<p>Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur de statliga föreställningarna om en fungerande service ser ut och sätta dem i relation till den faktiska utvecklingen på landsbygden, och även att undersöka alternativa lösningar till hur servicen på landsbygden kan bedrivas. Studien har fokuserat på svenska landsbygder generellt och för att söka svar på syftet har statliga myndigheters rapporter och dokument granskats där insikt har erhållits om hur servicen, något normativt bör vara. Genom metoder som kvalitativ textanalys av dessa rapporter, teoretiska ingångspunkter om landsbygdens nya ruralitet och tillgänglighet samt intervjuer med olika aktörer, dels om nytänkande servicelösningar och dels om landsbygdens servicesituation, sätts politik och praktik mot varandra. Det har visat sig att den politiska föreställningen om hur servicen bör vara ej till fullo överensstämmer med verkligheten. För att planera för en fungerande service på landsbygden krävs ett nytänkande med lösningar som beaktar dagens samhälle och det lokala, flexibilitet och innovationsrikedom.</p>

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur de statliga föreställningarna om en fungerande service ser ut och sätta dem i relation till den faktiska utvecklingen på landsbygden, och även att undersöka alternativa lösningar till hur servicen på landsbygden kan bedrivas. Studien har fokuserat på svenska landsbygder generellt och för att söka svar på syftet har statliga myndigheters rapporter och dokument granskats där insikt har erhållits om hur servicen, något normativt bör vara. Genom metoder som kvalitativ textanalys av dessa rapporter, teoretiska ingångspunkter om landsbygdens nya ruralitet och tillgänglighet samt intervjuer med olika aktörer, dels om nytänkande servicelösningar och dels om landsbygdens servicesituation, sätts politik och praktik mot varandra. Det har visat sig att den politiska föreställningen om hur servicen bör vara ej till fullo överensstämmer med verkligheten. För att planera för en fungerande service på landsbygden krävs ett nytänkande med lösningar som beaktar dagens samhälle och det lokala, flexibilitet och innovationsrikedom.

In 2010 the compensation provisions of the Expropriation act changed and the proposals made in the bill (prop. 1971: 122) and which this essay takes focus on was to introduce a standard increment of 25% and to abolish the rule of presumption that limited the right for compensation for so-called expectation values. The essay examines the investigation behind the changes of the compensation provisions of the Expropriation act and outlines the propositions’ and respondents' cited pros and cons of the adjustments. The aim of the study is to explain what motivated the adjustments of the Expropriation act and to investigate whether there were alternative proposals for the changes introduced. The main motive behind the standard increment was that the private ownership would be strengthened and that the compensation would be determined closer to the market value and thus become more fair and equitable. In addition to this the intention with the changes were to adapt the compensation to the contemporary conditions. Alternative solutions to the standard increment that was proposed in the investigation was that the standard increment is limited only to be added to the value of current land use and not expectation values. Most of the respondents were in general optimistic to adjusting the rules for compensation with the motives that private ownership should be strengthened and that the regulation should be adapted to modern conditions. Many respondents anticipated that the changes of the compensation provisions would lead to a more reasonable and fair balance between individual and public interests. / År 2010 ändrades ersättningsbestämmelserna i expropriationslagen och de förslag som lämnades i propositionen (prop. 1971:122) och som uppsatsen fokuserar på var bland annat att införa ett schablonpåslag på 25 % samt att upphäva presumtionsregeln som begränsade ersättningsrätten för så kallade förväntningsvärden. Uppsatsen redogör för hur utredningen gått till vid införandet av de nya ersättningsbestämmelserna i ExL, propositionens anföranden samt remissinstansernas framförda för- och nackdelar med ändringsförslagen. Målet med undersökningen är att redogöra för motiven bakom ändringarna i expropriationslagen samt att undersöka om det fanns alternativa förslag till införda ändringar. Det huvudsakliga motivet bakom det schabloniserade påslaget var att den enskilda äganderätten skulle stärkas samt att ersättningen fortsättningsvis skulle bestämmas närmare marknadsvärdet och därmed bli mer rättvis och skälig. Utöver detta syftade ändringarna till att anpassa ersättningsregleringen till nutida förhållanden. Alternativa lösningar till schablonpåslaget har anförts i utredningen och det alternativ som uppmärksammats är en begränsning av ersättning för schablonpåslaget till att enbart läggas till värdet av pågående markanvändning och inte förväntningsvärden. De flesta remissinstanserna var positiva till ändring av ersättningsbestämmelserna vilket motiverades med att äganderätten borde stärkas och att regleringen borde anpassas till nutida förhållanden. Många remissinstanser ansåg att reglerna skulle medföra en rimlig och rättvis fördelning mellan enskilda och allmänna intressen.