Användarcentrerad design utmärks enligt Saffer (2010:33–34) av att användarna är involverade i hela designprocessen. Detta kräver att kunden tillsätter resurser (Lindberg 2006:22). Enligt Hammarberg (Dunås 2017) är den inre digitaliseringen lika viktig som den yttre, därför finner uppsatsens författare det intressant att studier om användarcentrerad design i intranät är svårt att hitta. Syftet med studien är att undersöka kunduppfattningar och användning av användarcentrerad design i intranät ur ett leverantörsperspektiv. En teoretisk grundförståelse har samlats in genom litteraturstudier. Uppsatsens undersökningar har skett genom fokuserade intervjuer med tre intranätleverantörer i Sverige. En kompletterande dokumentstudie har gjorts av fackliga tidskrifter för att hitta användarnas uppfattning om it- system genom fackliga ombud. Studiens första slutsats är att kundens uppfattade organisationsnytta enligt leverantörernas perspektiv kan kopplas till att intranätet blir användbart, tillgängligt och accepterat samt att användarcentrerad design ger databaserade motiv och ökad interaktion. Studiens andra slutsats är att kundens uppfattade motargument till användarcentrerad design i intranät enligt leverantörerna är tid, pengar och bristande kunskap, vilket medför att investeringen kan vara svår att uppskatta. Tredje slutsatsen är att samtliga leverantörer använder aktiviteterna: förståelse, utvärdering, föreställning och design för att arbeta med användarcentrerad design i intranät. I förståelsen användes exempelvis workshops och card sorting, i utvärderingen användes bland annat testprotokoll, usability scale och three testing. I föreställningen nyttjas user stories och klickbara prototyper. I den konceptuella designen användes exempelvis user stories och power point samt att fysisk design uppnåddes med hjälp av agilt arbetssätt. Fjärde slutsatsen är att citaten och tolkningarna av fackföreningarnas tidskrifter tyder på att användarna inte är speciellt involverade i systeminförskaffandet och att användare mår dåligt över it- system vilket är intressant eftersom intervjuade leverantörer upplever att de arbetar användarcentrerat i designen av intranät.

The task of porting native applications to multiple devices can be considered tedious if this task involves getting accommodated to different development environments and a multitude of different tools, such as different programming languages, in order to complete said task.Cross-platform development, HTML5-basedsolutions, has proven an alternative with great potential. The question is what the strengths and weaknessesofthis kind of development environmentarefor a developer, and if they match what contemporary research claims, which tends to be focused on technical aspectsat many times.In contemporary research about cross-platform development, which generally comparesmany different approaches and as a result lack in depth, a perspective that also includes desktop solutions is also absent, even if there are multiple solutions on the desktop platform that can be considered equivalent to the frameworks that have been touched by previous research on mobile platforms. In addition, some research might be a bit out of dateas software development trends move forward at a tremendous speed. This paper aimedtoprovide fresh insight into the matter byevaluating strengths and weaknesses within contemporary software solutions in the genrefrom a development perspective, as well as try to widen the perspective to also include desktop solutions.The results have shown thatHTML-based solutions exceed inportability, modularity, scalability, development environment maturity, maintainability and simplicity, while there are small weaknesses to be found primarily within platform API accessiblityandlong-term feasibility from theversionconsistencyperspective.Multiple other weaknesses like performance that are outside the scope of this study were also mentioned. However, some respondents found thatthe ability to sacrifice some performance and API accessibility for more portability and simplicity without sacrificing all of it is one of the greatest strengths of HTML-based cross-platform solutions for application developmentby itself, rather than themoreconcrete aspects.

Digitaliseringen beskrivs som en viktig lösning på den svenska hälso- och sjukvårdens stora utmaningar. Digitalisering inom hälso- och sjukvården har stor potential och kan frigöra stora värden. Nyttorealisering är en metod för att organisera och leda så att potentiella nyttorna från digitala lösningar faktiskt realiseras. Från statligt håll har det bedrivits samordningsarbete under flera år för att säkerställa ett systematiskt arbete med nyttorealisering i offentliga verksamheter. Men det finns lite som tyder på att nyttorealisering som metod eller förmåga är etablerat i relation till arbetet med digitalisering i regionerna idag. Forskningen visar att många organisationer identifierar nyttor i början av projekt men att få arbetar med nyttorealisering som en kontinuerlig process över tid. Studien syftar till att beskriva hur Region Skåne arbetar med nyttorealisering i anslutning till digitalisering inom hälso- och sjukvården. För att uppnå syftet har en kvalitativ undersökning genomförts i Region Skåne. Genom semistrukturerade intervjuer samt analys av dokument och rapporter har kvalitativa data samlats in. Det insamlade materialet har analyserats och kopplats till det teoretiska ramverket för att besvara studiens frågeställning. Resultatet visar att Region Skåne påbörjat arbete med att utveckla förmågor inom nyttorealisering, men arbete återstår för att organisationen ska bedömas ha fullt utvecklade förmågor inom nyttorealisering. Vissa kompetenser och praktiker inom nyttorealisering förekommer i Region Skåne och kunskap, kompetens och erfarenhet finns bland medarbetarna. Men studien visar att detta inte är samlat i organisationen vilket leder till skillnader i tillämpningen men också att lärande över tid inte kan möjliggöras i en större organisatorisk kontext. Organisationen har tagit första steg genom att utveckla och testa en generisk modell för nyttorealisering som kan utgöra en process för att organisera nyttorealiseringsarbetet och möjliggöra realisering av nyttorna från digitala lösningar. Nyttorealisering bör vidare hanteras som ett löpande dagligt arbete, beständigt och tydligt närvarande under hela livscykeln av en digital lösning. Först då kan den praktiska betydelsen av nyttorealisering i olika organisatoriska kontexter och kulturer belysas. Studien ger en ökad förståelse för hur arbetet med nyttorealisering i relation till digitalisering bedrivs i hälso- och sjukvården. Samtidigt är förutsättningarna för att bedriva digitalisering i den svenska hälso- och sjukvården svåra och nyttorealisering som metod och förmåga har utmaningar på flera olika sätt enligt forskningen. Denna bild bekräftas av studien. / Digitalization is described as a significant solution to the challenges facing the Swedish healthcare system. Digitalization within healthcare holds substantial potential, and it has the ability to unlock significant value. Benefit realization is a method for organizing and managing in a way that ensures the potential benefits from digital solutions are actually realized. At the national level, coordination efforts have been underway for several years to ensure systematic work on benefit realization in the Swedish public sector. However, there is little indication that benefit realization as a method or capability is established in relation to the work on digitalization in the Swedish regional councils today. Research shows that many organizations identify benefits at the beginning of projects but that few work with benefit realization as a continuous process over time. The study aims to describe how the regional council Region Skåne, responsible for the healthcare system in Scania County works with benefit realization of digitalization within healthcare. To achieve the purpose, a qualitative study has been conducted in Region Skåne. Qualitative data has been collected through semi-structured interviews and analysis of documents and reports. The collected material has been analyzed and linked to the theoretical framework to answer the study's research question. The results show that Region Skåne has initiated efforts to develop capabilities in benefit realization, but work remains for the organization to be considered fully developed in benefit realization capabilities. Some competencies and practices related to benefit realization exist in Region Skåne, and knowledge, competence, and experience are present among the employees. However, the study shows that these elements are not consolidated within the organization, leading to differences in implementation and hindering continuous learning within a broader organizational context. The organization has taken initial steps by developing and trying out a generic model for benefit realization that can serve as a process for organizing benefit realization efforts and enabling the realization of benefits from digital solutions. Benefit realization should further be managed as an ongoing daily task, consistently and clearly present throughout the entire lifecycle of a digital solution. Then can the practical significance of benefit realization in various organizational contexts and cultures be illuminated. The study provides an increased understanding of how the work with benefit realization in relation to digitalization is carried out in healthcare. At the same time, the conditions for digitalization in Swedish healthcare are challenging, and benefit realization as a method and capability faces multiple challenges, as indicated by research. This picture is confirmed by the study.

Mobilitet är en grundförutsättning för att människor ska vara delaktiga i samhället. Möjligheten att kunna röra sig i sin stad är förknippat med frihet och rättigheter; något som kommuner och andra offentliga organ har som uppgift att förverkliga. Tillgång till ett fungerande trafiksystem, och framför allt kollektivtrafik, är en rättighet för samtliga av stadens invånare. Vi har under studien identifierat två grundläggande problem. Det första är ett retoriskt problem genom att kommuner har svårt att definiera värdet av social hållbarhet och att de ekonomiska och miljömässiga aspekterna således överskuggar de sociala. Problemet med att definiera social hållbarhet medför att dessa aspekter ofta faller bort under genomförandefasen av ett projekt. Det andra problemet är att de system som finns för att presentera de sociala effekterna av en investering inte i sig själva är tillräckliga för att legitimera sociala investeringar. Syftet med denna studie har alltså varit påvisa hur Malmö stad arbetar med social hållbarhet och att diskutera hur kollektivtrafik kan användas som social investering. Vidare diskuteras behovet av att hitta mätbara faktorer för att kunna utvärdera nyttan av social hållbarhet inom specifika projekt Studien utgörs av en fallstudie av Malmös trafikpolitik och projektet Malmöringen. Inom fallstudien har det genomförts intervjuer med tjänstepersoner från Malmö stad och en genomgång av Malmös trafik- och policydokument. De resultat som framkommit av studien är att det finns ett behov av att bryta ner definitionen av social hållbarhet i konkreta faktorer för att kunna diskutera social hållbarhet både i den tidiga planeringsprocessen och på projekteringsnivå. Det behövs även en kombination av existerande mätsystem för att kunna påvisa både de rent ekonomiska värdena och de kvantitativa värderingarna av icke marknadsprissatta faktorer. Detta måste dessutom kombineras med ett narrativt system vilket syftar till att förmedla upplevda värden som inte går att prissätta: samtliga faktorer måste presenteras på ett motsvarande sätt. / Mobility is a precondition for people to be able to participate in society. The possibility to be mobile is closely associated with freedom and rights: something municipalities and other public institutions are responsible for substantiation. Access to a functioning transport system and above all, public transport, is a right for all citizens. During the work with this essay we have identified two main issues. First, there is a rhetorical issue within the fact that municipalities find it difficult defining the value of social benefits and that economic and environmental benefits therefore are valued above the social. The issue deriving from the difficulty in defining social benefits is that the social aspects often tend to be overridden during the actual realization of a project. The second main issue is that the methods used for presenting social benefits from an investment are not enough when it comes to legitimate a social investment. The main objective with this essay has therefore been to demonstrate the work with social sustainability within the City Office of Malmö, and to discuss how public transport can be viewed as a social investment. Furthermore we discuss the need to find measurable factors to evaluate the benefits of social sustainability within specific projects. This essay consists of a case study of Malmö’s traffic policy and the project Malmöringen. Within this case study we have exercised interviews with public officials. We have also exercised a document study of Malmö’s traffic and policy document. The results of the study indicate a need to break down the definition of social sustainability into more specific factors. The rationale is to be able to discuss social sustainability at an early planning stage as well as at the implementation phase. The conclusion is that a combination of existing system is necessary for measuring social benefits to be able to prove both the economical values and the quantitative values of non-market priced factors. This must also be combined with a narrative system which means to convey experienced values which are unable to put a price on: all factors must be presented in an equivalent way.

BIM är ett arbetssätt som bygger på användandet av en virtuell 3D-modell som lagrar all information om objektet. Arbetssättet har växt fram för att underlätta informationshanteringen i byggbranschen och har ansetts vara verktyget för att effektivisera processerna och med det öka produktiviteten. Drivkrafterna för BIM är många men ett hinder som ofta påpekas stå i vägen för implementeringen av BIM är kompetensbrist. I och med de olika kunskapsnivåerna har begreppet BIM-mognad växt fram där olika modeller finns för att fastställa BIM-mognad hos företag och organisationer. Hindret som gör BIM-implementeringen svår är att företag arbetar utifrån olika arbetssätt vilket gör att BIM-mognad varierar både inom och mellan företagen. Nyttan av BIM erhålls inte till den grad som önskas och aktörer med hög BIM-mognad påpekar att andra aktörer brister i sitt användande. Syftet med studien är att undersöka vad begreppet hög BIM-mognad innebär och hur hög BIM-mognad påverkar aktörers upplevelser av hinder och drivkrafter med BIM. Genom att erhålla praktiska kunskaper kan studien förmedla vilka hinder som kan överbryggas med hjälp av hög BIM-mognad och belysa vilka drivkrafter som är viktiga. Studien är uppdelad i två delar där första delen undersöker begreppet hög BIM-mognad för att se hur begreppet beskrivs och används i branschen. Denna delen besvaras genom data erhållen från befintlig forskning om mognadsnivåer inom BIM-implementering och djupgående semistrukturerade intervjuer med tre svenska BIM-experter. Andra delen studerar hur aktörers upplevelser av hinder och drivkrafter påverkas av hög BIM-mognad. Detta besvaras genom data erhållen från befintlig forskning om hinder och drivkrafter förknippade med BIM och från ett fallstudieprojekt med hög BIM-mognad. Från djupgående semistrukturerade intervjuer med åtta aktörer i olika roller i samma projekt erhölls praktiska erfarenheter om hur hinder hade överbryggats och hur nyttor skapats i projektet genom olika drivande krafter. Utifrån teorin och empirins resultat gavs ingen entydig bild av vad hög (eller låg) BIM-mognad innebär och experterna som intervjuats ställer sig kritiska till mognadsmodellen som mätmetod. Den studerade mognadstrappan togs inte fram för att mäta BIM-mognad utan skulle vara ett implementeringsverktyg men förefaller har fått en ny tillämpning med åren. Bilden som växer fram är att BIM-mognad är ett fragmenterat och tidsberoende begrepp utan någon entydighet kring vad som kan betraktas som låg eller hög mognadsgrad. När teorin jämförs med empirin väcks frågan kring vad BIM-mognad har för innebörd och betydelse för olika samverkande projektörer men även för byggbranschen och BIM-utvecklingen i stort. Experterna relaterar bedömningen av BIM-mognad till vad som krävs för att flera nyttor som följer av BIM-användning ska erhållas. Utifrån detta perspektiv anser de att BIM-mognad motsvarar nivå 2 utifrån mognadsmodellen. Experterna anser dock att branschen generellt ligger på en låg nivå vad gäller BIM-mognad. Studiens resultat öppnar upp för en fortsatt forskning inom BIM-mognad. I fallstudieprojektet upplevdes hindren som låga där det funnits specifika drivkrafter som möjliggjort implementeringen. Slutsatsen drogs även att projektet erhållit stora nyttor utifrån arbetssättet med BIM. De drivkrafter som har haft störst betydelse för implementeringen av BIM var den tydliga kravställningen från beställaren, den gemensamma plattformen och engagemanget från projektorganisationen. Nyttor projektet upplevde var bättre kommunikations- och samarbetsklimat, bra informationsflöden, ekonomi- och tidsbesparingar, visualisering, kollisionskontroller, kunskapsberikning och processeffektivitet. Hindren som fallstudieprojektet upplevde var negativa attityder, kompetensbrist, juridiska förändringar och problem med programvarorna i form av otillräckliga BIM-bibliotek och att programvarorna inte lever upp till sin marknadsföring. Både de negativa attityderna och kompetensbristen kunde överbryggas under projektet gång medan de juridiska förändringarna inte ansågs utgöra ett hinder för arbetssättet utan upplevdes mer som ett problem. / BIM is a working method based on the use of a virtual 3D model that stores all information about the object. This approach has been developed to facilitate information management in the construction industry and has been regarded as the tool to increase the efficiency and productivity. The driving forces for BIM are many, but one often mentioned obstacle for BIM implementation is the lack of competence. With the different levels of knowledge, the concept of BIM maturity has emerged where different models exist to determine BIM maturity in companies and organizations. An obstacle that makes BIM implementation difficult is the different ways of working used in the industry which makes BIM maturity varies both within and between companies. The benefits of BIM are not obtained to the extent that is desired and actors with high BIM maturity point out that the other actors are lacking in competence. The purpose of this paper is to investigate what the concept of high BIM maturity means and how high BIM maturity affects the actors' perception of obstacles and driving forces with BIM. By gaining practical knowledge, the study can convey which obstacles that can be overcome with the help of high BIM maturity and highlight which driving forces that are important.  The study is divided into two parts where the first part examines the concept of high BIM maturity to see how the concept is described and used in the industry. This part is answered through data obtained from existing research on BIM maturity levels and in-depth semi-structured interviews with three Swedish BIM experts. The second part examine how the perception of obstacles and driving forces is affected by high BIM maturity. This is answered through data obtained from existing research on obstacles and driving forces associated with BIM and from a case study project with high BIM maturity. From in-depth semi-structured interviews with eight actors in different roles in the same project, practical experience was gained on how obstacles were overcome and how benefits were created in the project through different driving forces. Based on theory and empirical results, no clear picture was given of what high (or low) BIM maturity means and the interviewed experts were critical of the maturity model as a measurement method. The maturity model was developed as an implementation tool and not as a tool to measure BIM maturity, but it seems to have gained a different roll over the years. The picture that emerges is that BIM maturity is a fragmented and time-dependent concept with no clarity about what can be regarded as low or high degrees of maturity. When the theoretical results are compared with the empirical, the question of what significance BIM maturity has for various collaborating actor’s is raised, but also for the construction industry and BIM development as a whole. The experts relate the assessment of BIM maturity to what is needed to obtain several benefits that result from using BIM. From this perspective, they believe that BIM maturity corresponds to level 2 based on the studied maturity model, but the experts generally believe that the industry is at low levels in terms of BIM maturity. The results of the study open up for further research in BIM maturity. In the studied project, the obstacles were perceived to be low where specific driving forces had enabled the implementation. It was also concluded that the project received great benefits based on the working method with BIM. The most important driving forces for the implementation of BIM were the clear requirements from the client, the platform used and the commitment from the project organization. The benefits of the project were a better communication and collaboration climate, good information flows, financial and time savings, visualization, collision controls, knowledge enrichment and process efficiency. The obstacles that the case study project experienced were negative attitudes, lack of competence, legal changes and problems with the software in the form of inadequate BIM libraries and that the software did not live up to its marketing. Both negative attitudes and the lack of competence could be overcome during the project. The legal changes were not considered as an obstacle but more experienced as a problem.

Den ökade mängden data i världen leder till att allt fler företag väljer att investera i BI-system som kan stödja hantering och analys av data. Genom att analysera data kan det leda till nytta för företaget som exempelvis bättre kontroll och beslutsunderlag. Samtidigt har utvärderingen av nyttan med systemen inte följt med i samma utveckling som investeringarna. Svårigheten att utvärdera de mjuka och strategiska nyttorna med ett BI-system är en av anledningarna till det. Genom att utvärdera ett BI-system kan företag få en uppfattning av vilka nyttor som uppnåtts och om ytterligare aktiviteter krävs för att öka nyttan. En kvalitativ intervjustudie har utförts på stora tillverkande företag och konsultföretag för att se hur arbetet med utvärdering av nyttor med BI-system går till i praktiken. Studien inkluderar utvärdering både innan och efter en implementation och resulterar i rekommendationer. Studiens resultat visar att det kan skilja sig hur små företag och stora tillverkande företag använder BI-systemet och därmed hur utvärdering bör ske. Det har även påvisats att det bör ske ökad utvärdering efter att BI-systemen införts i företaget. Genom att inkludera utvärdering av delar som påverkar möjligheten att uppnå nytta, såväl som delar som kan påverka utvärderingen, leder det till en mer realistisk utvärdering och därmed en större chans för företag att öka nyttan med sitt BI-system. / The growing amount of data in the world leads to an increasing amount of investments in BI-systems, which can support management and analysis of data. Businesses can experience benefits such as better control and decision base when they analyze their data. The evaluation of BI-systems has fallen behind at the same time as investments in these systems has increased. The difficulty in evaluating the soft and strategic benefits of a BI-system is one of the reasons for the lack of evaluations. Evaluation can give businesses a notion of which benefits that they have achieved and if further activities are needed to increase the benefits of the BI-system. A qualitative interview study has been carried out on large manufacturing businesses and consulting businesses, with the purpose to study how the evaluation of BI-system benefits are being done in practice. The study include evaluation before and after an implementation of a BI-system and results in recommendations. The result of the study shows that there can be differences in the way small and large manufacturing businesses use the BI-system and therefore also differences in how to perform the evaluation. The study has also established that more evaluations should be done after the BI-system has been implemented. Evaluation of parts that affect the possibility to achieve benefits as well as parts that affects the evaluation results in a more realistic evaluation, and a greater chance for the business to increase the benefits of their BI-system.

This study examines individuals’ motivational factors when it comes to participation in surveys, and how these are reflected in their social actions. The empirical data consists of semi-structured interviews with six individuals, three men and three women. The empirical data has been analyzed on the basis of Max Weber's ideal types of social action (Weber, 1983) and Edwin Locke’s motivational theory (2000). The study finds several aspects that affect the decision making when it comes to participating in a survey, or not to participate. The most central theme is that the research topic in a survey needs to be significant to motivate the respondents to participate. The respondents all share the view that research within the field of health and medicine is important, accordingly expressing motivation to participate in surveys regarding the subject. Another central theme is that a survey needs to favor the participants in some way for them to feel motivated to participate. / Denna studie undersöker vad som motiverar individer till att delta i undersökningar, och hur detta avspeglas i deras sociala handlande. Empirin består av semistrukturerade intervjuer med sex personer, varav tre män och tre kvinnor. Det insamlade materialet har analyserats utifrån Max Webers idealtyper för det sociala handlandet (Weber, 1983) samt Edwin Locke´s motivationsteori (Locke, 2000). Resultatet i studien visar att det finns flera olika aspekter som väger in när det kommer till att ta beslutet att delta, eller att inte delta i undersökningar. Det mest centrala temat hos samtliga respondenter forskningsämnet i en undersökning måste kännas betydelsefullt för att de ska motiveras till att delta i studien. Gemensamt hos samtliga respondenter är att undersökningar samt forskning gällande medicin och hälsa är ytterst viktigt, samt att de upplever större motivation till att delta i dessa undersökningar. Utöver detta är ävenett annat centralt tema individuella nyttor samt incitament i undersökningar för att öka motivationen.

<p>One must consider cost effectiveness when deciding how resources within the health sector should be distributed. Quality adjusted life years (QALYs) are used to measure the value of different medical treatments. QALY is based on utility maximization theory, which suggests that a QALY is always a QALY regardless of who receives it. Therefore, a produced QALY is worth the same regardless of the age or the initial health of the patient. Previous research has shown that these assumptions do not seem to fit the real preferences of individuals. Further, there are different methods of acquiring QALYs that give different outcomes. Two of these methods are Time Trade Off (TTO), in which respondents are confronted with a valuation of health change in time, and Person Trade Off (PTO), where respondents are confronted with a valuation in persons. Arguably, PTO is the preferred method that takes greater account of how individuals wish to allocate the resources of the society. From a distribution perspective focusing on age and initial health status, this paper aims to empirically identify the differences between TTO and PTO considering the measurement of preferences for life quality. The aim is also to examine whether the results obtained are consistent with the theoretical assumptions that are required for the preference to be accepted as a cardinal utility. A quantitative survey was carried out with 58 medical and 61 economics students. Half of the students received PTO and the other half TTO questions. The data collected was analyzed comparing the methods, the two student groups and men against women.</p><p>The results from the survey show that, both with TTO and PTO, respondents on average believe that patients who are at a lower initial health level should be given priority over patients who are at a higher initial health level, and younger patients should be given priority over older patients. No significant differences were seen between PTO and TTO when it came to the age of the patient. Conversely, there was a significant difference between the methods for the valuation based on initial health status of patients. Measured with PTO a treatment for patients who are at a lower initial level is valued 28% higher than a treatment for those patients who are at a higher initial level, while the corresponding figure for TTO was 8%. Between medical students and economic students, there were significant differences in the question of age in the PTO. Between men and women differences were found in both methods.</p> / <p>Kostnadseffektivitet är en av faktorerna som ska tas i beaktande vid beslut om hur resurser inom hälso- och sjukvården ska fördelas. Kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) används för att mäta effekten av olika insatser. Måttet baseras på nyttomaximeringsteori vilket leder till att en QALY alltid är en QALY oavsett vem den tillfaller - med andra ord är en QALY som produceras hos en patient lika mycket värd oavsett exempelvis patientens ålder eller initiala tillstånd. Dessa antaganden har i tidigare undersökningar visat sig stämma dåligt med individers preferenser men olika metoder för att ta fram QALY verkar ta olika mycket hänsyn till dem. Två av flera metoder är Time Trade Off (TTO), där respondenter ställs inför en värdering av hälsoförändringar i tid och Person Trade Off (PTO) där respondenter ställs inför en värdering i personer. PTO har påståtts vara en mer rättvisande metod som tar större hänsyn till hur individer vill att samhälleliga resurser ska fördelas. Denna uppsats syftar till att, utifrån ett fördelningsperspektiv med fokus på ålder och initialt hälsotillstånd, empiriskt kartlägga förekomsten av skillnader i preferenser för livskvalitet mätt med PTO respektive TTO, samt att undersöka om de erhållna resultaten överensstämmer med de teoretiska grundantagandena som krävs för att preferenser ska accepteras som kardinala nyttor. För att svara mot syftet utfördes en kvantitativ undersökning på 58 läkar- samt 61 ekonomistudenter. Hälften av studenterna fick PTO-frågor och den andra hälften TTO-frågor. En statistisk bearbetning av insamlad data har gjorts där svaren har jämförts mellan metoderna samt mellan läkar- och ekonomistudenter och kvinnor och män.</p><p>Resultaten från undersökningen visar att både med TTO och PTO anser respondenterna att patienter som befinner sig på en lägre initial nivå ska prioriteras framför patienter som befinner sig på en högre initial nivå samt yngre patienter ska prioriteras framför äldre patienter. Vad gäller hänsyn till patienters ålder uppmättes inga signifikanta skillnader mellan PTO och TTO. Däremot uppmättes en signifikant skillnad mellan metoderna vad gäller hänsyn till initialt hälsotillstånd hos patienter. Mätt med PTO värderas en behandling för de patienter som befinner sig på en lägre initial nivå 28 % högre än en behandling för de patienter som befinner sig på en högre initial nivå medan motsvarande siffra för TTO var 8%. Mellan läkare och ekonomer fanns signifikanta skillnader i frågan gällande ålder i PTO och mellan kvinnor och män återfanns skillnader i båda metoder.</p>

This thesis discusses the global regime complex concerning the management of plant genetic resources for food and agriculture, and how different regimes concerning these resources cooperate or stand in opposition to each other. Because of changes in US patent law and the establishment of TRIPS, patent claims over plant genetic resources has increased dramatically globally. This, amongst other things, in turn has lead to the development of CBD which in turn lead to the creation of access and benefit laws in many countries. To create a free flow of genetic resources for food and agriculture the ITPGRFA, with its multilateral system, were negotiated. The aim of this thesis is to investigate which consequences the regime complex concerning plant genetic resources for food and agriculture can have on the rights of small farmers, agricultural research and food security in the global South. The thesis shows how patents and strict access laws creates a situation where more and more actors has exclusive rights which excludes others from using these, for the global food security, essential resources. Further it is shown that there also are processes going on within the UPOV that risk to take away farmers right to save seeds, and thereby make them dependent on the more and more monopolistic global seed markets dominated by a few multinational corporations. It is established that ITPGRFAs multilateral system is an opening in this hyperownership of plant genetic resources for food and agriculture; but that the international community at the same time has to see to that the patent claims on plant genetic resources not violate farmers’ rights to their resources. / Denna uppsats behandlar det globala regimkomplexet för förvaltningen av växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk, samt hur avtalen rörande dessa resurser samverkar eller står i motsättning till varandra. I och med förändringar i amerikansk patentlagstiftning och upprättandet av TRIPS har patentanspråk på växtgenetiska resurser ökat dramatiskt, vilket i sin tur påverkade tillkomsten av CBD vilken innefattar upprättandet av lagstiftning rörande tillträde till och den rättvisa fördelningen av nyttor härstammande från, genetiska resurser. För att möjliggöra ett relativt fritt flöde av växtgenetiska resurser har ITPGRFA med dess multilaterala system fram förhandlats. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka konsekvenser den nuvarande globala förvaltningen av växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk kan få för jordbruksforskning, småbönders rättigheter och matsäkerhet i Syd. Uppsatsen visar på hur patent och tillträdeslagstiftningar skapar en situation där fler och fler parter innehar rättigheter att utestänga andra från att nyttja dessa, för den globala matsäkerheten, essentiella resurser. Vidare visas på hur det samtidigt pågår processer inom UPOV som riskerar att undanta bönder rätten att spara utsäde och därmed göra dem beroende av de i allt högre grad monopolartade frömarknaderna, vilka domineras av att fåtal multinationella företag. Här konstateras även att ITPGRFAs multilaterala system är en öppning i detta hyperägande, men att det internationella samfundet samtidigt måste försäkra att patentanspråk inte kränker bönders rättigheter till sina resurser.

One must consider cost effectiveness when deciding how resources within the health sector should be distributed. Quality adjusted life years (QALYs) are used to measure the value of different medical treatments. QALY is based on utility maximization theory, which suggests that a QALY is always a QALY regardless of who receives it. Therefore, a produced QALY is worth the same regardless of the age or the initial health of the patient. Previous research has shown that these assumptions do not seem to fit the real preferences of individuals. Further, there are different methods of acquiring QALYs that give different outcomes. Two of these methods are Time Trade Off (TTO), in which respondents are confronted with a valuation of health change in time, and Person Trade Off (PTO), where respondents are confronted with a valuation in persons. Arguably, PTO is the preferred method that takes greater account of how individuals wish to allocate the resources of the society. From a distribution perspective focusing on age and initial health status, this paper aims to empirically identify the differences between TTO and PTO considering the measurement of preferences for life quality. The aim is also to examine whether the results obtained are consistent with the theoretical assumptions that are required for the preference to be accepted as a cardinal utility. A quantitative survey was carried out with 58 medical and 61 economics students. Half of the students received PTO and the other half TTO questions. The data collected was analyzed comparing the methods, the two student groups and men against women. The results from the survey show that, both with TTO and PTO, respondents on average believe that patients who are at a lower initial health level should be given priority over patients who are at a higher initial health level, and younger patients should be given priority over older patients. No significant differences were seen between PTO and TTO when it came to the age of the patient. Conversely, there was a significant difference between the methods for the valuation based on initial health status of patients. Measured with PTO a treatment for patients who are at a lower initial level is valued 28% higher than a treatment for those patients who are at a higher initial level, while the corresponding figure for TTO was 8%. Between medical students and economic students, there were significant differences in the question of age in the PTO. Between men and women differences were found in both methods. / Kostnadseffektivitet är en av faktorerna som ska tas i beaktande vid beslut om hur resurser inom hälso- och sjukvården ska fördelas. Kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) används för att mäta effekten av olika insatser. Måttet baseras på nyttomaximeringsteori vilket leder till att en QALY alltid är en QALY oavsett vem den tillfaller - med andra ord är en QALY som produceras hos en patient lika mycket värd oavsett exempelvis patientens ålder eller initiala tillstånd. Dessa antaganden har i tidigare undersökningar visat sig stämma dåligt med individers preferenser men olika metoder för att ta fram QALY verkar ta olika mycket hänsyn till dem. Två av flera metoder är Time Trade Off (TTO), där respondenter ställs inför en värdering av hälsoförändringar i tid och Person Trade Off (PTO) där respondenter ställs inför en värdering i personer. PTO har påståtts vara en mer rättvisande metod som tar större hänsyn till hur individer vill att samhälleliga resurser ska fördelas. Denna uppsats syftar till att, utifrån ett fördelningsperspektiv med fokus på ålder och initialt hälsotillstånd, empiriskt kartlägga förekomsten av skillnader i preferenser för livskvalitet mätt med PTO respektive TTO, samt att undersöka om de erhållna resultaten överensstämmer med de teoretiska grundantagandena som krävs för att preferenser ska accepteras som kardinala nyttor. För att svara mot syftet utfördes en kvantitativ undersökning på 58 läkar- samt 61 ekonomistudenter. Hälften av studenterna fick PTO-frågor och den andra hälften TTO-frågor. En statistisk bearbetning av insamlad data har gjorts där svaren har jämförts mellan metoderna samt mellan läkar- och ekonomistudenter och kvinnor och män. Resultaten från undersökningen visar att både med TTO och PTO anser respondenterna att patienter som befinner sig på en lägre initial nivå ska prioriteras framför patienter som befinner sig på en högre initial nivå samt yngre patienter ska prioriteras framför äldre patienter. Vad gäller hänsyn till patienters ålder uppmättes inga signifikanta skillnader mellan PTO och TTO. Däremot uppmättes en signifikant skillnad mellan metoderna vad gäller hänsyn till initialt hälsotillstånd hos patienter. Mätt med PTO värderas en behandling för de patienter som befinner sig på en lägre initial nivå 28 % högre än en behandling för de patienter som befinner sig på en högre initial nivå medan motsvarande siffra för TTO var 8%. Mellan läkare och ekonomer fanns signifikanta skillnader i frågan gällande ålder i PTO och mellan kvinnor och män återfanns skillnader i båda metoder.