• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 7
  • Tagged with
  • 7
  • 7
  • 7
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

I väntan på Det goda livet : <em>om några ungdomars och unga vuxnas föreställningar kring jaget, gruppen och samhällhet</em>

Backeskog, Sanna, Lindberg, Sara January 2010 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka några ungdomars och unga vuxnas föreställningar kring vad som är ett gott liv utifrån ett delaktighets-, normalitets- och identitetsperspektiv. Trots att de flesta unga mår bra idag är det allt fler som uppvisar stressymtom (Ungdomsstyrelsen, 2007). Tänkbara förklaringar är att pressen i skolan tycks öka, samt att övergången mellan ungdomstid och vuxenliv sker allt senare i livet (ibid). Hälsa är ett brett begrepp Ewles & Simnett, 2005). Att etableras på arbetsmarknaden samt att känna delaktighet i samhället kan ses som viktiga hälsofaktorer för unga människor (Reine, 2009; Statens folkhälsoinstitut, 2010). Människans identitet och mående kan påverkas av hennes miljö, kultur och socioekonomiska status (Frisén & Hwang, 2006; Gillberg, 2010). För att få en förståelse om hur unga människor kan reflektera kring hur den närmsta omgivningen och samhällsstrukturer påverkar dem som individer - samt hur man kan se på Det goda livet - har tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer gjorts där sammanlagt 11 personer fått diskutera kring ett antal frågeställningar. Uppsatsen har inspirerats av en hermeneutisk ansats. Vi har försökt sätta samman delar och helhet - och vår förförståelse, referenslitteraturen samt intervjupersonernas utsagor ligger till grund för resultatanalysen. Deltagarna i studien visade en längtan efter Det goda (vuxen) livet, men bilden av vad ett gott liv innebär varierade och påverkades av vilken miljö deltagarna befann sig i. <em>Delaktighet</em> sågs först och främst som en subjektiv känsla, och intervjupersonerna anser att det är samhällets ansvar att arbeta för att alla medborgare ska känna sig delaktiga. Vad gäller delaktighet i grupp påpekades att man som gruppmedlem bör vara ärlig och öppen. Alla intervjupersoner menade att de påverkas av de <em>normer</em> som finns i samhället. Några accepterade dem som självklarheter, medan andra upplevde normer om ”hur det ska vara” som pressande. De flesta såg den närmsta omgivningen som ett bollplank i <em>identitetsskapandet</em>, och menade att familj och vänner var viktiga stöd i deras livsval. I uppsatsens resultatdiskussion reflekterar vi över teman som vi tyckte var uppseendeväckande i resultatanalysen. En del deltagare verkar inte vilja sträva efter personlig utveckling, vilket litteraturen menar är en central faktor i människors liv. Uttrycket prestationsbaserad deltaktighet uppkom då vi, bland några deltagare, såg ett tydligt fokus  på hur känslan av delaktighet kan påverka individuella prestationer. Avslutningsvis diskuteras identitetsskapande genom avståndstagande, då några deltagare menar att de bildar sin identitet och sina värderingar utifrån vad de tycker är fel i omgivningen och samhället.</p>
2

I väntan på Det goda livet : om några ungdomars och unga vuxnas föreställningar kring jaget, gruppen och samhället

Backeskog, Sanna, Lindberg, Sara January 2010 (has links)
Syftet med denna uppsats var att undersöka några ungdomars och unga vuxnas föreställningar kring vad som är ett gott liv utifrån ett delaktighets-, normalitets- och identitetsperspektiv. Trots att de flesta unga mår bra idag är det allt fler som uppvisar stressymtom (Ungdomsstyrelsen, 2007). Tänkbara förklaringar är att pressen i skolan tycks öka, samt att övergången mellan ungdomstid och vuxenliv sker allt senare i livet (ibid). Hälsa är ett brett begrepp Ewles &amp; Simnett, 2005). Att etableras på arbetsmarknaden samt att känna delaktighet i samhället kan ses som viktiga hälsofaktorer för unga människor (Reine, 2009; Statens folkhälsoinstitut, 2010). Människans identitet och mående kan påverkas av hennes miljö, kultur och socioekonomiska status (Frisén &amp; Hwang, 2006; Gillberg, 2010). För att få en förståelse om hur unga människor kan reflektera kring hur den närmsta omgivningen och samhällsstrukturer påverkar dem som individer - samt hur man kan se på Det goda livet - har tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer gjorts där sammanlagt 11 personer fått diskutera kring ett antal frågeställningar. Uppsatsen har inspirerats av en hermeneutisk ansats. Vi har försökt sätta samman delar och helhet - och vår förförståelse, referenslitteraturen samt intervjupersonernas utsagor ligger till grund för resultatanalysen. Deltagarna i studien visade en längtan efter Det goda (vuxen) livet, men bilden av vad ett gott liv innebär varierade och påverkades av vilken miljö deltagarna befann sig i. Delaktighet sågs först och främst som en subjektiv känsla, och intervjupersonerna anser att det är samhällets ansvar att arbeta för att alla medborgare ska känna sig delaktiga. Vad gäller delaktighet i grupp påpekades att man som gruppmedlem bör vara ärlig och öppen. Alla intervjupersoner menade att de påverkas av de normer som finns i samhället. Några accepterade dem som självklarheter, medan andra upplevde normer om ”hur det ska vara” som pressande. De flesta såg den närmsta omgivningen som ett bollplank i identitetsskapandet, och menade att familj och vänner var viktiga stöd i deras livsval. I uppsatsens resultatdiskussion reflekterar vi över teman som vi tyckte var uppseendeväckande i resultatanalysen. En del deltagare verkar inte vilja sträva efter personlig utveckling, vilket litteraturen menar är en central faktor i människors liv. Uttrycket prestationsbaserad deltaktighet uppkom då vi, bland några deltagare, såg ett tydligt fokus  på hur känslan av delaktighet kan påverka individuella prestationer. Avslutningsvis diskuteras identitetsskapande genom avståndstagande, då några deltagare menar att de bildar sin identitet och sina värderingar utifrån vad de tycker är fel i omgivningen och samhället.
3

Bör staten vara eller inte vara neutral? : En filosofisk reflektion om statens roll med avseende på det goda livet. / Bör staten vara eller inte vara neutral? : En filosofisk reflektion om statens roll med avseende på det goda livet.

Haydari, Emily January 2022 (has links)
This essay addresses the following question: should the state be neutral in relation to the good life? The main subject of this essay is about state neutrality. Those who are for state neutrality suggest that the state should not promote any perception of the good life. Because we do not have knowledge of what the “good life” means and consists of. Since we cannot agree on that question, the state should let everyone decide that question for themselves. Others who are against state neutrality believe that the state should promote perceptions that are good for mankind. Human nature determines what is good for man. We should also consider that Kalle's life choice does not harm Lisa. So, there are perceptions about the good life that is good and bad for man. The state should therefore not be neutral. My own main point is to criticize the idea of state neutrality with the idea that we have and can acquire knowledge about the good life. Perhaps not entirely through human nature alone, but it should be complemented by proven experience and science.
4

Vägen till framgång : En semiotisk analys av Tv3s representation av myten om det goda livet. / The road to success : A semiotic analysis of TV3's representation of the myth about the good life

Mårdestam, Julia January 2015 (has links)
In the research field of the cultivation theory focus has shifted from TV in general to studying specific genres instead. It is proposed that there are similarities in otherwise different shows and that these shows give it´s voyeurs a solution to their problems.  The purpose however of this study is to investigate how the myth about the good life is posed in Tv3´s supply.  The theories used in this study are closely linked by their meaning. Narrative talks about the fact that texts, video in this case, contain stories. Ideology is the set of visions and beliefs one person has on the world and myth makes social, historic and cultural decided power orders in to facts. All of these are used with a qualitative semiotic analysis which studies signs in texts, pictures and more. It searches for a deeper meaning in the content and with this method can we see what Tv3 says to its voyeurs.   Through our material Tv3 states that success is in terms of either achieving our dreams or to have so much money that you don’t have to look at the price tag. It´s however the individual's responsibility for both their success and their failure and upon failure the individual should do whatever it takes to fix it, often with help by experts in the field. When it comes to love and the search for the right person, this is part of the good life but it is not the most important part. Although a good life is based on individual responsibility, the individual is so also given directives on how this should be done by the society. An important part of this is society's various power structures and the authorities that constitute them. These authorities, often in the judiciary, represent the good life and the individual’s goal. To get to the top of the hierarchy, the individual must play a game in which tactical moves and strategies are of importance, the game of life.   Our findings propose that all responsibility lies on the individual, even if society is influencing an individual's decision. Success is seen in terms of achieved dreams, money and love. How to reach this is not relevant since all means are permitted, life is a game after all. Society stands for the moral bit and its power structures. But with the help of it, the individual may find its target. It is society that provides the map to the individual, the compass to finding the good life.
5

En livsformsanalys ur ett brinnande perspektiv : En studie om hur brandmän får livspusslet att gå ihop

Jansson, Anna, Thiborg, Johanna January 2013 (has links)
Livsformsanalyser handlar kort och gott om hur vi människor lever våra liv. Alla människor har olika syn och värderingar på vad som är viktigt i livet och genom att studera en människas livsform kan man se vad som prioriteras och hur det goda livet uppfylls. Det goda livet kan för någon innebära att ha mycket fritid och ledig tid utanför arbetet medan det för andra kan innebära att prestera bra på arbetet och lägga mycket tid där. Den här uppsatsen syftar till att undersöka vilka livsformer heltids- och deltidsbrandmän i Värmland lever, det vill säga hur de ser på delarna arbete, familj och fritid. Vi har undersökt vilken inställning de har till sitt arbete och hur stor skillnaden är mellan de båda yrkeskategorierna.Undersökningen bygger på ett kvalitativt angreppssätt och för att få fram vårt resultat har vi genomfört ett antal livsformsintervjuer som vi sedan analyserat utifrån livsformsanalysen, den så kallade Karlstadmodellen. Vi har genom undersökningen kommit fram till att alla våra manliga respondenter lever inom arbetarlivsformen eftersom de drar en tydlig gräns mellan arbete och fritid, det vill säga deras fritid prioriteras framför arbetet. Vi har också kommit fram till att kvinnorna som vi intervjuat lever inom de mansspecifika livsformerna då de investerar egen tid till att utveckla sig själva. De ställer sin fritid till förfogande för arbetet genom att de inte drar någon gräns mellan arbete och fritid. Alla livsformer kan levas av både män och kvinnor och det behöver inte vara så stora skillnader mellan könen. Vårt resultat gäller enbart för de personer som vi har intervjuat.
6

I själen alltid ren : En multimodal kritisk diskursanalys av hur det goda livet porträtteras i reklam för hemstädning i Sverige

Löfholm, Nora January 2021 (has links)
This thesis explores how visions of the good life, as understood by Lauren Berlant, communicate through advertising for home cleaning services in a Swedish context. With an ambition to map out how life is portrayed in these commercials this thesis wants to shed light on how these portrayals of life can be understood as the good life and in turn, how they reproduce structures of power. In relation to research on the debate of the Swedish Rutavdrag, work/life balance and the perception of cleaning in Sweden the thesis continues to look into how paid cleaning service is constructed and understood. It draws on theories about work, emotion/affect and temporality that is tied together in an understanding of the good life as dependent of all of these to become possible. A promotion of happiness and feelings of intimacy, work induced with emotional value and a productivist temporality are all parts of what makes up the good life, that is what I pay attention to in my analysis. Through a multimodal critical discourse analysis, the material is analyzed in three steps where the first two steps is focused on one individual commercial/ad and the third connects several of them to analyze how the good life is depicted. The analysis is divided into two main themes: time for relationships and Win win. The first theme shows an emphasis on close family relationships that appears to be threatened by cleaning or mainly conflicts about cleaning, the service smooth over the frictions and makes an intimate life enjoyable and improved. The good life here is closely linked to good relationships and busy schedules. The second theme Win win analyses material that focuses on how the work and the workers situation. In this theme a picture emerges of the employer as someone who does a good deed by employing someone through a good company that has good conditions. This theme implicitly addresses the tension that surrounds cleaning services in Sweden and dissolves it with smiles. While wrapping the service good feelings and the promise of good deeds the unequal exchange changes into something natural and good. The good life is not as obvious in this theme, the focus on the good conditions rather promotes home cleaning as a possible part of the good life since it does not disturb the narrative of the good life as a moral good. In order to have an opportunity to move towards the good life, time is needed.
7

Surf and turf, builder’s mug och Jaffa cakes : Översättningsstrategier vid svensk undertextning av kulturspecifika referenser i anglofona matlagningsprogram / Surf and Tur, Builder's Mug and Jaffa Cakes : Transwlation Strategies in Swedish of Culture Specific References in Anglophone Cooking Shows

Hagander, Sara January 2016 (has links)
Mat, språk och kultur är tätt sammanlänkade, och i matlagningsprogram förekommer en rad olika sorters kulturspecifika referenser. Kulturspecifika referenser definieras som ”any reference to a cultural entity which, due to its distance from the target culture, is characterized by a sufficient degree of opacity for the target reader to constitute a problem” (Mailhac i Ranzato 2015:54) och kan vara sådant t.ex. som måttenheter (pint), märken (Tabasco) och maträtter (surf and turf). Denna undersöknings fokus är översättningen av kulturspecifika referenser i matlagningsprogram, och eftersom merparten av de matlagningsprogram som översätts för svensk tv är på engelska består denna studies material av 21 engelskspråkiga matlagningsprogram och deras svenska översättningar. De matlagningsprogram som undersökts är Det goda livet, Jamie Olivers smarta rätter, David Roccos ljuva matresa – Italien, Kitchen Hero och Hela England bakar. Genom att att konstruera en korpus och analysera de kulturspecifika referenserna har normerna för översättningsstrategier gällande kulturspecifika referenser i matlagningsprogram kartlagts, och jämförts med resultaten från Pedersens välkända undersökning av primetime-TV (2011). Resultaten kategoriserades sedan enligt Pedersens taxonomi. Resultaten visade att normerna för matlagningsprogram liknade dem för primetime-TV, trots att det fanns ett par domänspecifika skillnader. Eftersom språk formar hur vi ser världen är det intressant att se hur kulturspecifika referenser översätts från en kultur till en annan, eftersom det formar hur den kulturen ses och värderas, eller åtminstone dess matkultur. / Food, language and culture are closely linked and cooking shows are peppered with culturally specific references. Culturally specific references are defined as “any reference to a cultural entity which, due to its distance from the target culture, is characterized by a sufficient degree of opacity for the target reader to constitute a problem” (Mailhac in Ranzato 2015:54) and can be things such as measurements (pints), brands (Tabasco), and dishes (surf and turf) to name a few. This study focuses on the translation of culture specific references in cooking shows. Since most of the cooking shows translated into Swedish are in English, the material for this study consists of 21 cooking shows in English and their Swedish translations. This study will look at the shows 3 good things, Save with Jamie, David Rocco’s Dolce Vita, Kitchen Hero and The Great British Bake off. By constructing a corpus and analyzing the culturally specific references, the norms regarding translation strategies for the translation of culturally specific references in cooking shows have been mapped out, and compared to the results of a well known study on primetime TV by Pedersen (2011). These were categorized in accordance with Pedersen’s taxonomy (2011:76). The results showed that the norms were very similar to those of primetime TV, with the exception of some domain-specific norms. Language influences how we see the world. Thus, the way culturally specific references are translated from one culture into another is important because it affects how cultures are viewed and interpreted, at least within the food community.

Page generated in 0.0705 seconds