The purpose with this work is to investigate how much effect the value decrease following the expropriation has on the total compensation for acquisitions on expropriation grounds and the extent of acquisitions of entire properties where value decrease may have occurred. The value decrease originates from the business, which expropriation is made for. This value decrease is compensated in the influence rule in the Expropriation Act (1972:719). The reason value decrease has an impact on the total compensation is because no surcharge is given the compensation in the influence rule. While it three years ago was instituted a surcharge of 25% in the Expropriation Act (EA) for the compensation for the property's value at the acquisition date. The strongest reason for the introduction of the surcharge was to strengthen the property rights of property owners when their properties are acquired on expropriations purposes. But the difference in surcharge means that the compensation will be inconsistent, depending on whether the value decrease has occurred or not. The arising of the difference in total compensation has emerged from studies of the EA and its propositions. Furthermore, it emerges from the Environmental Code that properties acquired in its entirety as a result of environmental damage, i.e. activities that lead to damage to other properties, will also be compensated in the influence rule and thus no surcharge will be given. To investigate how many properties that have been acquired on expropriation purposes, where damage may have occurred and is compensated through the influence rule, there has been an empirical study of Trafikverket´s property acquisitions. Furthermore, Malmberget has been included in efforts to highlight the extent of land acquisition where properties may be subject to damages under the influence rule. In the empirical study, 166 properties acquired by Trafikverket in the past three years have been studied. 44 of these have been acquired for the construction of roads or railroads, whose activities may have resulted in a value decrease on the properties acquired. 122 properties were probably acquired as a result of environmental damage. Results from the study show that the influence rule might have been used in several acquisitions made in recent years and therefore had an impact on the total compensation. As the full compensation does not get the surcharge of 25%, the compensation as mentioned earlier becomes inconsistent. This does not seem reasonable when the motive behind the proposition was to strengthen the ownership. Thus, it should be the loss of the owner right that gets compensated and therefore the compensation through the influence rule also should be given the surcharge. / Syftet med detta arbete är att undersöka hur stor inverkan företagsskada kan ha på den totala ersättningen vid förvärv på expropriationsgrunder och i vilken omfattning förvärv av hela fastigheter, där företagsskada kan ha förekommit, har skett. Företagsskada är den värdeminskning en verksamhet, vilken expropriation sker för, leder till på fastighet som ska förvärvas. Denna skada ska ersättas enligt influensregeln i expropriationslagen (1972:719). Anledning till att företagsskada har påverkan på den totala ersättningen är att det inte utgår något påslag för ersättning enligt influensregeln, medan det för tre år sedan instiftades ett påslag om 25 % i expropriationslagen (ExL) för den ersättning som ska utgå för fastighetens värde vid förvärvstillfället. Det starkaste motivet till att införa detta påslag var att stärka äganderätten för fastighetsägare när deras fastigheter förvärvas på expropriationsgrunder. Skillnaden med påslaget kan leda till att ersättningen blir inkonsekvent, beroende på om företagsskada föreligger eller inte. Att det uppkommer en skillnad i den totala ersättningen har framkommit i studier av ExL och dess propositioner. Vidare framkommer det av miljöbalken att fastigheter som förvärvas i sin helhet till följd av miljöskada, d.v.s. verksamhet som leder till skada på annan fastighet, även denna ska ersättas enligt influensregeln och inte ges något påslag. För att undersöka hur många fastigheter som har förvärvats på expropriationsgrunder, där skada som ska ersättas enligt influensregeln kan ha uppkommit, har en empirisk studie av Trafikverkets fastighetsförvärv gjorts. Vidare har även Malmberget inkluderats i arbetet för att belysa omfattning av fastighetsförvärv där fastigheter kan vara utsatta för skada enligt influensregeln. I den empiriska studien har 166 fastigheter förvärvade av Trafikverket under de tre senaste åren undersökts. 44 styckena av dessa har förvärvats för att uppföra anläggning, vars verksamhet kan ha lett till företagsskada på förvärvad fastighet. 122 styckena har troligen förvärvats till följd av miljöskada. Resultatet från studien visar att influensregeln kan ha använts vid flertalet förvärv under de senaste åren och därför haft en påverkan på den totala ersättningen. I och med att ersättningen i sin helhet inte ges påslaget om 25 % blir ersättningen som tidigare nämnt inkonsekvent. Detta känns inte skäligt då det i propositionen framgår att det är äganderätten som ska stärkas. Således bör det vid förlorande av äganderätt, till följd av förvärv på expropriationsgrunder, utgå ett påslag även för ersättning som ska bestämmas enligt influensregeln.

Linbana som kollektivt transportmedel i tätbebyggt område är i Sverige ett nytt fenomen. Med hänsyn till samhällets urbanisering och ambition att tillgodose bostadsbehovet genom förtätning, framstår linbana som ett lämpligt komplement till att förstärka befintlig infrastruktur. Framförallt på grund av det marginella "fotavtryck" anläggningen utgör på miljön. Linbanor är energieffektiva och miljövänliga transportalternativ som även ger framkomlighet i miljöer där andra transportsätt är för svåra eller för dyra att anlägga. I studien har frågor kring ersättning av markintrång och störningar som en linbana kan medföra granskats. Studien redogör för de generella ersättnings- och värderingsprinciper som berör detta område, samt hur dessa kan appliceras på linbanor i tätbebyggt område. Studien har genomförts med en juridisk metod, som innebär en fördjupning i lagtext, förarbeten och doktrin. För att kunna bedöma inverkan av störningarna har även vägledande rättsfall och praxis använts. Intervjuer har gjorts med en förrättningslantmätare samt ett tekniskt råd på avdelning 6, Svea hovrätt (mark- och miljööverdomstolen) för att vidga studiens referensramar av de tolkningar som gjorts. Av studien framgår att regler för intrångsersättning i expropriationslagen ska tillämpas, oavsett vilket lagrum som används för markåtkomsten. Avgörande där är den marknadsvärdeförändring intrånget medför. Effekten på marknadsvärdet av markintrång som utgörs av enbart vajer mellan stationer och pelarstöd, är svårare att bedöma än det intrång som görs för stationer och pelarstöd. Svårigheten ligger i bedömningen av hur marknadsvärdet förändras när fastigheten "urholkas" för linbanan. En linbana kan anläggas på höga höjder, vilket innebär att fastighetens möjlighet att nyttja utrymmet under vajern i de fallen inte begränsas i någon större utsträckning. Bedömning måste dock göras i det enskilda fallet. Gällande störningar framkommer problem kring hur olika störningar kan uppfattas samt hur dess sammantagna effekt ska bedömas. Då linbana som kollektivt transportmedel i tätbebyggt område är nytt inom Sverige har ännu inga rättsfall kring markintrång eller störningar prövats. För att kunna göra en bedömning av störningar har en rättsfallsanalys gjorts av rättsfall med verksamheter vars störning liknar de som kan uppkomma från linbanor. Resultatet visar att ämnet är svårbedömt. Att pröva linbanan i detaljplan kan därför vara en nödvändig åtgärd. Linbanan blir då prövad i sin helhet, och inom ramen för detaljplan främjas en bra dialog med berörda sakägare och medborgare i allmänhet. / A gondola lift as a means of public transportation system is a new phenomenon in Sweden. In view of the urbanization and society’s ambition to accommodate the urgent need of housing through a concentration of the city, a gondola lift stands out as a suitable compliment for the existing infrastructure. Above all because of the small "footprint" the structure makes on the environment. As a transportation system, gondola lifts are energy efficient, environmentally friendly and provides accessibility where other transportation systems are too difficult or too expensive to build. The study has looked at questions of compensation for the property encroachments and environmental disturbances a gondola lift might cause. The study gives further details about the general principles of compensation and valuation regarding this area, and also how these principles can be applied to gondola lifts in urban areas. The study has been done using a legal methodology, which involves a deeper understanding of the law, government bills and doctrine. Guiding- and precedent court cases has been analyzed in order to make an assessment about the influence of the environmental disturbances. Interviews has been done with a cadastral surveyor at the Gothenburg municipality office and with a technical adviser at the environmental court of appeal, in order to broaden the perspectives of the interpretations made in the study. The study infers that the compensation rules of encroachment in the law of expropriation should be applied, no matter which law is used to expropriate for the gondola lift. Decisive when determining the compensation is the change in market value caused by the encroachment. It´s harder to estimate the effect on market value caused by encroachment of the cable only, than for encroachment of the station buildings and pillars. The difficulty lies in the estimation of the change in market value when the expropriated property is "hollowed" in favor of the gondola cable. A gondola lift can be built very high, which means that a property in those cases aren´t restricted in any large extent regarding the use of the property directly below the cable. Although, assessments must be done for each individual case. Regarding the different disturbances, problems occur around the way they are perceived and how the overall effect of different disturbances should be assessed. Because gondola lifts as a public transportation is so new, there hasn´t been any legal cases tried about its encroachment or disturbances. In order to make an assessment about disturbances, a court case analysis has been done using cases about activities which disturbances are comparably similar to the once caused by a gondola lift. The result of the study shows that this assessment is hard to do. A necessary proceeding might be to try out the gondola lift in a detailed zoning plan. The gondola lift is then tested as a whole, including the effects of disturbances and encroachment. The framework of a detailed zoning plan also promotes the dialog with the parties concerned as well as with the other citizens.