The purpose of this thesis was to investigate the soap opera “The Bold and the Beautiful” (Swedish title “Glamour”) and its viewers/fans and to understand on a deeper level how their communication looks like on the social media. The study also discusses partly the aspect of power between the mass media that in some way have an influence on the soap opera and its fans. The basis for this has also been the fans conversations in the social media.To answer the purpose of the essay, I specified it in the form of three following questions: “How does the Swedish “The Bold and the Beautiful” fandom is being design through their communicative actions on the social media?", “What kind of “fan-talk” the Swedish “The Bold and the Beautiful” fans are being engage on Facebook?” and “How can the power relationship between “The Bold and the Beautiful“ fans and different media be understood from the “fan-talk” and construction of the fandom that can be found on Facebook?”To examine the purpose of the essay and get answers to my questions I looked closely at the Swedish fans of the soap opera “The Bold and the Beautiful”. I have chosen to investigate two Facebook groups: ”Glamour ettan - en del av Glamoursällskapet” och ”Glamoursällskapet 2.0”.The method used is a form of netnography where the data has been analyzed by qualitative content analysis.Social TV is a phenomenon in which television viewers use social media to discuss with other media users specific media content. “The Bold and the Beautiful” fans in my study uses Facebook to discuss, argue and debate about the soap opera thus making “The Bold and the Beautiful” to a social TV. The social TV created a new kind of audience so called the social audience, which is a result of a change within the new media development. The process of change is itself based on interactivity through social networks. The study describes the characteristics of a fan, a person whose activities expands wider than just watching a particular television program. If a person chooses to devote their own time to discuss media content that is available on the classic media channels with other media users, he becomes conscious or unconscious, a fan. Members of both study groups are an example of the social audience.The study shows that previous research from mainly Fiske (1992) and Jenkins (1992) on fans and fandom, confirms their results how a fandom constructs itself. From the perspective of how the opportunities and conditions for fans to communicate have changed, it is remarkable that recent years facilitated by use of the social media. The study shows that social media today is the main arena for fan-talk. Regarding the power aspect the study shows a clear relationship between the fans and the media. The fans want to be able to influence the media to raise the attention of the soap opera “The Bold and the Beautiful” through various activities. / Syftet med den här uppsatsen var att undersöka såpoperan ”Glamour” och dess tittare/fans samt att förstå på ett djupare plan hur fansens kommunikation förekom på sociala medier. Studien diskuterar även till viss del den maktaspekt som finns i relationen mellan de massmedier som på något sätt har inflytande på såpoperan och dess fans. Utgångspunkten för detta har även varit fansens samtal i de sociala medierna.För att besvara uppsatsens syfte preciserade jag den i form av tre frågor: ”Hur konstruerar sig en svensk ”Glamour”-fandom genom sina kommunikativa handlingar på Facebook?”, ”Vilka typer av ”fan-talk”/fandiskussioner ägnar sig svenska ”Glamour” fans åt på Facebook?” samt ”Hur kan maktrelationen mellan svenska ”Glamour” fansen och de olika massmedierna förstås utifrån de fandiskussioner och de fandomskonstruktioner som går att finna på Facebook?”För att undersöka uppsatsens syfte och få svar på mina frågeställningar, tittade jag närmare på svenska fans av såpoperan ”Glamour” genom att undersöka två Facebook-grupper: ”Glamour ettan - en del av Glamoursällskapet” och ”Glamoursällskapet 2.0”. Metoden för undersökningen är en form av netnografi där data har analyserats genom en kvalitativa innehållsanalys.Den sociala teven är ett fenomen där tevetittare använder sig av olika sociala medier för att diskutera och resonera med andra medieanvändare kring ett specifikt medieinnehåll. Glamourfansen i min undersökning använder sig av Facebook för att diskutera, resonera och debattera kring såpoperan vilket således gör ”Glamour” till en social teve. Den sociala teven skapade en ny sorts publik nämligen den sociala publiken, som är ett resultat av en förändringsprocess inom den nya medieutvecklingen. Förändringsprocessen är i sig baserat på en interaktivitet via de sociala nätverken. I studien beskrivs det som kännetecknar ett fan, en person vems aktiviteter utvidgar sig bredare än bara att titta på ett specifikt teveprogram. Om en person väljer att ägna egen tid åt att diskutera och resonera medieinnehåll med andra medieanvändare som finns på de klassiska mediekanalerna, blir han medveten eller omedveten, ett fan. Medlemmar i båda undersökta Facebook-grupperna är ett exempel på den nya sociala publiken.I studien framkommer att tidigare forskning ifrån främst Fiske (1992) och Jenkins (1992) om fans och fandom kulkturen, får bekräftelse i sina resultat hur en fandom konstruerar sig. Detta är anmärkningsvärt ur perspektivet hur möjligheterna och förutsättningarna för fans att kommunicera de senaste åren underlättats så markant genom sociala medier. Studien visar att sociala medier i dag är huvudarenan för fandiskussioner. Gällande maktaspekten så visar studien att en tydlig relation mellan fans och massmedier finns. Fansen vill kunna påverka massmedia att höja uppmärksamheten hos såpoperan Glamour genom olika aktiviteter.

The aim of this study is to examine music teachers experiences of including students with different varieties of disabilities. Furthermore, the teachers attitudes towards inclusion and the adjustments necessary is looked into. Furthermore, study is conducted through the social model of disability, which derives from the notion that society creates physical obstacles and inhibitive attitudes for disabled individuals. The result make visible that music teachers are very much aware about students’ different needs. The teachers experience that the adjustments are mostly adequate. However, they do experience that the adjustments in some cases are not enough. This means that the music teachers attitudes towards inclusion and adjustments for the students in need are both positive and negative. Contributing factors to the negative attitudes are for instance students lack of commitment, extroverted and disturbing students as well as the teachers think they do not have enough time in relations to the number of pupils attending their classes. In conclusion, the pre-conditions which the music teachers have is of great importance for the teachers to be able to fulfill the students’ special needs. Furthermore, it shows that the teacher to student relations are essential for the function of the inclusion-process.

.

I dagens samhälle sker en konstant utveckling av sociala medier, vilket har ändrat förutsättningarna på arbetsmarknaden. Det är lättare än någonsin för företag och organisationer att vara delaktiga på de plattformar som målgrupperna de söker befinner sig på. Därför är syftet med denna studie att studera hur sociala medier inverkar vid rekryteringsprocesser utifrån ett företagsperspektiv. De frågeställningar som utgåtts ifrån är “Hur ser sociala mediers inverkan ut vid rekryteringsprocessen?” och “Hur viktiga blir personliga egenskaper vid rekrytering?”. De teoretiska utgångspunkterna består av den sociala ansatsen, som handlar om betydelsen av personligheten vid rekryteringar, generation Y vilket handlar om de som är födda på slutet av 1980- och mitten av 1990-talet och e-rekrytering. Detta har undersökts via semistrukturerade intervjuer av sju företag, där antingen en eller fler representanter varit närvarande. Resultatet visade att olika sociala medier används för olika syften och målgrupper där det även skiljer sig hur implementerat det är i företags rekryteringsprocesser. Vidare betonades sociala mediers effekter på deras rekryteringsprocesser, där både fördelar och nackdelar framfördes, och att sociala medier tillåter företaget att nå ut till ett brett åldersspann och speciellt till den yngre generationen. Dock framkom det ändå att personligheten spelar en viktig roll i rekryteringsprocessen då individer fortfarande behöver passa in i företagskulturen och även att rekryteringen kan gynnas av att fler rekryterare är involverade. Även den hänsyn som behövs tas till personligheter och till företag som inte är lika involverade i sociala medier. I slutsats och diskussion diskuteras resultatet i koppling till de teoretiska utgångspunkterna och tidigare forskning, vilket visade sig vara i enlighet med dessa.

Denna studie undersöker den enskilda företagarens syn på skatteverket och övriga företagare inom restaurangbranschen samt hur dessa påverkar företagarnas inställning till skattefusk. Tidigare studier visar att kontroll och sanktioner har en motsatt effekt på medborgarnas samarbetsvilja. Således genomfördes denna studie med avsikt att undersöka vilken inverkan ovan nämnda relation har på samarbete, tillit, samt nätverk av relationer ur ett företagarperspektiv. Uppsatsen är genomförd som en fallstudie och är baserad på sex olika företag. Resultatet bekräftar Rothsteins enhetliga ansats, där skatteverket genom sitt beteende förstör tilliten och samarbetet inom restaurangbranschen vilket i sin tur påverkar den enskilde företagaren negativt. Emellertid har skatteverket genom kontroller och sanktioner minskat de svarta pengarna, dock är svarta pengar inom restaurangbranschen fortfarande vanligt. Det tycks vara just en brist av kontroller och sanktioner från myndigheten på 90-talet som har resulterat i att svarta pengar numera är allmänt accepterat i branschen.

Radio är en av många plattformar och arenor där offentlig debatt kan äga rum. Och just som medium når radio ut till en stor mängd människor. Med den bredden kommer även ett stort ansvar. Ett ansvar, inte minst för kanalerna på Sveriges radio, för att förse medborgarna med korrekt information så att publiken kan skapa egna uppfattningar om samhälleliga fenomen och problem. Med detta i ryggen tycker vi att det är både intressant och relevant att kika närmare på Sveriges radio, och specifikt på programmet P1 Debatt. Vi har valt att kolla hur genusrepresentationen ser ut på P1 Debatt. Syftet med studien är att se rent konkret hur genusrepresentationen ser ut i stort. Även att undersöka om det finns något mönster av typiska könsroller som yttrar sig i de olika avsnitten samt i vilka roller män respektive kvinnor har som medverkar i programmet. Vi har valt att utföra analysen genom en kvantitativ innehållsanalys. Materialet vi har undersökt täcker nio avsnitt som är två timmar långa vardera. Analysenheterna som vi har analyserat består av repliker. Alltså blir varje gång någon har börjat tala eller uppträda en ny analysenhet. Resultatet av genusrepresentationen har visat sig vara jämn, det om man endast räknar det totala antalet män respektive kvinnor som har medverkat i programmet. Men när man bryter ut avsnitt för avsnitt kan man se stora skillnader i könsfördelningen. Alltså kan P1 Debatt se jämställt ut vid första anblick men går man in på djupet så får man en helt annan bild.

Syftet med studien är att undersöka hur arbetet kring hållbar utveckling utifrån den socialadimensionen under samling ser ut på förskolan. Vi valde intervju som metod och använde oss av kvalitativa intervjuer, mer specifikt semistrukturerad intervjuform. Vi intervjuade verksamma pedagoger i olika åldrar och med olika mycket erfarenheter från yrkeslivet. Dessa pedagoger kommer från två olika förskolor. Intervju som metod valdes då vi var ute efter pedagogernas åsikter och känslor inför ämnet. Tidigare forskning visar att hållbar utveckling är  ett  stort och aktuellt ämne  (Björneloo  2007,  s.  19), som även berör förskolans värld. Studien utgår ifrån att hållbar utveckling består av tre dimensioner: social, ekologisk och ekonomisk. Resultatet visar att pedagoger förstår innebörden av social hållbarhet och arbetar med det på förskolan, både i samling och i det spontana mötet med barnet och man använde sig helst av verktyg i samlingen för att förmedla kunskapen. Dock sätter man inte alltid ord på begreppet och man reflekterar inte heller på arbetet med den sociala hållbarheten i lika storutsträckning som eventuellt andra ämnen man förmedlar på förskolan. / The aim of the study is to investigate how the work on sustainable development, based on the social dimension during assembly, looks at the preschool. We chose interview as a method and used qualitative interviews, more specifically semistructured interviews. We interviewed active educators of different ages and with a lot of experience from working life. These preschool teachers come from two different preschools. Interview as a method was chosen because we were looking for teachers' opinions and feelings about the subject. Previous research shows that sustainable development is a major and central subject, which also affects the pre-school world. The study assumes that sustainable development consists of three dimensions: social, ecological and economic. The focus on this study is on the social dimension. The results we gained show that educators understand the meaning of social sustainability and how to work with the subject at the preschool, both in assembly and in the spontaneous meeting with the child, and they use different tools in the assembly to convey knowledge. However, they do not always put meaning into the word nor do they reflect on the work  they  put  in  on  social  sustainability  as  much  as  they  do  in  other  subjects that are communicated to preschool.

Sverige anses stå för sina egna perspektiv inom specialpedagogik i förskolan. Trots detta finns det inga direktiv från skollag och andra styrdokument hur specialpedagogik ska användas i förskolan, bara att den ska det. Studiens syfte var att undersöka om och i så fall hur, specialpedagogiska förhållningssätt är implementerade i den ordinarie undervisningen i förskolan. Studien har även behandlat på vilket sätt den ordinarie verksamhetens utformning kan leda till en inkluderande undervisning, detta utifrån ett specialpedagogiskt förhållningssätt. Den har också syftat till att undersöka om det finns någon skillnad mellan ideologi och praktik i utövandet av specialpedagogik. Med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöktes syftet och gav ett empiriskt material som sedan transkriberades och tematiserades. Vidare analyserades resultat med koppling till tidigare forskning och utifrån en social modell (relationellt perspektiv). Den slutsatsen vi kom fram till är att förskollärarnas specialpedagogiska förhållningssätt grundar sig i en erfarenhetsbaserad ideologi samt en strävan efter ett inkluderande arbetssätt. Erfarenheterna baseras på rutiner och anpassningar i barngruppen. Ytterligare en slutsats var att det saknas en gemensam plattform att hämta kunskap om hur specialpedagogik kan utövas i den vardagliga verksamheten i förskolan.

Det finns lite forskning om influencers inverkan på kvinnors kroppsuppfattning och desto mindre om hur influencers representationer av det kvinnliga skönhetsidealet kan förstås i relation till attityder gentemot skönhetsingrepp. Denna studie syftar till att undersöka vilken mening influencers representationer av kropps- och skönhetsidealet på Instagram spelar för unga ciskvinnors kroppsuppfattning och attityder till skönhetsingrepp. Detta undersöks med hjälp av kvalitativa intervjuer med nio ciskvinnor mellan 19 och 25 år som frekvent använder Instagram. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och teoretiska begrepp som skönhetsmyten, The Tripartite Influence Model och influencers makt. Resultaten visar att det inte finns något direkt samband mellan exponeringen av influencers skönhetsideal och kvinnors kroppsuppfattning eller attityder till skönhetsingrepp. Istället uppdagas att sociala faktorer väger tyngre och samtliga intervjupersoner poängterar att deras kroppsuppfattning var sämre och viljan till skönhetsoperationer större när de var yngre. Resultaten pekar på att influencers representationer av specifika attribut är eftersträvansvärda för den som är missnöjd med samma attribut hos sig själv, men att attityderna till skönhetsingrepp nödvändigtvis inte är positiva. Intressant är att de med sämre kroppsuppfattning eller som har lidit av ätstörningar är mer negativt inställda till estetiska ingrepp än de med en sund kroppsuppfattning. Resultaten är användbara till framtida forskning som jämför inverkan av influencers representationer av skönhetsidealet med sociala aspekter på Instagramanvändares attityder till skönhetsingrepp.

Titel: Hitta rätt recept för den sociala innovationsprocessen! En studie om decentraliseradeorganisationsstrukturers betydelse för den sociala innovationsprocessen inomdagligvaruhandeln. Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi, inriktning ledarskap & corporate finance, 15 hp Författare: Marcus Hansson & Therese Ringström Nyckelord: Den sociala innovationsprocessen, social innovation och decentraliseradorganisationsstruktur. Forskningsfråga: Vilken betydelse har en decentraliserad organisationsstruktur för densociala innovationsprocessen inom dagligvaruhandeln? Syfte: Syftet med denna studie är att försöka förstå och förklara den decentraliseradeorganisationsstrukturens betydelse för den sociala innovationsprocessen inomdagligvaruhandeln. Genom en förståelse för de strukturer och det systematiska arbetssätt somanvänds för att fånga upp nya idéer och tankar ämnar studien att utveckla ett teoretiskt ramverkför den sociala innovationsprocessen inom dagligvaruhandeln. Metod: I den här studien användes en abduktiv forskningsansats. Studien är en fallstudie meden kvalitativ forskningsdesign där intervjuer med nio respondenter inom en dagligvaruhandelskoncern genomförts. Respondenterna representerade tre olika nivåer inom koncernen fördelatpå, tre respondenter på koncernnivå, tre respondenter på butiksägarnivå samt tre respondenter på medarbetarenivå i butikerna. Vidare användes diverse andra källor för empiriskdatainsamling inklusive hemsidor, årsredovisningar, sociala medier och hållbarhetsrapporter. Litteraturstudiens tillvägagångssätt bestod av att samla in relevanta teorier från tidigareforskningsstudier. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att en decentraliserad organisationsstruktur harbetydelse för den sociala innovationsprocessen. Studien visar att en decentraliseradorganisationsstruktur bidrar till empowerment och en ökad samverkan mellan olika aktörer,både internt och externt. Empowerment och samverkan gynnar i sin tur innovation och har visatsig bidra till de cirkulära processer som utgör den sociala innovationsprocessen inom denstuderade organisationen.