Syftet med denna studie var att undersöka och jämföra sex SVA-lärares inställning till lättläst litteratur och bildspråk ur undervisningssynpunkt i svenska som andraspråk. Lättlästa texter brukar ses som avskalade versioner av originalversionen och har sitt ursprung år 1968. Nu finns flera olika typer av lättläst litteratur. Det finns både förespråkare och kritiker av de lättlästa texterna där förespråkarna ser de avskalade texterna som bra komplement för svaga läsare medan kritikerna ofta ser dem som torftiga och platta. Bildspråk bottnar i retoriken och kan beskrivas som ”olika typer av uttryck som ersätter de normala eller naturliga”. Två exempel på bildspråk är metaforer och liknelser. Forskning har visat att bildspråk har en positiv inverkan på andraspråksinlärningen men har trots detta lite utrymme i undervisningen. Bildspråk är ofta en del som är kraftigt avskalad i den lättlästa litteraturen. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer vilka sedan har transkriberats och analyserats. Resultatet har visat att alla informanter någon gång använt den lättlästa litteraturen men med blandade åsikter om dess positiva och negativa inverkan på andraspråkselever. Alla förutom en kunde däremot se det positiva i att använda den lättlästa litteraturen för de svagaste läsarna. Samtliga var positivt inställda till användningen av bildspråk i undervisningen men alla var trots detta tidsmässigt sparsamma i användningen. Många informanter har varit eniga i vissa frågor men i slutändan har deras skillnader varit övervägande vilket har givit en intressant diskussion i studien.

Den här studien inriktas på skillnaden mellan tal och undertext. Syftet är att redogöra för de betydelseförskjutande utbyten som sker i överföringen från talad svenska till undertexter på lättläst svenska. För att uppnå syftet jämfördes transkriberat tal och motsvarande undertext i en tredelad filmserie för gymnasieelever publicerad av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. De utbyten som kunde identifieras i materialet kategoriserades och analyserades kvalitativt med utgångspunkt i en operationsmodell. Analysen visar att överföringen från tal till undertext ofta resulterar i kortare och vanligare lexikala enheter, vilket gynnar förståelsen. Samtidigt är dessa enheter mer vaga än den motsvarande talversionen, vilket tillsammans med låg expressiv synonymi minskar ekvivalens och läsförståelse. Denna diskrepans mellan tal och undertext kan påverka hur informationen mottas av målgruppen.