Mobila enheter används i dagens samhälle i allt fler områden. Ett exempel är inomskolan där det blivit allt vanligare att mobila enheter som till exempel surfplattoranvänds i en-till-en-lösning där varje elev har sin egen enhet som de kan bära medsig. Detta användande har potentialen att förändra hur lärandet sker i skolan ochhur elever lär sig. Med mobilt lärande öppnas det upp nya möjligheter till ett lärandesom inte är begränsat till klassrummet utan som involverar ett informellt lärandesom sker i elevens vardagliga miljö. Tidigare forskning visar att användandet avmobila enheter ger möjligheter till nya läraktiviteter men att det samtidigt behövsmer forskning kring hur de mobila enheterna faktiskt används i undervisningen.Den här studien undersöker hur mobila enheter används i svenska högstadieskoloroch hur de stödjer elevers lärandemöjligheter. Genom en kvalitativ ansats harintervjuer med lärare genomförts för att finna svar på studiens frågeställning.Studien visar på vilka förutsättningar som krävs för att elevers lärandemöjligheterska stödjas samt identifierar fyra områden där elevers lärandemöjligheter stöds.Dessa områden är: lärande i nya miljöer, kommunikation med utomstående,anpassning efter elevers behov och elevers initiativtagande.

Mitt syfte är att initiera och driva ett utvecklingsarbete med inriktning mot IKT på fritidshemmet. Fokus ligger på hur IKT kan användas inom fritidspedagogiken. Utvecklingsarbetet sker genom att i aktion pröva och utveckla ett antal IKT aktiviteter på fritidshemmet. En granskning av vilka fördelar och nackdelar som kan finnas är en möjlig väg att finna former för hur fritidshemmet kan arbeta med IKT. Frågeställningen lyder: Vilka kunskapsmöjligheter kan IKT i form av mobilt lärande ge barn på fritidshemmet. Mobilt lärande kan betecknas som det lärande som sker med hjälp av den mobila teknikens möjligheter kombinerat med mobilitet. Tidigare forskning menar att det pedagogiska förhållningssättet till IKT är av stor betydelse. Aktiviteterna i form av geocaching, mysterycaching, QR-koder och filmskapande visar att ett mobilt lärande erbjuder kunskapsmöjligheter såsom förmåga att orientera, problemlösning, matematiska begrepp, naturupplevelse och kreativt skapande. Ett mobilt lärande i fritidshemmet stimulerar rörelse, friluftsliv och skapande.

Denna studie syftar till att skapa en bild av förstaklasselevers användarupplevelser av ett digitalt läromedel och ett lärspel i ett svenskt klassrum där mobil teknologi utgör ett stöd i undervisningen Studiens mål är att med ett elevperspektiv bidra till vidare användarcentrerad utveckling av digitala läromedel och lärandeteknologi riktad till barn och till en djupare förståelse för hur lärandet i 1 till 1-verksamheten fungerar och problem som kan uppstå i klassrumsmiljön

I uppsatsen presenteras ett författarverktyg utformat för att framställa geo-spel för mobilt lärande. Problemet ligger i att framställningen av geo-spel är för tekniskt komplex för att lärare utan avancerade tekniska kunskaper ska kunna utveckla egna geospel till sina elever. Ett lätthanterligt författarverktyg skulle kunna vara lösningen på detta problem. Genom att studera designprocessen för geo-spel för lärande samt att genomföra designsessioner med verksamma lärare för att fastställa kraven som ställs på ett författarverktyg tas en interaktiv prototyp fram, som också beskrivs i uppsatsen. Resultatet av användartesterna av den interaktiva prototypen visar att lärarna upplever att de skulle kunna skapa lärorika spel med hjälp av författarverktyget och att det även finns en stor vilja att få använda författarverktyget i praktiken.

<p>I uppsatsen presenteras ett författarverktyg utformat för att framställa geo-spel för mobilt lärande. Problemet ligger i att framställningen av geo-spel är för tekniskt komplex för att lärare utan avancerade tekniska kunskaper ska kunna utveckla egna geospel till sina elever. Ett lätthanterligt författarverktyg skulle kunna vara lösningen på detta problem.</p><p>Genom att studera designprocessen för geo-spel för lärande samt att genomföra designsessioner med verksamma lärare för att fastställa kraven som ställs på ett författarverktyg tas en interaktiv prototyp fram, som också beskrivs i uppsatsen.</p><p>Resultatet av användartesterna av den interaktiva prototypen visar att lärarna upplever att de skulle kunna skapa lärorika spel med hjälp av författarverktyget och att det även finns en stor vilja att få använda författarverktyget i praktiken.</p>

In Kenya, mobile technology is widely used, with more and more people gaining access to the Internet. Mobile technology has the potential to support learning and improve lives, particular those of impoverished people. In this study, 30 Kenyan runners from poor backgrounds and with limited formal education participated. They were provided with a basic smartphone and Internet data bundles for one year so that they could participate in m-learning. The participatory action research approach was used. Sources of data included interviews, observations, fieldnotes, web inquiries, and mobile log files. A sociocultural perspective was used to analyze how the participants learned informally using the smartphones. Findings indicate that the Kenyan runners’ rapid appropriation and mastery of the smartphones was based on their curiosity and interest in sports. The runners’ skills and knowledge increased over time, showing how digital resources improved their training, increased their social interactions, developed entrepreneurial skills, created awareness in and with the rest of society, and improved participation in m-learning. Sociocultural analysis showed that feedback from peers and the tool itself were both significant for learning. The participants themselves influenced the research process. From their interest emerged an online course (MOOC) about human rights. Key challenges in the process were power consumption, lack of electricity, and the availability and cost of Internet access. A lack of critical attitude about content on the Internet was also discernible. The main findings highlight how mobile technology can not only improve daily lives, but also develop new ways for people to participate in mlearning. / I Kenya är användningen av mobilteknologi och Internet utbredd och ökar stadigt. Mobilteknik visar sig ha potential att öka medborgares intressen för lärande och kunskap, och därigenom förbättra livssituationen särskilt för fattiga människor. Den här studien syftade till att med deltagande aktionsforskning analysera hur sådana processer går till. I studien deltog 30 kenyanska löpare från fattiga förhållanden och med begränsad formell utbildning. Deltagarna utrustades med en enkel smartphone med fri surf under ett år och följdes med intervjuer, observationer, webbenkäter och mobilspårning. Deras lärandeprocesser analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv om hur teknik tillägnas – approrieras – och används i vardagliga praktiker och utvecklar lärande. Resultaten visade att de kenyanska löparna snabbt approprierade telefonerna och fann utifrån nyfikenhet och intresset för idrott olika sätt att använda dem. Kunskaper och färdigheter utvecklades över tid och de digitala resurserna förbättrade löparnas träning, ökade sociala interaktioner, utvecklade entreprenöriella färdigheter och nya synsätt på sina möjligheter i världen. Den sociokulturella analysen visade även att feedback från andra deltagare och/eller av tekniken i sig hade betydelse för lärandet. Forskningsprocessen påverkades av deltagarna och utifrån deras intresse skapades en on-line kurs (MOOC) om Mänskliga rättigheter. Problem i studien var telefonens energiförbrukning, brist på elektricitet, tillgång till och kostnad för Internet samt deltagarnas kritiska förhållningssätt till Internet. Det övergripande resultatet är att mobilteknologi kan förbättra livsvillkor och skapa nya vägar till lärande.

Denna studie handlar om att undersöka om mobil-IT och återanvändning av teknisk information, som görs sökbar med hjälp av metadata i form av fasettering, kan stödja den dagliga informationsförsörjningen samt lärandet i marina sammanhang. Media tablets är de informations- och kommunikationsteknologiska enheter som fått stort genomslag på marknaden och som genom att vara bärbara kan vara en presentationsyta för att i verksamhetsprocesser få rätt information i rätt tid på rätt plats. Stora mängder av information som struktureras i top-down hierarkier orsakar ofta svårigheter för personer, som behöver en viss information, att finna den om de inte vet vart i hierarkin de ska leta då sökvägarna är begränsade åt ett håll. Om information istället märks upp med beskrivande egenskaper formas multipla hierarkier, eller fasetterade hierarkier, som ger sökvägar från mer än ett håll och kan underlätta att finna informationen utan vetskap om vart den är placerad. Information kan även bli enklare att finna om den är sökbar på högre detaljnivå, det vill säga om den interna hierarkin i stora informationsstycken bryts upp och informationen blir topicbaserad och varje topic utgör en sökbar och återanvändningsbar del. Ett intresse och en hypotes kring att dessa informationslogistiska tekniker möjliggör återanvändning av teknisk information för nya ändamål som lärande, formade följande huvudsakliga forskningsfråga och dess subfrågor:   RQ: Vilka möjligheter skapar informationslogistiska tekniker &amp; den mobila tekniken för att förbättra informationsförsörjning &amp; stödja lärande? SQ1: Hur kan media tablets stödja lärande? SQ2: Hur kan informationslogistik vara ett stöd för de anställda? Studien formades för den informationskrävande marina miljön på Kockums ABs produkt Visbykorvetten och utfördes i form av en fallstudie för försvarmaktens marina verksamhet ombord på en av korvetterna; HMS Nyköping. Besättningens informationsbehov i en utvald process undersöktes och en prototyp på en mobil tillämpning togs fram för att med interaktionsdesign, fasetterad och topicaliserad informationsarkitektur testa om bättre informationsförsörjning kunde uppnås samt om det kunde utgöra ett stöd för lärande.   Resultatet visade att en IT-lösning med informationen i media tablets var efterfrågad som distributionsyta för teknik och handhavandeinformationen. Det visade sig även finnas en önskan och ett behov att media tablets skulle kunna användas för lärande syften och gemensamma målbilder. Prototypen, som validerades, visade att informationsarkitektur med fasetterade sökning, baserat på användarnas verklighet, samt information som var uppbruten i topics kunde göra det enklare för användarna att söka information utifrån sin verklighet utan att veta vart informationen fanns i en top-down hierarki och att det kunde ge stöd för lärande i viss utsträckning. Resultatet visade även att den föreslagna lösningen i prototypen var användbar samt att fler förslag och möjligheter som kunde förbättra den i framtiden fanns.