Vi hade ett intresse av att se om vi med hjälp av den realistiska livsformsanalysen kunde få fram vilka livsformer våra deltidsbrandmän lever och hur de hanterar balansen mellan ordinarie arbete, arbetet på Räddningstjänsten och sitt övriga liv. Vi ville på så vis få en ökad förståelse för deras ”livspussel” och varför man väljer att vara deltidsbrandman.  Livsformsanalysen löper som en röd tråd genom hela vår uppsats då den belyser hur olika människors vardag kan te sig. Alla har en egen definition på vad ”det goda livet” innebär och vilka medlen är för att nå dit. Genom att ta hjälp av de strukturella livsformer som idag levs i vårt västerländska samhälle, kan vi lättare se orsaker till de handlingar och drivkrafter som ligger bakom varför människor gör de val som de gör. Våra sex kvalitativa intervjuer genomfördes på tre av Räddningstjänstens stationer i Värmland. Vi valde tre kvinnor och tre män för att se om vi kunde få fram eventuella skillnader eller likheter. Vi kom fram till att våra deltidsbrandmän lever varierande livsformer och att männen lever mer arbetarlivsformen medan kvinnorna lever mer karriärens livsform. Det är vanligt att leva en blandning mellan två eller flera livsformer, en så kallad blandform. Vi kan också i vår studie se att alla våra brandmän lever lite olika varianter av blandformer.   ”Livspusslet” för våra brandmän skiljer sig från person till person oavsett om de lever samma livsform. Detta beror på var man befinner sig i livet och hur mycket tid man spenderar på de tre delarna familj, arbete och egen tid.

Alla människor har någon gång i livet kommit i kontakt med en tränare eller instruktör inom någon form av idrott. Det kan handla om den ideella föräldern som ansvarar för bollkull inom fotbollsklubben till den utbildade professionella golftränaren. De flesta människor med ett “vanligt” 8-17 jobb tänker nog i positiva tankar när det kommer till de människor som lyckas förena sin hobby/passion med ett betalt yrkesliv. I flera år har det pratats om den teknologiska utvecklingen som på flera sätt har påverkat hur dagens arbetsliv ser ut och inkräktar i allt större grad på privatlivet. Begreppet Work-Life balance som på svenska kallas livspusslet har alla verksamma inom yrkeslivet stött på. Det forskars mycket i hur den teknologiska tillgängligheten och flexibiliteten kan hjälpa eller stjälpa individens känsla av balans i livspusslet. Vi ställde oss frågan hur ser det ut för en yrkesgrupp som inte har påverkats i samma omfattning av den teknologiska utvecklingen, golftränarna på de svenska golfklubbarna. Golfspelet kräver fortfarande en fysisk närvaro på en golfbana eller träningsanläggning, det är inget som kan utföras via en smart phone eller surfplatta. Vi har genomfört en kvantitativ studie för att undersöka hur golftränarnas arbetssituation ser ut. Är de själva nöjda eller finns det en baksida med att arbeta med sin passion. Studien har genomförts utifrån befintlig forskning från främst USA och speciellt anställda inom den amerikanska college idrotten. Det verkar som om det aldrig tidigare har forskats i hur golftränarna har det. Vi har inte lyckats hitta någon undersökning eller studie där respondenterna har varit golftränare i alla fall. Studiens resultat visar på en omfattande arbetsbelastning under en intensiv period som påverkar golftränarens möjlighet för att uppnå en balans i sitt livspussel. Majoriteten av de 209 deltagande golftränarna i studien uppger att det klagas i stor omfattning från familjemedlemmarna över den arbetstid de lägger ned i arbetet. I studien uppger mer än åtta utav tio tränare att de arbetar 45 timmar eller mer per vecka i genomsnitt under perioden 1:a maj till 31:a augusti.

Syftet med studien är att beskriva vilka förutsättningar och hinder kvinnliga chefer inom musikbranschen upplever för att nå balans mellan arbetsliv och privatliv. För att besvara syftet har två forskningsfrågor tillämpats: Vilka förväntningar upplever cheferna att det finns på dem i arbetslivet respektive privatlivet? Vilka förutsättningar och hinder upplever cheferna finns för att möta förväntningarna från arbetslivet respektive privatlivet, och hur påverkar det deras upplevelse av balans? Den tidigare forskningen och det teoretiska ramverket belyser ämnena work life balance, genus, hälsa samt krav, kontroll och stöd i arbetslivet. Det empiriska materialet i studien har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex stycken kvinnliga chefer inom musikbranschen. I studien definieras förväntningar både som interna förväntningar och externa förväntningar. De interna förväntningarna är de förväntningar som individen själv har angående sin egen prestation, samt externa förväntningar som är de förväntningar andra har på dem. De externa förväntningarna kan vara både utryckt av någon men också ett antagande från individen själv. Individens förväntningar på sig själv skapas ur omgivningens förväntningar på individen. Studien visar också att arbetet tenderar att spilla över mer på privatlivet än vice versa och att stödfunktionerna i privatlivet är av stor vikt för upplevelsen av balans. Sammantaget visar studien att kombinationen av hur individen identifierar sig själv och upplever sina egna förväntningar på sig själv både i arbetslivet och familjelivet är avgörande för upplevelsen av balans. Studien visar också exempel på där de egna förväntningarna över sin prestation har varit så höga att det har gått ut över hälsan.