Rapporten beskriver en undersökning av om undertexter är en distraktion för spelare av äventyrsspel så som andra studier visat är fallet för film. Artefakten var två varianter av ett spel, en variant med och en utan undertext. Respondenterna fick svara på en kvantitativ enkät ämnad att ta reda på hur mycket de mindes av det visuella, 13 personer deltog. Undersökningen indikerade att undertexter inom ramarna för ett äventyrsspel inte är distraherande men resultatet är inte slutgiltigt. Fortsatt arbete krävs och kan leda till att användandet av undertexter, dess utformning och funktion kan evalueras och förbättras.

<p>France has long had its foreign audiovisual material dubbed. If this is due to an attempt to conserve the French language, there should also be similar concern with foreign cultural references. This essay uses qualitative analyses of extralinguistic references to discover if a so-called domesticating practice is notable also in French subtitling. Sweden, however, is a smaller country, and may be considered more Americanized culturally. Swedish subtitling is used as the more globalized counterpart.</p><p>This research cites instances in which extralinguistic references are made and how they are subsequently dealt with in the translated subtitles. The instances are singled out and then individually analyzed. Using four categories of translation methods for Extralinguistic Cultural References (ECRs), this study investigates whether translation norms differ between Swedish and French subtitles.</p><p>This study‘s most important finding is that there do seem to be different norms for Swedish and French subtitles and that the francophone target audience is not required to move so far from its domestic reference frame as is the Swedish target audience.</p><p>Another important finding is that while there are both quantitative and qualitative differences, there are also striking similarities on the statistical level, indicating that there are global norms that govern translation in general, and specifically subtitling.</p><p>The results are interesting for the discussion around which ECRs are domesticated, but also for further sociolinguistic analyses of French domestication.</p>

<p>Syftet med denna studie var att utifrån olika kvalitetsnormer jämföra och analysera skillnader mellan professionella undertextares undertexter och amatörers undertexter. Dialogen från fyra filmer parades med motsvarande undertexter av professionella undertextare så väl som av amatörer, varpå skillnader registrerades, viktades samt analyserades. Resultaten visar att det föreligger signifikanta skillnader mellan undertexter av professionella undertextare och amatörer på ett flertal punkter, som till exempel struktur och semantik, reduktion och expansion, antal tecken, antal ord, exponeringstid samt antal undertextenheter. Genomgående så översätter amatörerna originaldialogen mer ord-för-ord än vad de professionella undertextarna gör, samtidigt som de professionella undertextarna stryker stora delar av dialogen, vilket innebär att tittare som använder amatörundertexter får betydligt mer text att läsa, vilket i sin tur innebär att mindre tid ägnas åt filmernas bildmässiga innehåll.</p>

<p>Syftet med denna studie var att utifrån olika kvalitetsnormer jämföra och analysera skillnader mellan professionella undertextares undertexter och amatörers undertexter. Dialogen från fyra filmer parades med motsvarande undertexter av professionella undertextare så väl som av amatörer, varpå skillnader registrerades, viktades samt analyserades. Resultaten visar att det föreligger signifikanta skillnader mellan undertexter av professionella undertextare och amatörer på ett flertal punkter, som till exempel struktur och semantik, reduktion och expansion, antal tecken, antal ord, exponeringstid samt antal undertextenheter. Genomgående så översätter amatörerna originaldialogen mer ord-för-ord än vad de professionella undertextarna gör, samtidigt som de professionella undertextarna stryker stora delar av dialogen, vilket innebär att tittare som använder amatörundertexter får betydligt mer text att läsa, vilket i sin tur innebär att mindre tid ägnas åt filmernas bildmässiga innehåll.</p>

Syftet med denna studie var att utifrån olika kvalitetsnormer jämföra och analysera skillnader mellan professionella undertextares undertexter och amatörers undertexter. Dialogen från fyra filmer parades med motsvarande undertexter av professionella undertextare så väl som av amatörer, varpå skillnader registrerades, viktades samt analyserades. Resultaten visar att det föreligger signifikanta skillnader mellan undertexter av professionella undertextare och amatörer på ett flertal punkter, som till exempel struktur och semantik, reduktion och expansion, antal tecken, antal ord, exponeringstid samt antal undertextenheter. Genomgående så översätter amatörerna originaldialogen mer ord-för-ord än vad de professionella undertextarna gör, samtidigt som de professionella undertextarna stryker stora delar av dialogen, vilket innebär att tittare som använder amatörundertexter får betydligt mer text att läsa, vilket i sin tur innebär att mindre tid ägnas åt filmernas bildmässiga innehåll.

France has long had its foreign audiovisual material dubbed. If this is due to an attempt to conserve the French language, there should also be similar concern with foreign cultural references. This essay uses qualitative analyses of extralinguistic references to discover if a so-called domesticating practice is notable also in French subtitling. Sweden, however, is a smaller country, and may be considered more Americanized culturally. Swedish subtitling is used as the more globalized counterpart. This research cites instances in which extralinguistic references are made and how they are subsequently dealt with in the translated subtitles. The instances are singled out and then individually analyzed. Using four categories of translation methods for Extralinguistic Cultural References (ECRs), this study investigates whether translation norms differ between Swedish and French subtitles. This study‘s most important finding is that there do seem to be different norms for Swedish and French subtitles and that the francophone target audience is not required to move so far from its domestic reference frame as is the Swedish target audience. Another important finding is that while there are both quantitative and qualitative differences, there are also striking similarities on the statistical level, indicating that there are global norms that govern translation in general, and specifically subtitling. The results are interesting for the discussion around which ECRs are domesticated, but also for further sociolinguistic analyses of French domestication.

Syftet med denna studie var att utifrån olika kvalitetsnormer jämföra och analysera skillnader mellan professionella undertextares undertexter och amatörers undertexter. Dialogen från fyra filmer parades med motsvarande undertexter av professionella undertextare så väl som av amatörer, varpå skillnader registrerades, viktades samt analyserades. Resultaten visar att det föreligger signifikanta skillnader mellan undertexter av professionella undertextare och amatörer på ett flertal punkter, som till exempel struktur och semantik, reduktion och expansion, antal tecken, antal ord, exponeringstid samt antal undertextenheter. Genomgående så översätter amatörerna originaldialogen mer ord-för-ord än vad de professionella undertextarna gör, samtidigt som de professionella undertextarna stryker stora delar av dialogen, vilket innebär att tittare som använder amatörundertexter får betydligt mer text att läsa, vilket i sin tur innebär att mindre tid ägnas åt filmernas bildmässiga innehåll.

Denna kandidatuppsats består av en längre översättning i form av en undertextning från nederländska till svenska, samt en kommentar till översättningen. Källtexten utgörs av inslaget De online fabeltjesfuik (ordagrant ’fabelryssjan’) ur det nederländska satiriska nyhetsprogrammet Zondag met Lubach. I kommentarsdelen beskrivs den teoretiska bakgrunden bakom den översättningsprincip och rangordning av översättningsprioriteringar som styrt undertextningsarbetet. Därefter behandlas ett urval av översättningsproblem samt strategierna för att lösa dem, med ett särskilt fokus på kulturella referenser och humor. Det största problemet utgörs dock i slutändan av översättningsformens egna begränsningar när det kommer till tid och utrymme, vilka styr alla andra översättningsval. / This bachelor’s essay consists of a longer translation in the form of Dutch-to-Swedish subtitles, including a section commenting on the translation. The source text is made up of the segment De online fabeltjesfuik (literally ‘the fable fyke’) from the Dutch satirical news show Zondag met Lubach. The comment section describes the theoretical background behind the translation principle and the translation priorities which have guided the subtitling. Then a sample of translation problems along with the strategies used to solve them are presented, focusing on cultural references and humour. The largest issue remains the inherent limitations of subtitling as pertains to time and space, which influence all other translation choices made.

Läshastigheten hos undertexter har studerats sedan 1980-talet men mycket lite forskning har undersökt hur läshastigheter i undertexter till verkliga filmer och tv-serier ser ut. Studien replikerar en tidigare studie på engelskspråkiga undertexter och samlar in en korpus bestående av svenska undertexter hämtade från filmer och serier på Netflix, vilka analyseras kvantitativt för att kartlägga hur fördelningen av läshastigheter och exponeringstider ser ut. Därefter följer en kvalitativ analys av exempel på höga läshastigheter från korpusen, med utgångspunkt i den senaste forskningen på hur höga läshastigheter påverkar tittare. Resultaten visar att de svenska undertexterna förvisso har en lägre läshastighet än de engelskspråkiga, men att väldigt höga läshastigheter och korta exponeringstider ändå förekommer trots riktlinjer kring maximal läshastighet. Detta kan leda till att tittare inte hinner läsa klart undertexterna innan de försvinner ur bild. / The reading speed of subtitles has been studied since the 1980s, but very little research has been done on what the reading speed of subtitles for actual films and tv-shows are like. The study replicates an earlier study on Anglophone subtitles and gathers a corpus consisting of Swedish subtitles from films and series on Netflix, which are analysed quantitatively to chart the distribution of reading speeds and exposure times. This is followed by a qualitative analysis of examples of high reading speeds from the corpus, using the latest research into the effects of high reading speeds on viewers. The results show that even though the Swedish subtitles have lower reading speeds than the Anglophone ones, very high reading speeds and short exposure times are present, despite guidelines regulating the maximum reading speed. This can lead to viewers not being able to finish reading the subtitles before they disappear.

This thesis will examine interlingual subtitles for online media. The research takes place within the descriptive translation studies paradigm. The source material consists of subtitles for a selection of webcasts found on the video sharing platform YouTube. The analysis will examine how the original dialogue has been translated as well as the form that the subtitles are presented in. An analysis of norm governed subtitles for television programs that follow established subtitling norms will also be made for comparison. Online media and broadcast media are divided into a dynamic and static category respectively in order to treat webcasts as an individual form of media. Dynamic media is defined as digital media created for the Internet, and static media is defined as media created for televised broadcasts. The results do not include qualitative assessments but have shown that subtitles for webcasts do not follow subtitling norms and display a wide range of unconventional approaches. The determining factor that illustrates the nature of webcast subtitles is attributed the diverse group of people writing them.