I den här uppsatsen genomförs en kvalitativ studie av hur elever på bästa sätt kan stödjas underförberedelsearbetet inför muntliga presentationer i klassrummet. Undersökningens slutsatser är baseradepå sammanlagt åtta intervjuer som är gjorda på totalt två gymnasieskolor förlagda i två medelstora städer i Mellansverige. Med hjälp av det eleverna berättat under intervjuerna har svaren kategoriserats och sammanställts i ett resultat som bland annat visar ett tydligt behov bland eleverna av få klara och tydliga instruktioner av lärarensamt att de behöver komma väl pålästa och förberedda till muntliga presentationer för att minimera risken för nervositetskänslor. Resultatet visar även att stämningen klassrummet är av högsta vikt, liksom att ämnet för talet är intressant och att dessutom eleverna känner att de får tydlig, uppmuntrande och användbar respons efter sina presentationer.

I ett klassrum möter man som lärare flera olika individer, vissa elever behöver stöttning när det kommer till läsning och vissa elever behöver stöttning med att skriva. I klassrummet finns det även de elever som våndas inför muntliga framställningar och behöver stöttning för att kunna delta i muntliga sammanhang. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar talrädsla i klassrummet och hur lärare stöttar de talrädda eleverna så att de kan utveckla sin muntliga förmåga. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare ser på bedömning och betygssättning för denna elevgrupp. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet, utifrån Roger Säljös tankar och förklaringar. För att besvara studiens frågeställningar har sex mellanstadielärare intervjuats genom semistrukturerad intervjumetod. Utifrån lärarnas uttalande kan man se att talrädsla hos elever i årskurs 4–6 yttrar sig olika beroende på ålder, ibland yttrar det sig mer i årskurs fyra än årskurs sex och ibland tvärtom. Det yttrar sig genom att eleverna undviker att svara, får ångest eller inte slutför uppgifter. För att lärarna ska kunna utveckla de talrädda elevernas förmåga framgår det att lärarna behöver tänka utanför boxen, skapa goda relationer till eleverna och förse dem med material som gör att eleverna kan känna sig trygga. Angående bedömning och betygssättning när det kommer till talrädda elever känner lärarna att det är till viss del lätt att bedöma eleverna, men att de känner en viss frustration, eftersom det är svårt att höja de talrädda elevernas betyg eftersom den muntliga delen påverkar elevernas betyg. / <p>Svenska</p>

I dagens skola är det mycket som har förändrats jämfört med förut. Eleverna ska vara mer delaktiga och ta mer eget ansvar, de ska även kunna föra fram sin talan och behärska att tala inför andra. Det är inte alltid det lättaste speciellt inte när man är en talängslig person som inte gillar att vara i centrum. Det ställs idag krav på att elever ska kunna framföra en muntlig framställning: det är skrivet i kursplanen för svenska och har även blivit en del i det obligatoriska nationella provet som sker i år 3, 6 och 9 i skolan. I detta självständiga arbete uppmärksammas elever med talängslan och hur de beskriver sin situation samt hur de anser att läraren hade kunnat hjälpa dem vid de muntliga redovisningar i skolan. Syftet med denna studie är att bidra med förståelse för de talängsliga elevernas upplevelse av muntliga framställningar, eftersom forskningen ur elevperspektiv inom detta område är synnerligen begränsat. Vidare ska studien bidra med ett pedagogiskt perspektiv där eleverna kommer med  förslag på vad lärare kan göra för att underlätta redovisningssituationerna för dem. Syftet kunde uppnås med hjälp av två frågeställningar: Hur elever som har svårt för muntliga redovisningar beskriver sin situation och vad anser eleverna att läraren kan göra för att underlätta. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod, där enkäter med öppna frågor lämnats ut och även 15 semistrukturerade intervjuer har genomförts med elever i årskurs 6,7,8 och 9. Resultatet tolkas med kunskaper utifrån litteratur och tidigare forskning. Resultatet visar att ungefär en tredjedel av de elever som medverkade i studien kände sig talängsliga vid muntliga framställningar i skolan. De beskriver redovisningssituationen som obehaglig, kroppen reagerar konstigt, kamratera ansågs vara ett bekymmer och lärarens upplägg och val av ämnen kan även ställa till problem vid redovisningstillfället. Eleverna menar att de skulle vilja att lärarna tänkte  på hur de lägger upp redovisningstillfällena och vilka ämnen de ger elever att redovisa om. De skulle även vilja ha varierade former av redovsiningsmetoder och få lära sig fler redovisningstrategier som de skulle kunna använda vid de muntliga redovisningarna. Respondenterna i studien skulle även vilja att läraren arbetade med klassrumsklimatet och kamratrespons.

I detta arbete vill jag undersöka vad forskning säger om vad som påverkar elevers talrädsla och hur lärare kan arbeta för att hjälpa de elever som upplever det. Fokuset här är åk 6-9, motsvarande högstadiet. Detta är viktigt att få svar på för att elever ska kunna uppnå kunskapskraven då svenskämnets riktlinjer kräver att elever utvecklar muntlig kompetens. Jag har försökt besvara mina frågor genom att läsa artiklar och böcker som behandlar ämnet. Dessa texter har jag funnit bland annat genom sökning i skilda databaser. Jag har läst källorna för att sedan sammanfatta dem och valt ut resultat som är relevant för frågeställningarna. Utifrån den forskning som jag har läst kan talrädsla bero på flera faktorer. Några typiska faktorer som forskning visar är klassrumsmiljön, brist på intresse för ämnet och låg kunskapsförmåga. Talrädslan kan även påverka en elev både psykiskt och fysiskt vilket kan läsas av både genom tal och kroppsspråk. Forskningen visar att det finns flera olika arbetssätt som kan hjälpa en individ med talrädsla att motarbeta talrädsla. Sådana arbetssätt kan användas både av eleven med talrädsla men även av människor som stöter på andra med talrädsla. Dessutom kan dessa arbetssätt vara till nytta både i skolan och utanför.

This study is based on teachers' experiences of how they work with speech anxiety pupils inthe classroom in the Swedish subject in 4th grade at verbal presentations and opinions. The purpose is to find out how a teacher understands and supports a speech fear pupil in oral submissions and opinions. The questions that the study will be based on are: What methods and working methods are used to prevent and promote pupils' talents? How does the teacher visualize and supports speech anxiety pupils in the classroom at oral presentations and opinions? In what way is the work of rhetoric benefiting speech anxiety pupils? The study consists of qualitative methods based on observations and interviews. Data has been collected through four observations and three interviews. The result has shown that in the classroom there are between three and five pupils who either suffer from speech anxiety or who are merely silent. Oral presentations are something that most pupils feel discomforted and therefore the teacher adjusts the teachings according to the pupil's needs and prerequisites. The teacher has varied teaching to enable all pupils to feel included, thus creating confidence and self-esteem through different working methods andgroup size. Furthermore, it was found that the teachers work with a good classroom climate for the student's learning and development. To get a functioning classroom and education, the class must work socially. The conclusion is that teachers already at the lower stage work deliberately and actively with oral requests for the pupils to become good talents in the long run. It is essential that a safe classroom environment is created, and that the teacher communicates with pupils who do not speak about their needs. In addition, it's important that speech anxiety and silent pupils get practice in speaking so they can strengthen their speech, become more visible and comfortable with their speech in front of other pupils

Syftet med detta examensarbete är att få fördjupade kunskaper i hur lärare i årskurs 3 arbetar med muntliga framställningar och hur de stöttar elever med talängslan. Vi har använt en kvalitativ metod som tillvägagångssätt när vi samlat in vårt material. För att samla in vårt resultat har vi intervjuat sex lärare i årskurs 3. I resultatet har det framkommit att de vanligaste metoderna är redovisningar efter ett avslutat ämnesområde, högläsning samt berättande. Lärarna vill få muntliga framställningar till en naturlig del av undervisningen och därför arbetar de mycket med övningar där eleverna får tala utan att vara förberedda. För att eleverna ska utvecklas som talare arbetar de flesta lärarna med respons på olika sätt. Flera av lärarna har stött på elever med talängslan och de har delgett oss flera sätt att stötta dessa elever samt hur de arbetar förebyggande för att skapa ett tryggt klimat. I vår sammanfattande diskussion kommer vi fram till att lärarnas arbetssätt samt deras syn på muntliga framställningar stämmer bra överens med litteraturen som vi lyfter fram i litteraturgenomgången. Vår slutsats blir att alla de lärare vi intervjuat redan under lågstadiet arbetar medvetet och aktivt med muntliga framställningar för att eleverna på sikt ska bli bra talare.

Med grund i retorikens återkomst i ämnesplanen för svenskämnet på gymnasiet är uppsatsens syfte att genomlysa retorikens plats i undervisningen, att undersöka lärares förhållningssätt till och genomförande av undervisning i muntliga framställningar. Syftet har konkretiseras genom de två frågeställningarna: Vilket förhållningssätt uppvisar svensklärare på gymnasiet till muntliga framställningar, med avseende på betydelse för elevers betyg och kompetens samt dess relevans i förhållande till andra moment i kursen? Hur ser svensklärare på organisationen av muntliga framställningar i svenskämnet? För att leva upp till syftet och besvara frågeställningarna har tre halvstrukturerade djupintervjuer genomförts, och dessutom har två informanter lämnat in listor på de begrepp som används i undervisningen kring muntliga framställningar. Både tidigare forskning och uppsatsens undersökning visar på skilda förhållningssätt gällande muntliga framställningar i svenskämnet och dessutom framkommer varierande organisation av undervisningen. Inget enhetligt resultat uppnås, istället påvisar uppsatsen en bristande konsensus i frågan. / Rhetoric is once again a part of the syllabus for the Swedish subject in high school. The aim of this essay is therefore to highlight the place of the rhetoric in the teaching, to investigate the teachers approach and implementation of teaching in oral performances. The essay is further built on the following questions: Which approach do teachers in the  Swedish subject in high school show, according to relevance for the student’s grade and  knowledge, and its relevance in relationship to other moments in the course? How does  teachers in the Swedish subject in high school look at the organization of the lessons  around oral performances? To be able to answer these questions three semi structured  deep interviews has been done, and two of the informants has handled a list of terms they use in their education. According to previous research and the study of the essay  there is differences in the approach to oral performances in the Swedish subject, and also varying organization of the teaching. No uniformed result is achieved, instead the essay shows a lack of consensus in this matter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på stödstrukturer i olika lärmiljöer vid muntliga framställningar i svenskämnet för årskurs 4–6. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har fem semistrukturerade intervjuer genomförts ansikte mot ansikte och via videokonferens med lärare på tre skolor i två kommuner i södra Sverige. Resultatet från studien visar på att lärare använder sig av en stor variation av stödstrukturer vid muntliga framställningar. Vanligt förekommande stödstrukturer vid muntliga framställningar i resultatet är bland annat mallar, stödord och anpassning av gruppstorlek.

Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv fördjupa kunskaperna kring talrädda elevers uppfattningar angående deras möjligheter till att uppfylla de mål som finns gällande muntliga framställningar i ämnet svenska på gymnasiet. För att uppfylla studiens syfte valdes en kvalitativ ansats, och semistrukturerade intervjuer genomfördes tillsammans med tio informanter. Den data som samlades in i samband med studien har analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod och resultatet visar att även om dessa elever når upp till ett godkänt betyg, saknar de ändå den stöttning som behövs för att nå högre betyg och för att komma över sin talrädsla. Detta resulterar i att de hindras dels i sin utveckling och sina möjligheter till att inhämta ny kunskap, dels minskar framtida arbetsmöjligheter och därmed sina förmågor att verka som goda samhällsmedborgare.