Denna uppsats består av en längre översättning av förordet samt de tre första kapitlen ur den populärvetenskapliga boken The Forger’s Spell (2009) från engelska till svenska. Till det följer ett avsnitt med kommentarer på översättningsproblem som uppstod under processen. Syftet med denna uppsats är att etablera en lämplig översättningsprincip sett till faktorer som textens genre, position i polysystemet och stilistiska drag samt att skapa en målspråksanpassad översättning. Det översättningsteoretiska ramverket består av Even-Zohars (2012) polysystemteori, där översatt sakprosa befinner sig på en sekundär position i det svenska litterära systemet, vilket pekar mot en målspråksinriktad översättning. Vidare bygger det också på Nidas (2012) dynamiska ekvivalensteori, vars mål är att skapa en ekvivalent läsupplevelse för målspråksläsaren. Ramverket, tillsammans med en analys av källtexten låg till grund för översättningsprincipen som var att skapa en målspråksinriktad översättning. Något som framkom i processen var det faktum att denna översättning innebar en överföring mellan tre kulturer och några intressanta problem uppstod relaterat till detta. Syftet med uppsatsen uppfylldes, en teoretiskt förankrad princip etablerades och en översättning utformades nära utefter den, vilket resulterade i en målspråksanpassad, dynamiskt ekvivalent översättning. / This essay contains a longer translation of an excerpt from English to Swedish of the popular science book The Forger’s Spell by Edward Dolnick, with comments on translation issues that surfaced during the process. The purpose of the essay was to establish a translation principle, suitable for the book’s genre, position within the polysystem, stylistic features as well as creating a target language-oriented translation. The theoretical framework for the essay consisted of Even-Zohar’s polysystem theory, by which translated non-fictional prose has a secondary position within the Swedish literary system. This points to it being translated in a target language-oriented manner. It also builds upon Nida’s dynamic equivalence, by which the goal is to create an equivalent reading experience for the target language reader as the source language reader had. This framework, combined with a textual analysis performed on the source text laid the foundation of the translation principle, which was to create a target language-oriented translation. The fact this translation meant a transmission of three different cultures emerged during this process, and some interesting problems related to this needed solving. The purpose of the essay was fulfilled, a theoretically grounded translation principle was established, and a translation was produced closely from it which resulted in a target language oriented, dynamically equivalent translation.

Denna kandidatuppsats består av en längre översättning i form av en undertextning från nederländska till svenska, samt en kommentar till översättningen. Källtexten utgörs av inslaget De online fabeltjesfuik (ordagrant ’fabelryssjan’) ur det nederländska satiriska nyhetsprogrammet Zondag met Lubach. I kommentarsdelen beskrivs den teoretiska bakgrunden bakom den översättningsprincip och rangordning av översättningsprioriteringar som styrt undertextningsarbetet. Därefter behandlas ett urval av översättningsproblem samt strategierna för att lösa dem, med ett särskilt fokus på kulturella referenser och humor. Det största problemet utgörs dock i slutändan av översättningsformens egna begränsningar när det kommer till tid och utrymme, vilka styr alla andra översättningsval. / This bachelor’s essay consists of a longer translation in the form of Dutch-to-Swedish subtitles, including a section commenting on the translation. The source text is made up of the segment De online fabeltjesfuik (literally ‘the fable fyke’) from the Dutch satirical news show Zondag met Lubach. The comment section describes the theoretical background behind the translation principle and the translation priorities which have guided the subtitling. Then a sample of translation problems along with the strategies used to solve them are presented, focusing on cultural references and humour. The largest issue remains the inherent limitations of subtitling as pertains to time and space, which influence all other translation choices made.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka svenskspråkiga poptexter under 2000- och 2010-talet. Genom att göra en textanalys av två svenskspråkiga poptexter samt en kontextualisering ämnar jag försöka se hur de gestaltar sig samt försöka utröna gemensamma nämnare för svenskspråkiga poptexter under dessa angivna år. De teoretiska perspektiv som används är popmusikens text och syftar hur det personliga – autentiska - skapas inom svenskspråkiga poptexter, hur identitet spelar in i skapandet av svenskspråkiga poptexter samt hur den eklektiska popmusiken låter sig inspireras av olika referenser i skapandet av dessa. Genom att göra en djupanalys av två svenskspråkiga poptexter försöker jag utröna vad som skapar det personliga – autentiska – i dessa texter och genom att kontextualisera hur det skapas ämnar jag se gemensamma nämnare inom den alternativa popgenren. Jag kommer fram till att det huvudsakliga målet med att skriva på svenska är att det blir personligare och närmare svenska lyssnare. Jag kommer fram till att det personliga – autentiska – skapas genom användandet av jagperspektiv, svenska kulturreferenser, geografiska platsangivelser samt till viss del en känsla av otillräcklighet inför förväntningar på textens jag i förhållande till omvärlden. / Thepurposeof this paper is to examinethe Swedish-­‐speaking poplyrics in 2000's and 2010’s. By doing a textual analysis of two Swedish-­‐language poplyrics and a contextualization, I intend to try to see how they portray themselves, and attempt to discoverthe common denominator for Swedish-­‐speaking poplyrics during these specified years. The theoretical perspective used is pop music's text and purpose the personal ‐ authentic ‐ created in the Swedish-­‐speaking poplyrics, how identity plays into the creation of the Swedish-­‐speaking poplyrics and how the eclectic pop music is inspired by various references in the creation of these. By doing a deep analysis of two Swedish-­‐language poplyrics I try to find out what makes it personal ­‐ authentic ‐ in these lyrics and by contextualize how it is created, I intend to see commonalities in the alternative popgenre. I conclude that the main goal of writing in Swedish is that it becomes more personal and closer to Swedish listeners. I conclude that the personal - authentic ­‐ created through the use of the I­‐perspective, Swedish culture references, geographical place names and some with a sense of inadequacy for expectations of the text I in relation to theworld.

Denna uppsats utgörs av en kommenterad svensk översättning av den japanska novellen Wasureenu hitobito (1898) av Kunikida Doppo (1871–1908) genom en osedvanligt källtextnära översättningsprincip. I medföljande översättningskommentar redogörs för metoderna som använts för att återge vissa kulturella och stilistiska egenheter från källtexten både i den svenska måltexten och i en tidigare engelsk av Jay Rubin, samtidigt som graden av förfrämligande och domesticering i respektive översättning uppskattas. Resultaten visar tydligt på en högre grad av förfrämligande metoder i den svenska måltexten och av domesticerande metoder i den engelska. I den avslutande diskussionen om den svenska måltextens förmodade läsbarhet uppskattas att denna i viss mån har påverkats negativt som en direkt följd av den osedvanliga källtextnärheten. / This paper consists of a commented Swedish translation of the Japanese short story Wasureenu hitobito (1898) by Kunikida Doppo (1871–1908) using a translation principle unusually close to the source text. In the accompanying commentary, the methods used in conveying certain cultural and stylistic features from the source text, both in the Swedish target text and in an earlier English one by Jay Rubin, are presented, while the level of foreignisation and domestication in the respective target text is evaluated. The results clearly show a higher degree of foreignising methods in the Swedish target text, and of domesticating methods in the English one. In the final discussion concerning the assumed readability of the Swedish target text, it is estimated that this has been affected somewhat negatively as a direct consequence of the unusual closeness to the source text.