Den här uppsatsen består av en översättning från japanska till svenska av Yasutaka Tsutsuis Toki wo kakeru shoujo (Flickan som hoppade genom tiden) och en kommentar av översättningsprocessen. Syftet är att undersöka vilka problem som kan uppstå vid översättningen av anföring, interpunktion och interjektioner samt vilka strategier som kan tillämpas för att lösa dessa problem. Översättningen framställs med ett acceptansinriktat, målkultursorienterat förhållningssätt för att anpassa texten till de normer och förväntningar som är rådande i målkulturen. / This master’s thesis consists of a translation from Japanese to Swedish of Yasutaka Tsutsui’s Toki wo kakeru shoujo (The girl who leapt through time), and a commentary of the translation process. The purpose is to examine which problems may arise when translating reported discourse, punctuation and interjections, and what strategies can be used to solve these problems. The translation is performed with an orientation towards acceptability and the target culture, to try and conform the text to the norms and expectations of the target culture.

Denna uppsats består av en översättning av Abe Kōbōs korta novell Den magiska kritan (魔法のチョーク) från japanska till svenska och en översättningskommentar som främst fokuserar på tre olika kategorier ord eller uttryck som kan vara problematiska vid översättning från japanska. Dessa kategorier är kulturspecifika referenser, onomatopoetiska ord och västerländska lånord. Eftersom Abe Kōbō är en prisbelönt och internationellt erkänd författare och de rådande översättningsnormerna stipulerar att sådana författare bör översättas källtroget har jag valt att försöka arbeta utifrån en adekvansinriktad (källtrogen) översättningsstrategi. Detta innebär bland annat att jag i möjligaste mån försökt överföra författarens stil och hålla mig så nära källtextens betydelse som möjligt utan att måltextens språkbruk blir onaturligt. / This essay consists of a translation from Japanese to Swedish of the short story The Magic Chalk (魔法のチョーク) by Abe Kōbō and an accompanying commentary focusing on three categories of words or expressions that might pose a problem to translators of Japanese. These categories are cultural specific concepts, onomatopoeia and western loanwords. Since Abe Kōbō is an award-winning, internationally acclaimed author and the norm when translating such authors is to be source text oriented, I have chosen to translate using a adequacy-oriented strategy. In other words, I have tried to keep the original author's style and stay true to the source text as much as possible without making the target text sound unnatural.

Denna uppsats utgörs av en kommenterad svensk översättning av den japanska novellen Wasureenu hitobito (1898) av Kunikida Doppo (1871–1908) genom en osedvanligt källtextnära översättningsprincip. I medföljande översättningskommentar redogörs för metoderna som använts för att återge vissa kulturella och stilistiska egenheter från källtexten både i den svenska måltexten och i en tidigare engelsk av Jay Rubin, samtidigt som graden av förfrämligande och domesticering i respektive översättning uppskattas. Resultaten visar tydligt på en högre grad av förfrämligande metoder i den svenska måltexten och av domesticerande metoder i den engelska. I den avslutande diskussionen om den svenska måltextens förmodade läsbarhet uppskattas att denna i viss mån har påverkats negativt som en direkt följd av den osedvanliga källtextnärheten. / This paper consists of a commented Swedish translation of the Japanese short story Wasureenu hitobito (1898) by Kunikida Doppo (1871–1908) using a translation principle unusually close to the source text. In the accompanying commentary, the methods used in conveying certain cultural and stylistic features from the source text, both in the Swedish target text and in an earlier English one by Jay Rubin, are presented, while the level of foreignisation and domestication in the respective target text is evaluated. The results clearly show a higher degree of foreignising methods in the Swedish target text, and of domesticating methods in the English one. In the final discussion concerning the assumed readability of the Swedish target text, it is estimated that this has been affected somewhat negatively as a direct consequence of the unusual closeness to the source text.