The task of porting native applications to multiple devices can be considered tedious if this task involves getting accommodated to different development environments and a multitude of different tools, such as different programming languages, in order to complete said task.Cross-platform development, HTML5-basedsolutions, has proven an alternative with great potential. The question is what the strengths and weaknessesofthis kind of development environmentarefor a developer, and if they match what contemporary research claims, which tends to be focused on technical aspectsat many times.In contemporary research about cross-platform development, which generally comparesmany different approaches and as a result lack in depth, a perspective that also includes desktop solutions is also absent, even if there are multiple solutions on the desktop platform that can be considered equivalent to the frameworks that have been touched by previous research on mobile platforms. In addition, some research might be a bit out of dateas software development trends move forward at a tremendous speed. This paper aimedtoprovide fresh insight into the matter byevaluating strengths and weaknesses within contemporary software solutions in the genrefrom a development perspective, as well as try to widen the perspective to also include desktop solutions.The results have shown thatHTML-based solutions exceed inportability, modularity, scalability, development environment maturity, maintainability and simplicity, while there are small weaknesses to be found primarily within platform API accessiblityandlong-term feasibility from theversionconsistencyperspective.Multiple other weaknesses like performance that are outside the scope of this study were also mentioned. However, some respondents found thatthe ability to sacrifice some performance and API accessibility for more portability and simplicity without sacrificing all of it is one of the greatest strengths of HTML-based cross-platform solutions for application developmentby itself, rather than themoreconcrete aspects.

Företag och privatpersoner som har för avsikt att utveckla plattformsoberoende applikationer har idag tillgång till ett stort utbud av utvecklingsmiljöer och verktyg. Denna uppsats avser att underlätta beslutet i val av verktyg genom att testa flera verktyg för att sedan rekommendera ett av dem. Författaren erhöll en lista över elva stycken verktyg, som genomgick en urvalsprocess, och därefter enutvärderingsprocess för att ta fram de fem verktyg som presterade bäst. En demoapplikation skapades för dessa fem verktyg, som sedan utvärderades enligt följande kriterier: cyklomatisk komplexitet, antal rader kod, antal installationssteg, samt applikationens storlek på enheten. De fem verktyg som presterade bäst efter urvalsprocessen och utvärderingsprocessen var följande: Cordova, Ionic, Meteor, React Native, och Xamarin. Det verktyg som fick högst poäng var React Native, som därför rekommenderas för utveckling av plattformsoberoende applikationer för mobila enheter.

Syftet med undersökningen är att jag ska samla kunskap om olika ramverk för att ta fram hybridapplikationer och undersöka hur dessa ramverk presterar mot kriterier som tagits fram tillsammans med Bulldozer kommunikationsbyrå. Med hjälp av en samling kriterier är målet med undersökningen att komma fram till vilket som är det “bästa” ramverket för att ta fram en hybridapplikation för en webbutvecklare som saknar kompetens för att utveckla plattformsspecifika applikationer. Resultatet ska vägleda målgruppen i vilket ramverk de ska använda sig av när de bestämmer sig för att börja utveckla applikationer. Datainsamling för undersökningen skedde i två omgångar. Den första var vid urvalet av ramverk och då åtta stycken ramverk blev tre genom en dokumentanalys. Den andra omgången av datainsamling skedde på applikationerna som utvecklades utefter vilka tre ramverk som samlade på sig mest poäng under första datainsamlingen. Hur lätt det kommer att vara att underhålla och sätta sig in i koden undersöktes bara på de skrivna applikationerna och mättes med hjälp av cyklomatisk komplexitet och logiska rader kod. De ramverk som samlade på sig mest poäng efter första urvalet var Meteor, Phonegap och Titanium. Titanium valde under undersökningens gång att bli kommersiellt och täckte därför inte längre kriterierna och därför utvecklades det ingen applikation för det ramverket. Det utvecklades istället en applikation på ramverket som samlade på sig fjärde mest poäng, Cordova. Av Meteor, Phonegap och Cordova är Phonegap att föredra även om det samlade på sig lika många poäng som Meteor. Detta för att Phonegap är mognare och koden är mindre komplex vilket gör den lättare för utvecklare att sätta sig in i och hantera.

Purpose – To examine if there is any difference regarding performance between the two frameworks Ionic and React Native to ease decisions which one to use when developing mobile applications. Method – A comparative study with hypothesis based on earlier studies are tested with different experiments. Findings – Ionic is performing faster in the majority of the experiments, but at the same time its CPU and memory usage is higher. The results also show that React Native is struggling with larger data-sets. Implications – The study is contributing to a wider knowledge about cross-platform frameworks performance, and therefore facilitates the choice on which framework is more preferable to use. Limitations – The study only includes Ionic and React Native, and no conclusions can therefore be applied to any other cross-platform frameworks. The results are not generalizable to cross- platform native vs cross-platform hybrid, or Android vs IOS / Syfte – Studiens syfte var att undersöka om det är någon skillnad prestandamässigt mellan ramverken Ionic och React Native för att utveckla ett beslutsunderlag och underlätta val av ramverk vid utveckling av applikationer. Metod – En jämförande studie som införskaffat en teoretisk bakgrund genom en litteraturstudie, och sedan framställt hypoteser som testats genom olika experiment. Resultat – Studiens resultat visade att Ionic presterade snabbare än React Native i majoriteten av experimenten, samtidigt som CPU och minnesanvändningen var högre. Resultaten beror antagligen på hur ramverken använder sig av olika tekniker som bland annat DOM och virtuell DOM för att rendera saker på skärmen. Resultaten visar också att React Native har stora problem att rendera större datamängder då applikationen låser sig fram till dess att den lyckats rendera allt. Implikationer – Studien bidrar till att bredda kunskapsbasen och underlätta vid val mellan olika ramverk för utveckling av cross-platform applikationer. Begränsningar – Studien avhandlar bara React Native och Ionic som ramverk, inga slutsatser kan dras för skillnader mellan cross-platform native och cross-platform hybrid. Applikationerna är byggda utan tidigare erfarenhet utav ramverken.