The purpose with this work is to investigate how much effect the value decrease following the expropriation has on the total compensation for acquisitions on expropriation grounds and the extent of acquisitions of entire properties where value decrease may have occurred. The value decrease originates from the business, which expropriation is made for. This value decrease is compensated in the influence rule in the Expropriation Act (1972:719). The reason value decrease has an impact on the total compensation is because no surcharge is given the compensation in the influence rule. While it three years ago was instituted a surcharge of 25% in the Expropriation Act (EA) for the compensation for the property's value at the acquisition date. The strongest reason for the introduction of the surcharge was to strengthen the property rights of property owners when their properties are acquired on expropriations purposes. But the difference in surcharge means that the compensation will be inconsistent, depending on whether the value decrease has occurred or not. The arising of the difference in total compensation has emerged from studies of the EA and its propositions. Furthermore, it emerges from the Environmental Code that properties acquired in its entirety as a result of environmental damage, i.e. activities that lead to damage to other properties, will also be compensated in the influence rule and thus no surcharge will be given. To investigate how many properties that have been acquired on expropriation purposes, where damage may have occurred and is compensated through the influence rule, there has been an empirical study of Trafikverket´s property acquisitions. Furthermore, Malmberget has been included in efforts to highlight the extent of land acquisition where properties may be subject to damages under the influence rule. In the empirical study, 166 properties acquired by Trafikverket in the past three years have been studied. 44 of these have been acquired for the construction of roads or railroads, whose activities may have resulted in a value decrease on the properties acquired. 122 properties were probably acquired as a result of environmental damage. Results from the study show that the influence rule might have been used in several acquisitions made in recent years and therefore had an impact on the total compensation. As the full compensation does not get the surcharge of 25%, the compensation as mentioned earlier becomes inconsistent. This does not seem reasonable when the motive behind the proposition was to strengthen the ownership. Thus, it should be the loss of the owner right that gets compensated and therefore the compensation through the influence rule also should be given the surcharge. / Syftet med detta arbete är att undersöka hur stor inverkan företagsskada kan ha på den totala ersättningen vid förvärv på expropriationsgrunder och i vilken omfattning förvärv av hela fastigheter, där företagsskada kan ha förekommit, har skett. Företagsskada är den värdeminskning en verksamhet, vilken expropriation sker för, leder till på fastighet som ska förvärvas. Denna skada ska ersättas enligt influensregeln i expropriationslagen (1972:719). Anledning till att företagsskada har påverkan på den totala ersättningen är att det inte utgår något påslag för ersättning enligt influensregeln, medan det för tre år sedan instiftades ett påslag om 25 % i expropriationslagen (ExL) för den ersättning som ska utgå för fastighetens värde vid förvärvstillfället. Det starkaste motivet till att införa detta påslag var att stärka äganderätten för fastighetsägare när deras fastigheter förvärvas på expropriationsgrunder. Skillnaden med påslaget kan leda till att ersättningen blir inkonsekvent, beroende på om företagsskada föreligger eller inte. Att det uppkommer en skillnad i den totala ersättningen har framkommit i studier av ExL och dess propositioner. Vidare framkommer det av miljöbalken att fastigheter som förvärvas i sin helhet till följd av miljöskada, d.v.s. verksamhet som leder till skada på annan fastighet, även denna ska ersättas enligt influensregeln och inte ges något påslag. För att undersöka hur många fastigheter som har förvärvats på expropriationsgrunder, där skada som ska ersättas enligt influensregeln kan ha uppkommit, har en empirisk studie av Trafikverkets fastighetsförvärv gjorts. Vidare har även Malmberget inkluderats i arbetet för att belysa omfattning av fastighetsförvärv där fastigheter kan vara utsatta för skada enligt influensregeln. I den empiriska studien har 166 fastigheter förvärvade av Trafikverket under de tre senaste åren undersökts. 44 styckena av dessa har förvärvats för att uppföra anläggning, vars verksamhet kan ha lett till företagsskada på förvärvad fastighet. 122 styckena har troligen förvärvats till följd av miljöskada. Resultatet från studien visar att influensregeln kan ha använts vid flertalet förvärv under de senaste åren och därför haft en påverkan på den totala ersättningen. I och med att ersättningen i sin helhet inte ges påslaget om 25 % blir ersättningen som tidigare nämnt inkonsekvent. Detta känns inte skäligt då det i propositionen framgår att det är äganderätten som ska stärkas. Således bör det vid förlorande av äganderätt, till följd av förvärv på expropriationsgrunder, utgå ett påslag även för ersättning som ska bestämmas enligt influensregeln.

In 2010 the compensation provisions of the Expropriation act changed and the proposals made in the bill (prop. 1971: 122) and which this essay takes focus on was to introduce a standard increment of 25% and to abolish the rule of presumption that limited the right for compensation for so-called expectation values. The essay examines the investigation behind the changes of the compensation provisions of the Expropriation act and outlines the propositions’ and respondents' cited pros and cons of the adjustments. The aim of the study is to explain what motivated the adjustments of the Expropriation act and to investigate whether there were alternative proposals for the changes introduced. The main motive behind the standard increment was that the private ownership would be strengthened and that the compensation would be determined closer to the market value and thus become more fair and equitable. In addition to this the intention with the changes were to adapt the compensation to the contemporary conditions. Alternative solutions to the standard increment that was proposed in the investigation was that the standard increment is limited only to be added to the value of current land use and not expectation values. Most of the respondents were in general optimistic to adjusting the rules for compensation with the motives that private ownership should be strengthened and that the regulation should be adapted to modern conditions. Many respondents anticipated that the changes of the compensation provisions would lead to a more reasonable and fair balance between individual and public interests. / År 2010 ändrades ersättningsbestämmelserna i expropriationslagen och de förslag som lämnades i propositionen (prop. 1971:122) och som uppsatsen fokuserar på var bland annat att införa ett schablonpåslag på 25 % samt att upphäva presumtionsregeln som begränsade ersättningsrätten för så kallade förväntningsvärden. Uppsatsen redogör för hur utredningen gått till vid införandet av de nya ersättningsbestämmelserna i ExL, propositionens anföranden samt remissinstansernas framförda för- och nackdelar med ändringsförslagen. Målet med undersökningen är att redogöra för motiven bakom ändringarna i expropriationslagen samt att undersöka om det fanns alternativa förslag till införda ändringar. Det huvudsakliga motivet bakom det schabloniserade påslaget var att den enskilda äganderätten skulle stärkas samt att ersättningen fortsättningsvis skulle bestämmas närmare marknadsvärdet och därmed bli mer rättvis och skälig. Utöver detta syftade ändringarna till att anpassa ersättningsregleringen till nutida förhållanden. Alternativa lösningar till schablonpåslaget har anförts i utredningen och det alternativ som uppmärksammats är en begränsning av ersättning för schablonpåslaget till att enbart läggas till värdet av pågående markanvändning och inte förväntningsvärden. De flesta remissinstanserna var positiva till ändring av ersättningsbestämmelserna vilket motiverades med att äganderätten borde stärkas och att regleringen borde anpassas till nutida förhållanden. Många remissinstanser ansåg att reglerna skulle medföra en rimlig och rättvis fördelning mellan enskilda och allmänna intressen.