Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

<p>Syftet med denna studie var att utifrån olika kvalitetsnormer jämföra och analysera skillnader mellan professionella undertextares undertexter och amatörers undertexter. Dialogen från fyra filmer parades med motsvarande undertexter av professionella undertextare så väl som av amatörer, varpå skillnader registrerades, viktades samt analyserades. Resultaten visar att det föreligger signifikanta skillnader mellan undertexter av professionella undertextare och amatörer på ett flertal punkter, som till exempel struktur och semantik, reduktion och expansion, antal tecken, antal ord, exponeringstid samt antal undertextenheter. Genomgående så översätter amatörerna originaldialogen mer ord-för-ord än vad de professionella undertextarna gör, samtidigt som de professionella undertextarna stryker stora delar av dialogen, vilket innebär att tittare som använder amatörundertexter får betydligt mer text att läsa, vilket i sin tur innebär att mindre tid ägnas åt filmernas bildmässiga innehåll.</p>

<p>Syftet med denna studie var att utifrån olika kvalitetsnormer jämföra och analysera skillnader mellan professionella undertextares undertexter och amatörers undertexter. Dialogen från fyra filmer parades med motsvarande undertexter av professionella undertextare så väl som av amatörer, varpå skillnader registrerades, viktades samt analyserades. Resultaten visar att det föreligger signifikanta skillnader mellan undertexter av professionella undertextare och amatörer på ett flertal punkter, som till exempel struktur och semantik, reduktion och expansion, antal tecken, antal ord, exponeringstid samt antal undertextenheter. Genomgående så översätter amatörerna originaldialogen mer ord-för-ord än vad de professionella undertextarna gör, samtidigt som de professionella undertextarna stryker stora delar av dialogen, vilket innebär att tittare som använder amatörundertexter får betydligt mer text att läsa, vilket i sin tur innebär att mindre tid ägnas åt filmernas bildmässiga innehåll.</p>

Syftet med denna studie var att utifrån olika kvalitetsnormer jämföra och analysera skillnader mellan professionella undertextares undertexter och amatörers undertexter. Dialogen från fyra filmer parades med motsvarande undertexter av professionella undertextare så väl som av amatörer, varpå skillnader registrerades, viktades samt analyserades. Resultaten visar att det föreligger signifikanta skillnader mellan undertexter av professionella undertextare och amatörer på ett flertal punkter, som till exempel struktur och semantik, reduktion och expansion, antal tecken, antal ord, exponeringstid samt antal undertextenheter. Genomgående så översätter amatörerna originaldialogen mer ord-för-ord än vad de professionella undertextarna gör, samtidigt som de professionella undertextarna stryker stora delar av dialogen, vilket innebär att tittare som använder amatörundertexter får betydligt mer text att läsa, vilket i sin tur innebär att mindre tid ägnas åt filmernas bildmässiga innehåll.

Med hänvisning till diskrimineringslagens skärpning beslutade SF bio, i syfte att förbättra tillgänglighet för alla, att alla svenska filmer ska kunna ses med svenska undertexter för hörselskadade. Detta möttes med kritik från flera håll. Undersökningen har två syften. Det första syftet är att utreda om det finns fog för kritik som gör gällande att undertexter ”stör” och förstör filmupplevelsen. Det andra syftet är att undersöka professionella undertextares syn på initiativet och sin verksamhet. Materialet utgörs av fyra svenska filmer och dess undertexter för hörselskadade. Undertexterna har analyserats i avsikt att lyfta fram vilka strategier som används och därmed undersöka om det är något i själva undertexterna som skulle kunna utgöra ett problem för filmupplevelsen. Därtill har två professionella undertextare intervjuats. Resultatet visar att undertextningen i sig inte ger skäl till att irriteras av undertexterna, och en viktig faktor för att undvika irritation är att kvaliteten på undertexterna är hög vilket säkerställs genom att anlita professionella undertextare. Kritiken kommer från den hörande publiken, och därmed är tillgänglighetsaspekten mycket viktigare än att undertexterna ”stör”.

Den här studien inriktas på skillnaden mellan tal och undertext. Syftet är att redogöra för de betydelseförskjutande utbyten som sker i överföringen från talad svenska till undertexter på lättläst svenska. För att uppnå syftet jämfördes transkriberat tal och motsvarande undertext i en tredelad filmserie för gymnasieelever publicerad av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. De utbyten som kunde identifieras i materialet kategoriserades och analyserades kvalitativt med utgångspunkt i en operationsmodell. Analysen visar att överföringen från tal till undertext ofta resulterar i kortare och vanligare lexikala enheter, vilket gynnar förståelsen. Samtidigt är dessa enheter mer vaga än den motsvarande talversionen, vilket tillsammans med låg expressiv synonymi minskar ekvivalens och läsförståelse. Denna diskrepans mellan tal och undertext kan påverka hur informationen mottas av målgruppen.

Syftet med denna studie var att utifrån olika kvalitetsnormer jämföra och analysera skillnader mellan professionella undertextares undertexter och amatörers undertexter. Dialogen från fyra filmer parades med motsvarande undertexter av professionella undertextare så väl som av amatörer, varpå skillnader registrerades, viktades samt analyserades. Resultaten visar att det föreligger signifikanta skillnader mellan undertexter av professionella undertextare och amatörer på ett flertal punkter, som till exempel struktur och semantik, reduktion och expansion, antal tecken, antal ord, exponeringstid samt antal undertextenheter. Genomgående så översätter amatörerna originaldialogen mer ord-för-ord än vad de professionella undertextarna gör, samtidigt som de professionella undertextarna stryker stora delar av dialogen, vilket innebär att tittare som använder amatörundertexter får betydligt mer text att läsa, vilket i sin tur innebär att mindre tid ägnas åt filmernas bildmässiga innehåll.

Undertexter skapade av fans, så kallade fansubs, utmärker sig ofta med att utmana de standardiserade normerna inom undertextning genom att vara friare från deras inflytande. En serie som det har skapats relativt mycket fansubs för är den norska webbaserade ungdomsserien SKAM, som fans började skapa egna undertexter till eftersom de ville göra serien mer tillgänglig för tittare från andra länder. Syftet med denna uppsats är att utföra en kvalitetsundersökning av två engelskspråkiga fansub-versioner till tv-serien SKAM. Undersökningen utfördes med hjälp av FAR-modellen, som är en modell skapad för kvalitetsanalys av mellanspråkliga undertexter. FAR-modellen bedömer kvaliteten på undertexter i tre olika områden: funktionell ekvivalens, acceptans och läsbarhet. Undersökningens resultat visar att kvaliteten på fansubs till SKAM är jämförbar med andra fansubs. Kvaliteten varierar dock en del inom de olika områdena, då båda versionerna fick sämst resultat inom läsbarhet, men presterade relativt bra inom funktionell ekvivalens och acceptans. / Subtitles created by fans, so called fansubs, are known to often challenge standardized norms in translation by being freer from their influence. A TV series that many fansubs have been created for is SKAM, the Norwegian web-based series aimed at teens, which fans started creating their own subtitles for because they wanted to make it more accessible to viewers from other countries. The aim of this paper is to carry out a quality assessment study of two English fansub versions for the TV series SKAM. The study was carried out with the help of the FAR model, a model that was created for assessing the quality of interlingual subtitles. The FAR model investigates quality in three different areas: functional equivalence, acceptability and readability. The results of the study show that the quality of the fansubs for SKAM is comparable to that of other fansubs. However, the quality varies somewhat between the different areas, as both versions had the lowest results in readability, but performed better in functional equivalence and acceptability.

I Japan är s.k. rollspråk, dvs. stereotypt språk kopplat till en viss typ av karaktär, vanligt i material riktat till barn, såsom barnfilmer. Trots att rollspråk som forskningsområde är relativt nytt finns ett antal studier som behandlar rollspråk i litterära översättningar, undertextningar och dubbningar till japanska. Få eller inga har dock jämfört hur rollspråket påverkar karaktäriseringen dels i undertexterna, dels i dubbningen av en och samma film. Denna uppsats analyserar japansk undertextning och dubbning av den svenska barnfilmen Du är inte klok Madicken och finner att båda versionerna använder rollspråk på ett liknande sätt för att förenkla karaktäriseringen och framhäva de kvinnliga karaktärernas femininitet genom bl.a. feminina satsfinala partiklar, pronomen, verbformer och interjektioner. / In Japan so called role language, i.e. stereotypical language associated with a certain type of character, frequently occurs in material for children such as children’s films. Role language is a fairly new area of research but despite this, there are a few studies dealing with role language in literary translation, subtitling and dubbing into Japanese. However, few or none of these examine how role language influences characterisation in the subtitles and dubbing of the same film. This thesis analyses the Japanese subtitling and dubbing of the Swedish children’s film Du är inte klok, Madicken and finds that both versions use role language in a similar way to simplify characterisation and emphasize the femininity of female characters through the use of feminine sentence-final particles, pronouns, verb forms and interjections etc.

The ever-changing practice of translating movies evolves along with living languages and media development. Dubbing a movie broadens its reach adequately when the primary audience is younger children with little knowledge of the movie’s source language and culture. Dubbing is a form of audiovisual translation where much of the original dialogue can be kept since the time restraints are ruled by the original dialogue. In this study, culture-bound references from the children's movie The Swan Princess (1994) have been analyzed with the purpose of identifying the translation strategies used. The study is qualitative, and the analysis is based on audiovisual translation theory. This study has shown that the cost of subtitling instead of dubbing a movie, for children, is its culture-bound expressions and references. Dubbing has many advantages for audiences who cannot read fast enough for the subtitles to contain something of substance.