Denna studie undersöker relationen mellan konsumtion av nyheter och oro för våldsbrott i Jönköping. Vi utgår från kultivationsteorin som undersöker de långsiktiga effekterna av tv-tittande och som påstår att ju mer tid människor tittar på tv ju mer tenderar dessa att tro på den realitet som porträtteras i tv. Som metod använder vi oss av en enkät som vi distribuerat till studenter på två förstaårsprogram inom varje fackhögskola. Totalt fick cirka 400 studenter tillgång till enkäten. Svarsfrekvensen var låg, endast 127 personer svarade, flest var kvinnor. Vårt resultat visar inget samband mellan nyhetskonsumtion och oro/rädsla för våldsbrott. Den data vi inhämtade var inte signifikant så vi kan inte dra några generella slutsatser. Det vi såg bland de som svarade på undersökningen var att kvinnor är mer oroliga för våldsbrott än män.

Rädsla för brott är ett välstuderat fenomen som innefattar en könsrelaterad rädsla. Tidigare forskning visar att rädslan är differentierad mellan män och kvinnor vilket anses kunna bero på insocialiserade könsroller. Forskning indikerar att kvinnor upplever i högre utsträckning än män en rädsla att utsättas för brott, trots att män enligt statistiska undersökningar utsätts i större utsträckning för brott. Studien ämnar därför till att undersöka unga kvinnors rädsla att utsättas för brott och de eventuella konsekvenser denna rädsla har för kvinnornas beteende. Studien undersöker även hur brottsrelaterad information som förmedlas via media påverkar den upplevda rädslan. Via semistrukturerade djupintervjuer samt en tematisk analys visade resultatet att kvinnornas rädsla är något situationsbundet. Resultatet visar dels på en rädsla att bli överfallen av en främmande man samt beteendeanpassningar för att hantera rädslan och minimera risken att utsättas för brott. Kvinnornas beskrivningar av sin rädsla påvisar dock en dubbelhet i om man presenterar sig själv som rädd, där antagandet görs att samhället genererar konflikterande signaler på hur en kvinna ska presentera sin rädsla.

The purpose of this study is to investigated how the media can influence the working professionals media audience about legal cases. Based on this study, also discuss whether the media can influence a verdict. The study is conducted using a qualitative method and the material has been collected through a questionnaire with open questions to capture the respondents unique experiences and a qualitative semi-structured interview has been made. In the survey, 27 people between the ages of 18 and 70 responded, where they shared their experiences about what they think about the media's power to spread legal cases and how it affects the perception of the professional media audience. Six people in different professions were then interviewed to get a picture of how they perceive the media's influence on the professional media audience. In the study, both modern research and theories were included in the theoretical framework and the theories are based on: The ideal victim, Framing, Agenda-setting theory, The two-step hypothesis, Diffusiontheory and Cultivation theory, as well as research on crime journalism and the media audience. The experience has been thematized and analyzed using a thematic analysis. The results show that the media influence the professional media audience in relation to legal cases, but that it influences differently from respondent to respondent. The result also shows which advantages and disadvantages the media audience perceives to exist, as well as the media's power to influence verdicts.

<p>Den här uppsatsen är en studie om problematiken som den gamla analoga polisradions tystnad och det nya, digitala radiokommunikationssystemet Rakels införande innebär för massmedierna. Länge har det varit möjligt för gemene man att med enkel utrustning, lagligt, avlyssna bland annat polisens radiokommunikation. Det nya digitala systemet, som har fått namnet Rakel, gör det omöjligt för utomstående att ta del polisens radiokommunikation. Rikspolisstyrelsen har i sina riktlinjer för hur massmedierna skall behandlas i och med införandet av Rakel, betonat att webben är den bästa kanalen för att snabbt och enkelt sprida information om händelser.</p><p>Uppsatsen belyser de förändringar som sker i massmediernas sätt att arbeta för att nå den information som tidigare gick att få via avlyssning av polisens radiokommunikation. En ny situation uppstår, där massmedierna får lita mer på den information som ges av polisen.</p><p>Flera teorier, exempelvis kultivationsteorin, förklarar vilken stor påverkan massmedierna har på människors verklighetsuppfattning. Därför kan det anses vara viktigt att massmedierna dels ger en rättvis bild av rättssamhället, men även en granskande journalistik riktad mot samhällets makthavare som i den här studiens fall är polisen. Ett organ med rätt att bruka våld.</p><p>Undersökningen bygger på kvalitativa samtalsintervjuer med representanter från massmedierna i de län som har använt Rakel längst: Skåne, Blekinge och Kalmar län. I dessa län har en mindre, kvantitativ undersökning genomförts på de nämnda polisdistrikten, där antalet registrerade händelser hos polisens kommunikationscentraler har jämförts med antalet publicerade händelser på de olika polismyndigheternas webbplatser.</p><p>Resultaten i denna undersökning visar att det finns en oro mot förändringen som Rakel innebär för nyhetsrapporteringen. Framför allt finns ett problem i att det inte längre är massmedierna som får göra urvalet av vilka händelser som blir nyheter. Istället har polisen tagit en roll som i medieteorier kallas för en gatekeeper, som väljer vad som ska komma till massmediernas kännedom.</p>

Den här uppsatsen är en studie om problematiken som den gamla analoga polisradions tystnad och det nya, digitala radiokommunikationssystemet Rakels införande innebär för massmedierna. Länge har det varit möjligt för gemene man att med enkel utrustning, lagligt, avlyssna bland annat polisens radiokommunikation. Det nya digitala systemet, som har fått namnet Rakel, gör det omöjligt för utomstående att ta del polisens radiokommunikation. Rikspolisstyrelsen har i sina riktlinjer för hur massmedierna skall behandlas i och med införandet av Rakel, betonat att webben är den bästa kanalen för att snabbt och enkelt sprida information om händelser. Uppsatsen belyser de förändringar som sker i massmediernas sätt att arbeta för att nå den information som tidigare gick att få via avlyssning av polisens radiokommunikation. En ny situation uppstår, där massmedierna får lita mer på den information som ges av polisen. Flera teorier, exempelvis kultivationsteorin, förklarar vilken stor påverkan massmedierna har på människors verklighetsuppfattning. Därför kan det anses vara viktigt att massmedierna dels ger en rättvis bild av rättssamhället, men även en granskande journalistik riktad mot samhällets makthavare som i den här studiens fall är polisen. Ett organ med rätt att bruka våld. Undersökningen bygger på kvalitativa samtalsintervjuer med representanter från massmedierna i de län som har använt Rakel längst: Skåne, Blekinge och Kalmar län. I dessa län har en mindre, kvantitativ undersökning genomförts på de nämnda polisdistrikten, där antalet registrerade händelser hos polisens kommunikationscentraler har jämförts med antalet publicerade händelser på de olika polismyndigheternas webbplatser. Resultaten i denna undersökning visar att det finns en oro mot förändringen som Rakel innebär för nyhetsrapporteringen. Framför allt finns ett problem i att det inte längre är massmedierna som får göra urvalet av vilka händelser som blir nyheter. Istället har polisen tagit en roll som i medieteorier kallas för en gatekeeper, som väljer vad som ska komma till massmediernas kännedom.

In the research field of the cultivation theory focus has shifted from TV in general to studying specific genres instead. It is proposed that there are similarities in otherwise different shows and that these shows give it´s voyeurs a solution to their problems.  The purpose however of this study is to investigate how the myth about the good life is posed in Tv3´s supply.  The theories used in this study are closely linked by their meaning. Narrative talks about the fact that texts, video in this case, contain stories. Ideology is the set of visions and beliefs one person has on the world and myth makes social, historic and cultural decided power orders in to facts. All of these are used with a qualitative semiotic analysis which studies signs in texts, pictures and more. It searches for a deeper meaning in the content and with this method can we see what Tv3 says to its voyeurs.   Through our material Tv3 states that success is in terms of either achieving our dreams or to have so much money that you don’t have to look at the price tag. It´s however the individual's responsibility for both their success and their failure and upon failure the individual should do whatever it takes to fix it, often with help by experts in the field. When it comes to love and the search for the right person, this is part of the good life but it is not the most important part. Although a good life is based on individual responsibility, the individual is so also given directives on how this should be done by the society. An important part of this is society's various power structures and the authorities that constitute them. These authorities, often in the judiciary, represent the good life and the individual’s goal. To get to the top of the hierarchy, the individual must play a game in which tactical moves and strategies are of importance, the game of life.   Our findings propose that all responsibility lies on the individual, even if society is influencing an individual's decision. Success is seen in terms of achieved dreams, money and love. How to reach this is not relevant since all means are permitted, life is a game after all. Society stands for the moral bit and its power structures. But with the help of it, the individual may find its target. It is society that provides the map to the individual, the compass to finding the good life.

Radio är en av många plattformar och arenor där offentlig debatt kan äga rum. Och just som medium når radio ut till en stor mängd människor. Med den bredden kommer även ett stort ansvar. Ett ansvar, inte minst för kanalerna på Sveriges radio, för att förse medborgarna med korrekt information så att publiken kan skapa egna uppfattningar om samhälleliga fenomen och problem. Med detta i ryggen tycker vi att det är både intressant och relevant att kika närmare på Sveriges radio, och specifikt på programmet P1 Debatt. Vi har valt att kolla hur genusrepresentationen ser ut på P1 Debatt. Syftet med studien är att se rent konkret hur genusrepresentationen ser ut i stort. Även att undersöka om det finns något mönster av typiska könsroller som yttrar sig i de olika avsnitten samt i vilka roller män respektive kvinnor har som medverkar i programmet. Vi har valt att utföra analysen genom en kvantitativ innehållsanalys. Materialet vi har undersökt täcker nio avsnitt som är två timmar långa vardera. Analysenheterna som vi har analyserat består av repliker. Alltså blir varje gång någon har börjat tala eller uppträda en ny analysenhet. Resultatet av genusrepresentationen har visat sig vara jämn, det om man endast räknar det totala antalet män respektive kvinnor som har medverkat i programmet. Men när man bryter ut avsnitt för avsnitt kan man se stora skillnader i könsfördelningen. Alltså kan P1 Debatt se jämställt ut vid första anblick men går man in på djupet så får man en helt annan bild.