<p>Familj och arbete är två centrala områden i människans liv. Vi ägnar inte bara stor del av vår </p><p>tid åt arbets- och familjeliv, mycket av våra tankar, ambitioner och drömmar kretsar också </p><p>kring dessa områden. Därför utgör arbets- och familjeförhållanden betydelsefulla faktorer i </p><p>människors liv. Med utgångspunkt i den livspusseldebatt som så ofta diskuteras idag är vårt </p><p>syfte att ta reda på hur kvinnor hanterar sin studie eller arbetssituation. Genom intervjuer med </p><p>fem studenter och fem anställda på Högskolan i Halmstad med hemmavarande barn i åldern </p><p>0- 6 år försöker vi få en djupare förståelse kring vilka förutsättningar de har, vilka hinder och </p><p>svårigheter de möter samt vilka val och prioriteringar de gör. Vidare önskar vi få en djupare </p><p>förståelse för hur yrkeskarriär eller studier och familj kan kombineras. Genom att sätta </p><p>kvinnor med hemmavarande barn i fokus bidrar dessutom studien till att hålla </p><p>jämställdhetsfrågorna i arbetet vid liv. Förutom att kvinnor och mammor bör få chansen att </p><p>göra karriär så handlar det även om kontroll och makt att kunna utvecklas i yrkeslivet. De </p><p>teoretiska utgångspunkterna i uppsatsen rör föräldralagstiftning och jämställdhetsdokument, </p><p>normen kring arbete och familj samt teorier om arbete och studier i kombination med </p><p>familjeliv. Studien har visat att problematiken kring frånvaro på grund av sjuka barn är </p><p>återkommande för både de anställda och studenterna vid Högskolan i Halmstad. Studien har </p><p>även visat att Högskolan i Halmstad som lärosäte och arbetsplats lyckats bättre med att skapa </p><p>goda förutsättningar för de anställda att kombinera arbete och familj än de har för studenterna. </p><p>Högskolans jämställdhetsdokument och likabehandlingsplan är ambitiöst utformade men det </p><p>krävs fortfarande mycket praktiskt arbete för att uppnå de uppsatta målen.</p>

Familj och arbete är två centrala områden i människans liv. Vi ägnar inte bara stor del av vår tid åt arbets- och familjeliv, mycket av våra tankar, ambitioner och drömmar kretsar också kring dessa områden. Därför utgör arbets- och familjeförhållanden betydelsefulla faktorer i människors liv. Med utgångspunkt i den livspusseldebatt som så ofta diskuteras idag är vårt syfte att ta reda på hur kvinnor hanterar sin studie eller arbetssituation. Genom intervjuer med fem studenter och fem anställda på Högskolan i Halmstad med hemmavarande barn i åldern 0- 6 år försöker vi få en djupare förståelse kring vilka förutsättningar de har, vilka hinder och svårigheter de möter samt vilka val och prioriteringar de gör. Vidare önskar vi få en djupare förståelse för hur yrkeskarriär eller studier och familj kan kombineras. Genom att sätta kvinnor med hemmavarande barn i fokus bidrar dessutom studien till att hålla jämställdhetsfrågorna i arbetet vid liv. Förutom att kvinnor och mammor bör få chansen att göra karriär så handlar det även om kontroll och makt att kunna utvecklas i yrkeslivet. De teoretiska utgångspunkterna i uppsatsen rör föräldralagstiftning och jämställdhetsdokument, normen kring arbete och familj samt teorier om arbete och studier i kombination med familjeliv. Studien har visat att problematiken kring frånvaro på grund av sjuka barn är återkommande för både de anställda och studenterna vid Högskolan i Halmstad. Studien har även visat att Högskolan i Halmstad som lärosäte och arbetsplats lyckats bättre med att skapa goda förutsättningar för de anställda att kombinera arbete och familj än de har för studenterna. Högskolans jämställdhetsdokument och likabehandlingsplan är ambitiöst utformade men det krävs fortfarande mycket praktiskt arbete för att uppnå de uppsatta målen.

De atypiska anställningsformerna är vanligt förekommande, men det råder blandade meningar om huruvida de innebär språngbräda för fast heltidsanställning eller om de är till för att uppfylla arbetsgivarens behov för numerisk flexibilitet. Det har debatterats om atypiska anställningsformer skapar differentiering på den svenska arbetsmarknaden i form av A- och B- lag (Kreicbergs 2010:4). Syftet med denna undersökning är att förstå hur personer med atypisk anställningsform inom olika yrkesgrupper, ser på sin anställning. Detta är en kvalitativ studie med hermeneutiskt synsätt. För att samla in det empiriska materialet gjordes halvstrukturerade tematiska intervjuer där åtta respondenter från olika yrkesgrupper intervjuades. Som analytiskt verktyg användes tre teoretiska utgångspunkter; Buckley och Wheeler (2001) förväntningsteori som förklarar motiven till varför individer väljer den atypiska anställningsformen. Atkinsons (1984) flexibilitetsmodell, med kärna och periferi, förklarar hur arbetstagare differentieras utifrån anställningsformen. Samt Standings (2011) teori om prekariatet som tar upp en ny klass som främst består av tillfälligt anställda. Resultatet visar att intervjupersoner uppfattar den atypiska anställningsformen som otrygg. Dock ser respondenterna med akademiskt utbildning flera fördelar med atypisk anställningsform än de intervjupersonerna utan akademiskt utbildning. Fördelarna med atypisk anställning för akademikerna är den ekonomiska vinningen och friheten av att styra över sin arbetstid. För intervjupersonerna utan akademisk utbildning handlar den atypiska anställningen däremot om att klara sig ekonomiskt, samtidigt som deras möjligheter till att påverka sina arbetsvillkor är små. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Dagens samhälle består allt mer av att kunna balansera livet mellan arbete och fritid. Studien undersöker hur ledare inom Falköpings kommun bedriver hälsofrämjande ledarskap i kombination med föräldraskap. Falköpings kommun har en personalstrategi som innehåller en vision om att kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats och har cirka 3000 stycken medarbetare. Uppdraget vi fick av personalenhetschefen på Falköpings kommun, var att undersöka hur ledarna kombinerar sitt hälsofrämjande ledarskap på arbetsplatsen med föräldraskap på fritiden, med en bra balans dem emellan. Syftet med vår undersökning är att fokusera på de uppfattningar och erfarenheter ledarna har rörande förhållningssätt och arbetssätt i frågor om hälsofrämjande arbete och hur man samtidigt får ihop sitt livspussel. Det är ett aktuellt ämne och det finns inte så mycket studier gjorda med kombinationen hälsofrämjande ledarskap och föräldraskap. Kommunen vill vara en attraktiv arbetsgivare och utifrån detta arbete gör vi en utvärdering som är kopplad till personalstrategins fem fokusområden; arbetsmiljö och hälsa, jämställdhet och mångfald, kompetensförsörjning, ledarskap och medarbetarskap samt lön och villkor. Indelningen av områdena är för att underlätta styrningen både mot långsiktiga mål och dagliga aktiviteter. Uppsatsen tar inspiration från teorier kring KASAM och situationsanpassat ledarskap. Studien bygger på att en fallstudie görs, med öppna intervjufrågor, där respondenternas personliga bild och upplevelse av det hälsofrämjande ledarskapet i kombination med föräldraskap kommer fram. Resultatet av studien sammanfattas med ett ord, socialt nätverk. Har inte ledaren i kommunen det, så blir det svårt för den att driva ett hälsofrämjande ledarskap.

Work-life balance är ett område som har stor inverkan på vår hälsa, och har vuxit fram alltmer i den nutida samhällsdebatten. Begreppet handlar om individers förmåga att balansera mellan sitt arbetsliv och privatliv. Syftet med studien är att undersöka skiljelinjen mellan privatliv och arbetsliv för politiker samt redogöra för potentiella rollkonflikter som de ställs inför på grund av sitt yrke. Viktiga aspekter som studien beaktar är politikernas livssituation, och om det finns några skillnader i upplevelser mellan manliga och kvinnliga politiker. Studiens teoretiska ramverk behandlar teorier som berör balansen mellan individers privatliv och arbetsliv, rollkonflikter och rollförväntningar. Undersökningen är genomförd med hjälp av informantintervjuer med yrkespolitiker i Sverige. Yrkespolitiker har politik som sin huvudsakliga sysselsättning och försörjer sig på sitt politiska arbete. Intervjupersonerna var både män och kvinnor i olika åldrar, med varierande livssituationer. Intervjupersonernas utsagor analyserades utifrån studiens teoretiska ramverk. Studiens syfte besvarades med hjälp av tre frågeställningar. Studien visar, att vissa av politikerna är medvetna om att de lever i en obalans mellan arbetslivet och privatlivet, medan andra anser att det inte finns några skarpa linjer mellan de två sfärerna. Samtliga av politikerna ger uttrycket av att livet att livet i det stora hela fungerar, men med konsekvensen att privatlivet blir lidande. För politikerna är det arbetstrycket som gör det svårare för dem att uppfylla ansvarsområden i privatlivssfären. Faktorer som kan tänkas bidra till en obalans är arbetsbelastningen, en upplevd tidsbrist, kraven om en konstant tillgänglighet, att individer inskränker på politikernas privata sfär och användningen av sociala medier. Politikerna synliggör att de är politiker 24/7, och ställs på grund av det främst inför inter- rollkonflikter. Eftersom politikerna alltid bär med sig sin yrkesroll och agerar inom den, så finns det förväntningar som krockar och inkräktar på andra roller som de intar i sitt privatliv. Studien visar även att det finns en skillnad mellan manliga och kvinnliga politiker: kvinnliga politiker betalar högre personliga kostnader för sitt politiska arbete på grund av att de påverkas mer negativt av allmänhetens och kollegors förväntningar, får skjuta upp sin politiska karriär och blir mer ifrågasatta i sitt politiska arbete.

Denna studie undersöker kontorsanställdas upplevelser av distansarbete. Detta är gjort med en kvalitativ struktur och baseras på intervjuer. Syftet är att lyssna in åsikter på individnivå och representerar endast en avgränsad grupp där samtliga är kontorsarbetare från ett och sammaföretag. Företaget verkar inom energibranschen med kontor beläget i Uppsala. Genomgående resultat är att det finns många fördelar med att arbeta på distans samt att även de som väljer att arbeta på kontoret ser det som en förmån att kunna arbeta hemifrån om de skulle vilja det. Det framkommer även ett antal brister med att arbete på distans, dock är dessa få och kommer därför i skymundan för flera av de som deltagit i undersökningen. Största skälet att arbeta hemifrån är i denna undersökning flexibiliteten det medför och att det gynnar arbete som kräver djupare fokus, största skälet att arbeta på kontoret är däremot att tydligt skilja på arbete och privatliv samt att det är trevligt att träffa kollegor på kontoret.

Livsformsanalyser handlar kort och gott om hur vi människor lever våra liv. Alla människor har olika syn och värderingar på vad som är viktigt i livet och genom att studera en människas livsform kan man se vad som prioriteras och hur det goda livet uppfylls. Det goda livet kan för någon innebära att ha mycket fritid och ledig tid utanför arbetet medan det för andra kan innebära att prestera bra på arbetet och lägga mycket tid där. Den här uppsatsen syftar till att undersöka vilka livsformer heltids- och deltidsbrandmän i Värmland lever, det vill säga hur de ser på delarna arbete, familj och fritid. Vi har undersökt vilken inställning de har till sitt arbete och hur stor skillnaden är mellan de båda yrkeskategorierna.Undersökningen bygger på ett kvalitativt angreppssätt och för att få fram vårt resultat har vi genomfört ett antal livsformsintervjuer som vi sedan analyserat utifrån livsformsanalysen, den så kallade Karlstadmodellen. Vi har genom undersökningen kommit fram till att alla våra manliga respondenter lever inom arbetarlivsformen eftersom de drar en tydlig gräns mellan arbete och fritid, det vill säga deras fritid prioriteras framför arbetet. Vi har också kommit fram till att kvinnorna som vi intervjuat lever inom de mansspecifika livsformerna då de investerar egen tid till att utveckla sig själva. De ställer sin fritid till förfogande för arbetet genom att de inte drar någon gräns mellan arbete och fritid. Alla livsformer kan levas av både män och kvinnor och det behöver inte vara så stora skillnader mellan könen. Vårt resultat gäller enbart för de personer som vi har intervjuat.

No description available.

Organisationen har en betydande roll i medarbetarens livspussel. Det finns mycket att vinna för arbetsgivaren genom att hantera problem och finna lösningar som passar den anställde. Studier av hälsofrämjande interventioner på arbetsplatsen visar att bäst resultat uppnås om interventionen riktar sig samtidigt till både individen och organisationen. Syftet med studien var att beskriva kommunanställda chefers uppfattningar av hur en interventionsstudie, som chefernas medarbetare deltagit i, påverkat arbetsplatsen. Studien syftade även till att söka förståelse för chefernas vidare tankar kring hälsofrämjande arbete på organisationsnivå utifrån ett perspektiv där hela vardagen inkluderas. Metoden som användes vid datainsamlingen var individuella intervjuer. Det genomfördes sex intervjuer med chefer inom socialförvaltningen i en kommun. Resultatet av studien visade att cheferna var positivt inställda till interventionsstudien, men cheferna märkte inte någon förändring på arbetsplatsen eller på deltagande medarbetare. De ansåg att chefen var ytterst ansvarig för hälsa på arbetsplatsen och individen ytterst ansvarig för sin personliga hälsa. Slutsatsen från studien visade att chefens hälsosyn påverkade i vilken utsträckning organisationen kunde tillgodogöra sig kunskap från hälsointerventionen. Chefens syn på vilka faktorer som innefattas i arbetshälsa kan genom kompetensutveckling breddas och därmed skapa bättre förutsättningar för en mer hälsosam arbetsmiljö. Litteraturgenomgången pekar på att en gemensam grundsyn i organisationen och strävan mot en balans i vardagen för medarbetaren är viktigt i det hälsofrämjande arbetet på arbetsplatsen. En positiv effekt av en intervention som fokuserar på livspusslet är att det kan leda till mer hållbar personal som stannar längre, vilket kan bidra till att organisationen blir mer konkurrenskraftig och attraherar ny personal. / The organization has a significant role in an employee’s work-life balance. There is much to gain for the employer by addressing problems and finding solutions that fit the employee. Studies of health promotion interventions at the workplace show that the best results are achieved if the intervention focuses simultaneously on both the individual and the organization. The aim of the study was to describe municipal employed managerial perceptions of an intervention study, that managers employees participated in, affected the workplace. The study also aimed to seek understanding of managers further thoughts on health promotion at an organizational level from a perspective where everyday life was included. The method used for data gathering was six individual interviews with managers in the social department in a municipality. The results of the study showed that managers were in favor of the intervention study, but the managers did not notice any change at the workplace or on participating employees. They thought that the manager was responsible for health at the workplace and that individuals were responsible for their own health. The conclusion from our study showed that managers attitude towards work-related health affects to which extent the organization can assimilate knowledge from a health intervention. The managers opinion of which factors are included in work-related health can be broadened through education and create better conditions for a healthier work environment. The literature review suggests that a shared ethos of the organization and the pursuit of work-life balance for employees is an important step in health promotion at the workplace. A positive effect of work-life balance interventions are more sustainable staff who stay longer, which makes the organization become more competitive and attractive to new staff.

På grund av Coronapandemins utbredning har Folkhälsomyndigheten givit ut rekommendationer att organisationer ska tillämpa distansarbete i den mån den är möjligt för sina anställda (Folkhälsomyndigheten 2020). Vår kvalitativa studie har till syfte att ge läsaren en större förståelse gällande arbetstagares upplevelser kring Work-Life Balance och påtvingat distansarbete till följd av en pandemi. Mer ingående önskar vi ge läsaren en ökad förståelse om hur distansarbetet påverkar arbetstagares livspussel. Det vill säga hur det påverkar balansen mellan de två livssfärerna arbetsliv och övrigt liv. Vidare vill vi också ge läsaren en större kännedom om arbetstagares upplevelser gällande användning av strategier för särskiljning av arbetsliv och övrigt liv. Studiens teoretiska referensram presenterar en blandning av mer traditionella teorier och modeller tillsammans med mer moderna. Teorin uppmärksammar i stora drag distansarbete som arbetsform, Work-Life Balance som fenomen samt olika strategier för att hantera gränsdragningsproblematik mellan sfärerna. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i vårt val av metod och det empiriska materialet har insamlats med hjälp av tio onlineintervjuer. Respondenterna är tjänstemän inom Karlstad kommun och har arbetat hemifrån på distans under en tid på minst tre månader. Samtliga intervjuer har spelats in och ordagrant transkriberats inför analysprocessen. En tematisk analysmetod har använts för analys av det insamlande materialet. Studiens syfte besvaras genom uppsatsens två frågeställningar. Studiens slutsatser är att det påtvingade distansarbetet bidrar till bättre upplevelse av balans i arbetstagares livspussel. Distansarbetet medför flertalet fördelar såsom mer flexibilitet och frihet samt att det frigör mer tid. Det övriga livets sfär upplevs gå vinnande ur distansarbetet till följd av Coronapandemin. Samtliga respondenter menar att det finns fler fördelar än nackdelar med arbetsformen vilket gör att de önskar arbeta vidare på distans i viss utsträckning även efter Coronapandemin. Strategier används i olika utsträckningar hos arbetstagarna för att särskilja sfärerna. Vi har noterat att den rumsliga uppdelningen har mest betydelse. Det är viktigt för många att ha en avskild arbetsplats i sitt hem där arbete kan ske ostört. Även anpassning till tid och familjemedlemmar ses som värdefulla strategier när det kommer till att skapa gränser. Vidare kan vi fastställa att individer växlar mellan att ibland sätta tydliga gränsdragningar mellan sfärerna och ibland mindre markanta. Detta växlande kan betraktas som en betydande strategi för att främja upplevelsen av balans i tillvaron. Vi avslutar studien med en sammanfattande diskussion gällande uppsatsens resultat, metod samt förslag till vidare forskning.