Uppsatsens syfte är att söka fram vanligt förekommande islamofobiska åsikter och motargument och undersöka om motargumenten kan vara användbara ur ett didaktiskt perspektiv. Jag har valt att använda textanalys som metod. Utifrån artikeln Muslimerna är vårt största utländska hot, författad av Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson, har jag hämtat de islamofobiska åsikterna då det finns goda skäl att anta att artikeln ger röst åt de mest vanliga främlingsfientliga åsikterna. I uppsatsen redogör jag för den kritik som uppkom i samband med publiceringen av Jimmie Åkessons debattartikel. Kritiken och motargumenten har jag valt att söka på Internet. Det rör sig främst om debattartiklar som publicerats i de stora dags- och kvällstidningarna.  Jag har även hittat motargument i artiklar som publicerats på olika webbsidor exempelvis sverigedemokraterna.de, newsmill.se och journalisten.se. För att pröva om motargumenten är didaktiskt användbara har jag formulerat följande fyra kriterier: Målkriteriet. Hit hör argument som uppfyller de satta målen i styrdokumenten. Målkriteriet är även överordnat de övriga tre kriterier. Normramskriteriet. Inom detta kriterium hör argument som synliggör hur vi styrs utifrån våra normramar.  Inom förståelsekriteriet hamnar argument som kan leda till förståelse, dvs. argument som kan bidra till att eleverna överger en förenklad bild till en mer komplex bild som i sin tur leder till en djupare förståelse.  Till det fjärde och sista kriteriet Psykologiska kriteriet hör argument som handlar om och riktar sig till våra känslor som är kopplade till rädsla.

Användarcentrerad design utmärks enligt Saffer (2010:33–34) av att användarna är involverade i hela designprocessen. Detta kräver att kunden tillsätter resurser (Lindberg 2006:22). Enligt Hammarberg (Dunås 2017) är den inre digitaliseringen lika viktig som den yttre, därför finner uppsatsens författare det intressant att studier om användarcentrerad design i intranät är svårt att hitta. Syftet med studien är att undersöka kunduppfattningar och användning av användarcentrerad design i intranät ur ett leverantörsperspektiv. En teoretisk grundförståelse har samlats in genom litteraturstudier. Uppsatsens undersökningar har skett genom fokuserade intervjuer med tre intranätleverantörer i Sverige. En kompletterande dokumentstudie har gjorts av fackliga tidskrifter för att hitta användarnas uppfattning om it- system genom fackliga ombud. Studiens första slutsats är att kundens uppfattade organisationsnytta enligt leverantörernas perspektiv kan kopplas till att intranätet blir användbart, tillgängligt och accepterat samt att användarcentrerad design ger databaserade motiv och ökad interaktion. Studiens andra slutsats är att kundens uppfattade motargument till användarcentrerad design i intranät enligt leverantörerna är tid, pengar och bristande kunskap, vilket medför att investeringen kan vara svår att uppskatta. Tredje slutsatsen är att samtliga leverantörer använder aktiviteterna: förståelse, utvärdering, föreställning och design för att arbeta med användarcentrerad design i intranät. I förståelsen användes exempelvis workshops och card sorting, i utvärderingen användes bland annat testprotokoll, usability scale och three testing. I föreställningen nyttjas user stories och klickbara prototyper. I den konceptuella designen användes exempelvis user stories och power point samt att fysisk design uppnåddes med hjälp av agilt arbetssätt. Fjärde slutsatsen är att citaten och tolkningarna av fackföreningarnas tidskrifter tyder på att användarna inte är speciellt involverade i systeminförskaffandet och att användare mår dåligt över it- system vilket är intressant eftersom intervjuade leverantörer upplever att de arbetar användarcentrerat i designen av intranät.