Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2008. / Härtill 3 uppsatser.

<p>En personalenkät som besvarats av medarbetarna i Sundsvalls kommun 2005 visade att de trivdes på sitt arbete. Resultatet visade samtidigt att medarbetarna tyckte det fanns mindre av påverkans- och utvecklingsmöjligheter. Tidigare studier visade att man behövde uppskattning utvecklings- och påverkansmöjligheter för att trivas och må bra på arbetet. Det fanns en differens mellan personalenkäten (Edholm, 2005) och tidigare studier, det gjorde att vi ville veta varför man trivdes. Herzbergs (1993) studier från slutet av 1950-talet visade att det inte var samma faktorer som var orsaken till trivsel som till vantrivsel. Syftet med vår studie var att undersöka och beskriva varför medarbetarna trivdes i Sundsvalls kommun med hjälp av Herzbergs (1993) tvåfaktorteori. Vi gjorde intervjuer med 70 medarbetare i Sundsvalls kommun på åtta olika arbetsplatser. Vi gjorde en kvalitativ studie och använde samma öppna frågor som Herzberg (1993) i intervjuerna. Resultatet visade att det var många respondenter som trivdes för att arbetskamraterna visade uppskattning och stöttning, samt att det fanns ett gott samarbete och en gruppkänsla. En stor orsak till vantrivsel var stress i form av otillräcklighet. Vi kom fram till sex olika teman. Dessa teman var uppskattning, arbetsklimat, organisation, belöningssystem, konflikter och stress. Några teman stämde överens med Herzbergs (1993) tvåfaktorteori. Till exempel tar Herzberg (1993) upp uppskattning som en trivselfaktor och det stämmer med vår undersökning. Andra teman stämde sämre med Herzbergs (1993) tvåfaktorteori och resultatet av vår studie, som till exempel temat arbetsklimat. Våra respondenter tog upp att de trivdes när det är bra arbetsklimat men den faktor Herzberg (1993) har som passar in är mellanmänskliga relationer och den har han tagit upp som en faktor som kan skapa vantrivsel.</p>

En personalenkät som besvarats av medarbetarna i Sundsvalls kommun 2005 visade att de trivdes på sitt arbete. Resultatet visade samtidigt att medarbetarna tyckte det fanns mindre av påverkans- och utvecklingsmöjligheter. Tidigare studier visade att man behövde uppskattning utvecklings- och påverkansmöjligheter för att trivas och må bra på arbetet. Det fanns en differens mellan personalenkäten (Edholm, 2005) och tidigare studier, det gjorde att vi ville veta varför man trivdes. Herzbergs (1993) studier från slutet av 1950-talet visade att det inte var samma faktorer som var orsaken till trivsel som till vantrivsel. Syftet med vår studie var att undersöka och beskriva varför medarbetarna trivdes i Sundsvalls kommun med hjälp av Herzbergs (1993) tvåfaktorteori. Vi gjorde intervjuer med 70 medarbetare i Sundsvalls kommun på åtta olika arbetsplatser. Vi gjorde en kvalitativ studie och använde samma öppna frågor som Herzberg (1993) i intervjuerna. Resultatet visade att det var många respondenter som trivdes för att arbetskamraterna visade uppskattning och stöttning, samt att det fanns ett gott samarbete och en gruppkänsla. En stor orsak till vantrivsel var stress i form av otillräcklighet. Vi kom fram till sex olika teman. Dessa teman var uppskattning, arbetsklimat, organisation, belöningssystem, konflikter och stress. Några teman stämde överens med Herzbergs (1993) tvåfaktorteori. Till exempel tar Herzberg (1993) upp uppskattning som en trivselfaktor och det stämmer med vår undersökning. Andra teman stämde sämre med Herzbergs (1993) tvåfaktorteori och resultatet av vår studie, som till exempel temat arbetsklimat. Våra respondenter tog upp att de trivdes när det är bra arbetsklimat men den faktor Herzberg (1993) har som passar in är mellanmänskliga relationer och den har han tagit upp som en faktor som kan skapa vantrivsel.

Syftet är att med en fallstudie analysera projektarbete inom en enhet på Teliasonera AB med avseende på arbetsmotivation bland medarbetare inom organisationsförändringar. Vi analyserar även om medarbetare inom enheten upplever skillnader mellan internt respektive externt ledarskap inom projektarbete när det kommer till att genomföra aktiviteter som skapar arbetsmotivation. Vi har för att kunna få svar på detta genomfört en förstudie av ett förändringsprojekt inom en enhet där organisationsförändringen var att utveckla befintliga rutiner och implementera ett nytt arbetssätt. Detta under ledning av både intern projektledning och externa konsulter med kompetens inom Change Management. Förstudien har inneburit att intervjua en intern projektledare och två processansvariga ledare inom förändringsarbetet där resultatet i samband med teorier varit hypotesgrundande. Genom metodtriangulering har vi i nästa steg insamlat data genom en enkätundersökning hos medarbetare inom enheten som operativt arbetar med implementering av organisationsförändringar. Vårt resultat och slutsats visar att medarbetare inom enheten inte upplever att det finns någon skillnad i den utsträckning som interna och externa ledare genomför aktiviteter som har en påverkan på arbetsmotivationen. Bidraget med denna studie är att försöka se som medarbetare uppfattar skillnader mellan interna respektive externa ledare och deras förmågor att skapa arbetsmotivation hos medarbetare inom organisationsförändringar.

<p>Immateriella resurser är i dagens postindustriella samhälle organisationens främsta tillgång. I och med att jämställdhet i organisationen kan bidra till verksamhetsutveckling och ökad lönsamhet, kan argumenteras för att jämställdhet är en immateriell resurs för organisationen. Denna resurs kan mätas med personalrelaterade nyckeltal, exempelvis JÄMIX. Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt JÄMIX används i organisationer och därmed bidra till en ökad förståelse för personalrelaterade nyckeltal med inriktning mot jämställdhet. De organisationer som medverkade i studien hade abonnerat på JÄMIX i minst två år. Sju respondenter deltog i studien, två män och fem kvinnor i åldrarna 30-63 år. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer som tematiskt analyserades, kunde urskiljas ett samband mellan erfarenhet av att använda personalrelaterade nyckeltal och förmåga att tolka och förstå JÄMIX-materialet. Resultatet visade att de främsta användningsområdena för JÄMIX var att bidra till en kartläggning av jämställdhetssituationen i verksamheten samt att möjliggöra jämförelse mellan organisationer. Dock framkom även att JÄMIX bör kompletteras med andra verktyg, såsom till exempel medarbetarundersökningar, för att kartlägga jämställdheten i organisationen. Vid en analys av resultatet kunde urskiljas att legitimering var det främsta syftet med JÄMIX. <strong> </strong></p><p> </p>

Immateriella resurser är i dagens postindustriella samhälle organisationens främsta tillgång. I och med att jämställdhet i organisationen kan bidra till verksamhetsutveckling och ökad lönsamhet, kan argumenteras för att jämställdhet är en immateriell resurs för organisationen. Denna resurs kan mätas med personalrelaterade nyckeltal, exempelvis JÄMIX. Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt JÄMIX används i organisationer och därmed bidra till en ökad förståelse för personalrelaterade nyckeltal med inriktning mot jämställdhet. De organisationer som medverkade i studien hade abonnerat på JÄMIX i minst två år. Sju respondenter deltog i studien, två män och fem kvinnor i åldrarna 30-63 år. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer som tematiskt analyserades, kunde urskiljas ett samband mellan erfarenhet av att använda personalrelaterade nyckeltal och förmåga att tolka och förstå JÄMIX-materialet. Resultatet visade att de främsta användningsområdena för JÄMIX var att bidra till en kartläggning av jämställdhetssituationen i verksamheten samt att möjliggöra jämförelse mellan organisationer. Dock framkom även att JÄMIX bör kompletteras med andra verktyg, såsom till exempel medarbetarundersökningar, för att kartlägga jämställdheten i organisationen. Vid en analys av resultatet kunde urskiljas att legitimering var det främsta syftet med JÄMIX.

Ökande organisationsförändringar, då anställdas förväntningar inte uppfylls och orättvisa upplevs, är en av faktorerna bakom den ökande ohälsan i arbetslivet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan psykologiska kontrakt, upplevd organisationsrättvisa och hälsa hos anställda efter en omfattande organisationsförändring. Vidare undersöktes om det fanns något ytterligare samband med kön, ålder eller anställningstid samt om hälsa kunde prediceras med de uppmätta variablerna. Enkäter skickades ut till 236 anställda som arbetade kvar på en svensk myndighet efter en omorganisation och nedskärning. Pearsons korrelationsberäkningar visade signifikanta samband mellan hälsa och olika dimensioner av upplevd organisationsrättvisa. Även ålder och anställningstid visade sig ha betydelse. Vidare framstod distributiv rättvisa som den starkaste prediktorn för hälsa. Resultaten går delvis i linje med tidigare forskning men även nya aspekter framkom vilka diskuteras i termer av specifika förhållanden på den undersökta organisationen.

Konflikter är en oundviklig del i sammanhang där människor möts och arbetar. Studien utgick från forskningsfrågan: Hur uppfattar personalansvariga chefer sin roll och sitt agerande i mellanmänskliga konflikter på arbetsplatsen? En blandning av kvalitativ och kvantitativ ansats valdes. Ett bekvämlighetsurval gjordes och nio chefer intervjuades genom semistrukturerade intervjuer med inslag av en enkät. I analysarbetet gjordes en tematisk analys, där det letades efter likheter, skillnader, både i intervjudelen och enkätundersökningen samt mellan dessa och dokument. Spearmans rangkorrelationsanalys gjordes på enkätundersökningen. Resultatet visade att cheferna har en samstämmig uppfattning om vad konflikter är. De anser att de har en viktig roll när det gäller att hantera konflikter. Den vanligaste åtgärden cheferna vidtar är samtal och ofta räcker det för att lösa konflikten.

Studien undersöker hur ledare ser på sitt eget ledarskap i relation till medarbetarna; det vill säga vilken roll ledarna uppfattar att medarbetarna spelar för det egna ledarskapet. Slutsatsen är att ledare huvudsakligen beskriver sitt ledarskap utifrån hur de ser på sin identitet, men inte beskriver sitt ledarskap utifrån interaktion och roller. Det egna ledarskapet beskrivs som stabilt, och medarbetarna beskrivs inte som påverkansfaktorer på det egna ledarskapet. Samtidigt ger ledare uttryck för att de önskar mer återkoppling från medarbetarna, och ledarna uppvisar ett behov av medarbetarna för att arbetet skall bli optimalt. Det finns således en motsägelse i hur ledarna talar om sitt ledarskap i relation till medarbetarna.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärares beskrivning av upplevelser kring vardagens arbetsklimat samt om lärarnas upplevelser kan kopplas till ett kreativt arbetsklimat. I studien tillämpades en kvalitativ metod och tre fokusgrupper användes för datainsamling. Elva lärare ingick i studien som delade med sig av sina upplevelser ifrån sin vardag i semi-strukturerade intervjuer. Tematiska analysen genererade fyra teman; dagligt anpassningsarbete, kollegiala relationer, arbetsmaterial med egen prägel och gemensamma ramar. Dagligt anpassningsarbete beskriver flexibilitet och att anpassa varje dag efter rådande behov. Kollegiala relationer beskriver arbetsgruppens betydelse och funktion. Temat arbetsmaterial med egen prägel beskriver lärares egen kontroll över sin undervisning, att få ta fram det material som passar både individ och klass. Det sista temat är gemensamma ramar och beskriver organisationsstrukturen och kulturen som råder och vilka gemensamma ramar det finns att jobba efter. Resultatet av analysen visade att varje tema har underliggande faktorer med psykologisk mening från lärares arbetsplatsklimat som påverkar upplevelsen i vardagen. De psykologiska effekterna påverkar varje del av hela organisationen i det dynamiska samspelet, mellan individ, samhälle och organisationen. Ett komplext organisatoriskt arbete där varje lärare använder sitt eget tillvägagångssätt i undervisningen med hjälp av omarbetat inlärningsmaterial som passar den specifika eleven och klasserna. / The purpose of the present study is to investigate teachers' description of experiences around the everyday working climate and whether teachers' experiences can be linked to a creative work climate. In the study, a qualitative method was applied, and three focus groups were used for data collection. Eleven teachers were included in the study who shared their experiences from their everyday lives in semi-structured interviews. Thematic analysis generated four themes: daily adaptation work, collegial relationships, learning materials with own approach and common frameworks. Daily adaptation work describes flexibility and adapting each day to current needs. Collegial relations describe the importance and function of the working group. The theme of learning materials with own approach describes teachers' own control over their teaching and to develop the material that suits both individuals and classes. The last theme is a common framework and describes the organizational structure and what culture prevails and what common frameworks there are to work for. The results of the analysis showed that each theme has underlying factors with psychological meaning from the teachers' workplace climate that affect the experience in everyday life. Psychologically every part of the entire organization affects the dynamic interaction, between the individual, society and the organization.  A complex organizational work in which every teacher uses their own approach to teaching using reworked learning material that suits the specific student and the classes.