Under lång tid har flickor nästintill varit utelämnade när det kommer till forskning om adhd men på slutet av 90-talet tog det fart. Trots detta är kunskapen om flickor med diagnosen adhd låg. Statistik visar dessutom att det skiljer sig i vilken utsträckning pojkar och flickor ges stöd och studier visar ett behov av att flickor med diagnosen adhd får beskriva sina upplevelser av skolan. Syftet med denna studie är att belysa hur flickor med diagnosen adhd och deras vårdnadshavare upplever att flickornas förutsättningar för lärande påverkas av den omgivande lärmiljön. Vi valde att inleda med en pilotstudie och genomförde därefter studien genom en kvalitativ studie med inspiration från en flerfallstudiedesign. Totalt genomfördes fjorton halvstrukturerade intervjuer, sju med flickor som gick i grundskolan, förskoleklass upp till högstadiet och sju vårdnadshavare. Urvalet var både ett målstyrt urval och ett bekvämlighetsurval. Intervjufrågor utformades utifrån Specialpedagogiska skolmyndighetens Tillgänglighetsmodell som varit studiens främsta teoretiska ramverk tillsammans med det relationella perspektivet. Tillgänglighetsmodellen består av det övergripande området förutsättningar för lärande, samt de tre hörnstenarna social, pedagogisk, och fysisk miljö. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades därefter för att hitta nyckelbegrepp och teman inom de tre hörnstenarna som utgjorde vår kodningsmall. Resultatet visade på vikten av att flickorna får känna sig sedda, hörda och respekterade av lärare såväl som av klasskamrater vilket de upplevde sig göra i varierande grad. Relationer tillskrevs stor betydelse av både flickorna och deras vårdnadshavare. Det hade stor inverkan på hur flickorna trivdes i skolan. Informanterna vittnade även om att det saknas kunskap och förståelse men även i vissa fall förutsättningar att möta flickornas behov. Detta var faktorer som upplevdes påverka på vilket sätt och i vilken utsträckning flickorna gavs stöd utifrån sina behov. Det kunde röra allt från hur lärare valde att lägga upp sin undervisning, den fysiska miljöns utformning till vilka möjliga anpassningar flickorna erbjöds eller inte. Devisen ”en skola för alla” har länge varit en ledstjärna men tydligt är att den inte alltid är för alla. Det må vara att skolan har ett kompensatoriskt uppdrag men vi behöver se det uppdraget ur ett relationellt perspektiv där fokus ligger på det som händer i mötet mellan barnet/eleven och den omgivande miljön. Flickornas vårdnadshavare gav oss chansen att blicka bakåt och utifrån deras bild av förskoletiden verkar vi klara uppdraget bättre medan barnen går kvar i förskolan.

Tunek, Karin (2017). ”Jag ska ju dagligen känna att det är viktigt för någon att jag kom hit - en studie om förskolans lärmiljö för barn med språkstörning” (”I should daily feel that it is important for someone that I´m here” – a study about Preschool learning environment for children with specific language impairment). Specialpedagogprogrammet, Institutet för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola. Syftet är att bidra med kunskap om hur lärmiljön i förskolan kan utformas för barn med språkstörning genom att studera några pedagogers uppfattningar. Studiens teoretiska inramning utgår ifrån Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell. I modellen är miljön i förskola, skola och fritidshem uppdelat i fysisk, social, pedagogisk miljö, samt förutsättningar för lärande. Samspelet mellan delarna är avgörande för utveckling. Till modellen finns värderingsverktyg och lärmaterial som personal i förskola, skola och fritidshem kan använda för att nå en mer tillgänglig miljö. I kombination med tillgänglighetsmodellen har studien utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv där Säljö (2014) anser att kunskap förs vidare i samspel mellan människor. Lärande finns i alla mänskliga verksamheter, så som ett samtal eller i en händelse. Säljö (2014), anser att lärande sker inte bara i skolsammanhang, utan hela tiden i vårt samhälle. Studien har tagit inspiration från en fenomenografisk ansats. Empiriinsamlingen har gjorts med halvstrukturerade, tematiska intervjuer. Resultatet visar att det finns en variation i resonemangen om vad som ingår i den fysiska, sociala och den pedagogiska lärmiljön i förskolan för barn med språkstörning, men också likheter. Tydlighet och anpassning av lärmiljön, olika hjälpmedel till kommunikation, så som bildstöd och TAKK, kompetens och ett varierat arbetssätt är några likheter. Variationen i resonemangen handlade om vad i lärmiljön som ingår i fysisk-, social,- och pedagogisk lärmiljö. Resultatet visade också att samspelet genomsyrar hela verksamheten och alla dess delar. Samspel i olika former är nödvändigt för lärande och det är av stor vikt att pedagoger i förskolan ger barnen möjlighet till samspel i alla situationer under dagen. Dessutom framgår det i tidigare forskning och i intervjuerna att omsorg, kompetens och engagemang är viktiga egenskaper hos pedagoger som arbetar med barn med språkstörning, dessa begrepp behandlas inte i tillgänglighetsmodellen. Med dessa egenskaper hos pedagogerna i kombination med att aktivt arbeta med att kartlägga de individuella förutsättningarna, leder till en tillgänglig miljö för barn med språkstörning. Studien bekräftar således Perssons (2015) resultat om att fokus på individuella förutsättningar har för liten plats i tillgänglighetsmodellen. För att barn med språkstörning i förskolan ska få vistas i en så tillgänglig lärmiljö som möjligt är tillgänglighetsmodellens lärmaterial och värderingsverktyg ett tydligt och systematiskt sätt för pedagoger att ta sig an. Dock finns det fler aspekter att beakta utöver de som behandlas i tillgänglighetsmaterialet, pga. att de individuella förutsättningar kan se mycket olika ut. Omsorgstrygghet, pedagogers kompetens om språkutveckling och språkstörning och engagerade pedagoger är begrepp som skulle kunna ge en mer tillgänglig miljö för barn med språkstörning. Resultatet för studien bidrar till att pedagoger som arbetar med barn med språkstörning får nya perspektiv på lärmiljön i förskolan. I förebyggande insatser för barn med språkstörning kan den fysiska, sociala och den pedagogiska lärmiljön göras tillgänglig med tillgänglighetsmaterialet från Specialpedagogiska Myndigheten. Enligt studien är dessutom samspelet mellan pedagoger och barn, i lärmiljön, något som behöver få större plats då det är en förutsättning för lärande. Omsorgstrygghet och kompetens om språkutveckling och språkstörning är också viktiga för att kunna ge de bästa individuella förutsättningarna för barn med språkstörning.

Björk, Marcus (2021). En skola för alla en intervjustudie om tolkningar och svårigheter med implementering av policydirektiv i lärarprofessionen. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Kunskapsbidraget är att pedagoger som tar del av denna studie ska kunna se goda exempel och möjligheter istället för hinder i arbetet mot en inkluderande skola.   Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att få en uppfattning om vad en rektor, två specialpedagoger och fyra lärare i en kommunal grundskola anser att uttrycket ”en skola för alla” innebär och hur skolan arbetar med begreppet för att inkludera alla elever. Studien ämnar besvara följande frågeställningar: Rektorers, specialpedagogers och lärares perspektiv och beskrivningar av: • Inkludering Strategier för stödinsatser för elever i behov av särskilt stöd. Hur beskriver rektor, specialpedagog och lärare ”en skola för alla”? Vad har det för betydelser och innebörder? Vilka möjligheter, hinder, svårigheter och motstånd finns det?   Teori Studien utgår ifrån tillgänglighetsmodellen. Modellen innebär att relationen mellan de olika delarna i samspelet förändras över tid. Samspelet påverkar hur långt individen kan nå i sin utveckling och sitt lärande. Utifrån elevens behov och förutsättningar bildar de fyra delarna en helhet (www.spsm.se). Studien utgår också ifrån det specialpedagogiska perspektivet.   Metod Studien utgår från en kvalitativ ansats för att besvara syftet och frågeställningarna. Valet av metod var intervju av sex informanter. En innehållsanalys användes vid analys och bearbetning av intervjuerna, där mönster och teman strukturerat kom fram.   3   Resultat Studiens resultat skildrade att ambitionen om ”en skola för alla” är svår att uppnå. Svårigheter med inkludering ansågs vara bland annat brist på kompetens och lokalernas begränsningar.   Specialpedagogiska implikationer Det behövs specialpedagogisk kompetens och en organisation med ett tydlig pedagogiskt ledarskap kring hur skolor kan organiseras. Här ska specialpedagog bidra med kunskap och stöd genom kompetensutveckling, pedagogiska diskussioner och handledning kring inkludering och bemötande av elever i ”en skola för alla”.   Ambitionen att se elevernas olikheter och anpassa undervisningen till elevens varierade behov är utmärkande för inkludering som grund. Inkludering handlar inte bara om utbildning utan också hur vi vill att samhället ska se ut i framtiden (Persson & Persson, 2012).

Sammanfattning/AbstractFredriksson, Malin (2022). Lärmiljöer i mobila verksamheter-pedagogers berättelser.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Det förväntade kunskapsbidraget är att via pedagogers berättelser synliggöra hur det är att arbeta på en mobil förskola både gällande vad det finns för hinder, samt undersöka förutsättningar och fördelar.Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka några pedagogers och specialpedagogens uppfattningar om hinder, svårigheter, utmaningar och möjligheter med att arbeta på en bussavdelning utifrån barns sociala utveckling och lärande.  Teori Undersökningen tar avstamp i teorier om ramfaktorer, utmaningar i förskolan och specialpedagogiskt perspektiv. Ramfaktorerna som lyfts fram är de förutsättningar som kan påverka de mobila förskolornas vardag. Det kan till exempel vara yttre förutsättningar såsom bemanning, organisation och tidsaspekter som styr (hur de kan påverka barnens chans till social utveckling och lärande ur ett specialpedagogiskt perspektiv.)  Metod Studien bygger på fem semistrukturerade intervjuer via den digitala plattformen Teams med två förskollärare och två barnskötare och en intervju med en specialpedagog över telefon.Samtliga har erfarenhet av att arbeta på en mobil förskola. Anledningen till valet av semistrukturerade intervjuer är för att det är en kvalitativ metod som ger respondenterna möjlighet till utrymme att prata mer fritt för att då också kunna få ett mer utförligt svar. Intervjuerna med pedagogerna genomfördes under tidsintervallet av en vecka medan specialpedagogens intervju ägde rum tre månader efter pedagogernas, Intervjuerna spelades in 4på en diktafon och när intervjun var slut transkriberades det inspelade materialet. Dessa transkriberingar är det som för vidare resultat och analysen i studien.  Resultat Utifrån respondenternas svar framkommer följande; Hinder: Att det ibland är svårt att få med sig de material eller verktyg som behövs i stundenslärande då det är ett begränsat utrymme i bussen. Barns sociala utveckling och lärande utifrån pedagogers förhållningssätt. Svårigheter: Samarbetet mellan stationära förskolan och den mobila enheten upplevs som en svårighet då det vid till exempel frånvaro blir svårt att bedriva sin planerade verksamhet om inte stöttning finns från hemförskolan.  Utmaningar: Att befinna sig på nya platser ofta kan vara hämmande för barn som behöver tydlighet och struktur och god förberedelse för dagen. Att förståelsen mellan mobila förskolans speciella förutsättningar och den stationära förskolans inte finns vilket leder till utmaningar i samarbetet.  Fördelar: Att varje dag kunna välja lärmiljö ger stora fördelar och möjligheter att upptäcka och utforska omvärlden där man också kan anpassa planering, miljö(destination) utifrån barnets sociala utveckling och lärande.  Specialpedagogiska implikationer Utifrån resultatet i studien framkommer det som viktigt att specialpedagogen ska kunna handleda pedagoger på en stationär förskola tillsammans med mobil avdelning för att skapa en gemensam förståelse för varandras verksamheter. Utifrån resultaten i studien framkom det att det upplevs finnas ett glapp mellan stationär och mobil verksamhet som är inom samma organisation. En tydlig svårighet och utmaning som respondenterna uppger är samarbetet och förståelsen mellan mobila förskolan och den stationära. Handledning från specialpedagogen med syfte att skapa en gemensam förståelse för varandras verksamheter skulle kunna bidra till en sådan ökad förståelse.

Tidigare forskning förklarar att elevers misslyckande handlar om bristande fysiska, sociala och pedagogiska skolmiljöer. Syftet med denna studie är att undersöka några specialpedagogers uppfattningar kring lärmiljön för elever i gymnasieskolan, med utgångspunkt i SPSM:s tillgänglighetsmodell. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av nio specialpedagoger från två olika kommuner. Resultatet har analyserats tematiskt med stöd av ovan nämnda tillgänglighetsmodell, och studien visar att det råder bristande kunskap om NPF hos lärare. Även om det finns vissa uttalade riktlinjer kring anpassning, visade studien att dessa inte alltid efterföljs. Det framkommer att det finns utvecklingspotential i några av skolorna gällande elevperspektiv utifrån informanternas utsaga. Enligt resultatet uttrycker samtliga specialpedagoger en önskan om att få mer resurser i form av tid för att kunna handleda och utbilda lärarna så att en tillgänglig lärmiljö kan bli ännu bättre. En av studiens slutsatser är att en systematisk utbildning av lärare om NPF skulle ge grunden till en mer anpassad lärmiljö i gymnasieskolan.

Grundtanken till att vi valt detta specifika ämnesområde, tillgängliga lärmiljöer, är att vi i vår kommande yrkesroll som specialpedagoger kommer arbeta med att förebygga hinder och problem för att eleverna ska känna trygghet i skolan. Dessa två delar är av stor betydelse i vårt uppdrag som specialpedagoger. Syftet med studien är att få en djupare förståelse samt kunskap om pedagogers upplevelser och arbete kring tillgängliga lärmiljöer. Studiens frågeställningar är: Vilken innebörd har begreppet tillgänglig lärmiljö för pedagogerna? Vad är, enligt pedagogerna, grundläggande för att skapa en tillgänglig lärmiljö? Hur arbetar pedagogerna för att tillgängliggöra lärmiljön för alla elever? Som metod används kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 14 informanter från tre kommunala grundskolor. Informanterna som deltog i studien fördelas på 10 pedagoger och 4 specialpedagoger. Vid analys av resultatet används tillgänglighetsmodellen i SPMS:s värderingsverktyg för tillgänglig utbildning – förskola, skola och fritidshem. Den teoretiska utgångspunkten har sin inriktning utifrån det relationella perspektivet. Med ett relationellt perspektiv ses elevens svårigheter utifrån att det är i konfrontation mellan skolans kultur och elevens förutsättningar och behov som problem uppstår. Specialpedagogik som område söker svar i elevens sociala-, pedagogiska- och fysiska lärmiljö vad som behöver tillrättaläggas eller förändras i undervisningen för att hjälpa eleven. Resultatet från våra intervjuer visar att informanterna har ett välförankrat synsätt som utgår från ett relationellt perspektiv om faktorer som gynnar en tillgänglig lärmiljö. Utifrån analysmodellens tre miljöer, social-, pedagogisk – och fysisk miljö och informanternas svar har det skapats en uppfattning om vilka grundläggande faktorer som är av betydelse för att tillgängliggöra lärmiljön. Faktorer som i mångt och mycket stämmer in på vad studiens litteratur säger.

Detta är en uppsats inom specialpedagogiska programmet vid Örebro universitet. Den är riktad till skolledare, specialpedagoger och pedagoger som är intresserade av främjande och förebyggande arbete med fokus på lärmiljö i förskola och grundskola. I vår kommande yrkesroll som specialpedagoger i skolan är en viktig faktor att arbeta med detta fokusområde oavsett verksamhet. Uppdraget har en given plats i vår yrkesroll. Studiens metod är kvalitativ och vi genomför semistrukturerade intervjuer med 8 specialpedagoger från 4 kommunala grundskolor och 4 kommunala förskolområden som valts ut genom ett bekvämlighetsurval i en kommun. Genom intervjuerna eftersträvas att få en bild av informanternas beskrivningar av främjande och förebyggande arbete med fokus på lärmiljö. Syftet är att få djupare förståelse, samt kunskap om specialpedagogers beskrivningar av detta i de båda skolformerna. Tillgänglighetsmodellens värderingsverktyg för tillgänglig utbildning (förskola och grundskola) skola från Specialpedagogiska skolmyndigheten används som analysverktyg vid tolkningen av resultatet. Den teoretiska utgångspunkten i studien tar avstamp i hermeneutiken. Den tidigare forskning som ligger till grund för studien, tillsammans med studiens resultat och analys utgör ett intressant underlag för fortsatt forskning inom det studerade området. Studiens resultat visar att specialpedagoger inom förskolans verksamhet bredare beskriver främjande och förbyggande arbete med lärmiljö än specialpedagoger inom grundskolan gör. Grundskolans specialpedagoger tycks främst fokusera pedagogisk miljö i form av stöd, förenklingar och hjälpmedel. Något förvånande har ingen av specialpedagogerna lyft normkritik och attityder (social miljö), digitalt lärande (pedagogisk miljö) och ljudmiljö (fysisk miljö). Resultatet synliggör olika förbättringsområden inom det främjande och förebyggande arbetet med lärmiljö i för- och grundskolan, vilket i sin tur kan leda till att skapa förutsättningar för att öka medvetenheten kring fokuspunkter både gällande fortsatt forskning och praktiskt arbete på skolor.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på stödstrukturer i olika lärmiljöer vid muntliga framställningar i svenskämnet för årskurs 4–6. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har fem semistrukturerade intervjuer genomförts ansikte mot ansikte och via videokonferens med lärare på tre skolor i två kommuner i södra Sverige. Resultatet från studien visar på att lärare använder sig av en stor variation av stödstrukturer vid muntliga framställningar. Vanligt förekommande stödstrukturer vid muntliga framställningar i resultatet är bland annat mallar, stödord och anpassning av gruppstorlek.

No description available.