Denna uppsats består av en längre översättning av förordet samt de tre första kapitlen ur den populärvetenskapliga boken The Forger’s Spell (2009) från engelska till svenska. Till det följer ett avsnitt med kommentarer på översättningsproblem som uppstod under processen. Syftet med denna uppsats är att etablera en lämplig översättningsprincip sett till faktorer som textens genre, position i polysystemet och stilistiska drag samt att skapa en målspråksanpassad översättning. Det översättningsteoretiska ramverket består av Even-Zohars (2012) polysystemteori, där översatt sakprosa befinner sig på en sekundär position i det svenska litterära systemet, vilket pekar mot en målspråksinriktad översättning. Vidare bygger det också på Nidas (2012) dynamiska ekvivalensteori, vars mål är att skapa en ekvivalent läsupplevelse för målspråksläsaren. Ramverket, tillsammans med en analys av källtexten låg till grund för översättningsprincipen som var att skapa en målspråksinriktad översättning. Något som framkom i processen var det faktum att denna översättning innebar en överföring mellan tre kulturer och några intressanta problem uppstod relaterat till detta. Syftet med uppsatsen uppfylldes, en teoretiskt förankrad princip etablerades och en översättning utformades nära utefter den, vilket resulterade i en målspråksanpassad, dynamiskt ekvivalent översättning. / This essay contains a longer translation of an excerpt from English to Swedish of the popular science book The Forger’s Spell by Edward Dolnick, with comments on translation issues that surfaced during the process. The purpose of the essay was to establish a translation principle, suitable for the book’s genre, position within the polysystem, stylistic features as well as creating a target language-oriented translation. The theoretical framework for the essay consisted of Even-Zohar’s polysystem theory, by which translated non-fictional prose has a secondary position within the Swedish literary system. This points to it being translated in a target language-oriented manner. It also builds upon Nida’s dynamic equivalence, by which the goal is to create an equivalent reading experience for the target language reader as the source language reader had. This framework, combined with a textual analysis performed on the source text laid the foundation of the translation principle, which was to create a target language-oriented translation. The fact this translation meant a transmission of three different cultures emerged during this process, and some interesting problems related to this needed solving. The purpose of the essay was fulfilled, a theoretically grounded translation principle was established, and a translation was produced closely from it which resulted in a target language oriented, dynamically equivalent translation.

Uppsatsen redogör för översättningen av en novell skriven av Stephen King. Förutsättningar för vald översättningsprincip är polysystemteori, deskriptiv översättningsvetenskap, tänkt målgrupp och resultatet av en stilanalys av källtexten där en riklig förekomst av bildspråk tydliggjordes. En analys av bildspråk i måltexten visade på en övervägande adekvansinriktad översättningsstrategi och på Stephen Kings status i målkulturen som hög snarare än låg. Problem under översättningsprocessen var främst översättningen av bildspråk. / This study deals with the translation of a short story written by Stephen King. Prerequisites for the selected translation principle were polysystem theory, descriptive translation studies, intended audience, and the result of a style analysis of the source text in which an abundance of imagery was clear. An analysis of the imagery in the target text found that a predominantly adequacy-oriented translation strategy was used and that Stephen King's status in the target culture can be viewed as high rather than low. Problems during the translation process were mainly associated with the translation of imagery.

Detta arbete utgörs av en skönlitterär översättning från engelska till svenska med tillhörande kommentar. Texten som har översatts är skräcknovellen The Summer People av den amerikanska författaren Shirley Jackson (1916–1965). En källtextnära översättningsprincip upprättades för översättningsarbetet baserat på teorier om skopos, polysystemteori samt domesticering/exotisering. Översättningskommentaren innehåller en redogörelse för de översättningsstrategier som tillämpats vad gäller överföring av källtextens kultur- och tidsspecifika referenser, talspråksmarkörer och stilistiska drag. Det utfördes även en mindre specialundersökning bestående av en kvalitativ jämförelse mellan svenska översättningar av Shirley Jacksons romaner utförda av Inger Edelfeldt och Torkel Franzén. Specialundersökningen visade att Edelfeldt tog sig något större friheter med texten, och framför allt Franzéns översättning hade stora likheter med den aktuella översättningen av The Summer People. / This paper consists of a commented translation of literary fiction from English to Swedish. The translated text is a short story of the horror genre called The Summer People by the American author Shirley Jackson (1916–1965). A source text-oriented translation principle was established for the translation task based on theories such as skopos, polysystem theory and domestication/foreignization. The commentary contains an account for the translational strategies that were applied regarding transfer of culture- and period-specific references, indications of spoken language, and literary style in the source text. An additional minor study was also carried out, consisting of a qualitative comparison between translations of Shirley Jackson’s novels executed by Inger Edelfeldt and Torkel Franzén. The additional study showed that Edelfeldt made slightly more alterations of the text, and Franzén’s translation in particular showed striking similarities to the current translation of The Summer People.

Denna uppsats undersöker normer för översättning av könskodat språk. Genusvetare menar att könskodat språk inte bara upprätthåller stereotyper om kön utan också förstärker dem. Därför tycker feministiska översättningsvetare att det är viktigt att vara medveten om vilka stereotyper som översättningar överför mellan kulturer. Denna uppsats behandlar stereotyper om kön i japanska serier, så kallade manga. Med hjälp av den översättningsvetenskapliga metoden sammankopplade par jämförs källtexterna och måltexterna med varandra. Resultatet visar att nästan allt det könskodade språket har utelämnats i måltexterna. Trots att detta gör språket mindre stereotypt blir inte alla karaktärer mindre stereotypa. En karaktär är till och med mer stereotyp i måltexten än i källtexten. Detta visar att utelämning förmodligen inte är ett medvetet val av översättaren för att minska stereotyper. Anledningen till utelämningarna verkar istället vara att det är en norm att utelämna en stor del av karaktärers rollspråk. / This essay investigates norms in translation of gender stereotype language. Gender Studies has for many years claimed that gender stereotypes in language not only maintain gender stereotypes but also reinforce them. Because of this feminist translation theorists stress the importance of being aware of what stereotypes translation can and do transfer between cultures. In this essay the gender stereotypes that are dealt with are the ones of characters in Japanese comics, so called manga. With a methodology from Translations Studies, coupled pairs, it compares Japanese source texts with Swedish target texts. The results shows that almost all of the gender stereotype language in the source texts has been omitted in the target texts. Even though this makes the language less stereotype, it does not make all of the characters less stereotype. One character is even more stereotype in the target text than in the source text. This probably shows that the omissions are not a choice made by the translator to reduce stereotypes. The reason for the omissions seems instead to be that it is a norm in translation of manga to omit a certain amount of the character specific language.

Studien undersöker hur de engelska slanguttrycken och talspråksmarkörerna i ungdomsromanen Paper Towns av John Green översatts till nederländska och svenska. En analys av slanguttrycken och talspråksmarkörerna i romanens första kapitel, utifrån Lambert & van Gorps modell (1985), visar vilka översättningsstrategier som översättarna valt och vilka översättningsnormer dessa är ett uttryck för. Resultatet visar att översättningarnas preliminära data pekar mot en adekvansinriktad översättningsstrategi. På mikronivå visar resultatet en mer acceptansinriktad översättningsstrategi vid översättning av slang och talspråksmarkörer, med en något större källspråksinriktning i den nederländska översättningen. / The study investigates how slang and spoken language markers in English in the Young Adult novel Paper Towns by John Green have been translated into Dutch and Swedish. An analyse of the expressions found in the first chapter of the novel, based on the method created by Lambert and van Gorp (1985), shows the translation strategies and the underlying translational norms. The results of the analysis of the preliminary data of the translations points towards adequate translation strategies. At a micro level, the results indicate more acceptable translation strategies regarding the translation of slang and spoken language markers, with slightly more source-orientation in the Dutch translation.