Detta arbete redogör för hur en stadshistorisk utställning kan utformas för att kommunicera sitt innehåll till målgruppen utrikes födda med bristande kunskaper i svenska. Undersökningen mål är att hitta riktlinjer som visualiserar ett koncept för denna typ av utställning. I undersökningen behandlas den lokalhistoriska utställningen ”Se Eskilstuna” på Eskilstuna stadsmuseum. Utställningen används idag som undervisningsmaterial för studenter från SFI; svenska för invandrare. Idag har utställningen brister som gör att den inte uppfyller den specifika målgruppens behov. Genom låg kontrast och struktur samt att den idag till stor del utgår från text, försvåras möjligheten att kommunicera sitt innehåll till målgruppen. I detta arbete diskuteras främst utställningens rumsliga formgivning, men även hur innehållet påverkar förståelsen för utställningen. Syftet med arbetet är att undersöka hur en utställning på bästa sätt kan förmedla information om platsen och platsens historia, utan att enbart förlita sig till kompletterande text-information. Detta för att underlätta för målgruppen att ta till sig innehållet. Med hjälp av tydligare struktur, och genom att skapa grupperingar och ett visuellt narrativ, skapas ökade förutsättningar för målgruppen att ta till sig utställningens innehåll. I undersökningen kombineras teorier om kognitiva processer, distribuerad kognition och affordans som vetenskaplig utgångspunkt. Genom kvalitativa metoder i form av fokusgrupp och öppen observation har en förståelse för målgruppen och dess behov skapats. Genom en platsanalys har brister i den existerande utställningsmiljön identifierats och en förståelse för rummet formulerats. Med stöd av litteratur och metodresultat har sedan ett designförslag skapats.