<p>Titel: Hur ser publikdeltagandet ut i svenska debattprogram hösten 2007?</p><p>Författare: Jennie Johansson och Lina Engstrand.</p><p>Handledare: Eva- Lotta Frid.</p><p>Examinator: Malin Nilsson.</p><p>Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90p, Högskolan i Halmstad.</p><p>Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur publikdeltagandet ser ut i svenska debattprogram hösten 2007. Detta gjordes genom att undersöka två olika program som sändes under den aktuella tiden då studien genomfördes. Programmen som valdes var Argument och Kvällsöppet.</p><p>Metod: Kvalitativ innehållsanalys samt empiriskt material utifrån innehållsanalyserna av programmen och genom informantintervjuer med redaktörerna för respektive program.</p><p>Resultat: Genom framför allt innehållsanalyserna har vi dragit slutsatsen att publikdeltagandet i de aktuella programmen är lågt. Allmänheten intar </p><p>en svag roll och får litet utrymme både som publik och deltagare i debatterna, samtidigt som det ges endast en typ av publikdeltagande i varje program. Informantintervjuerna visade även att programmets redaktioner inte reflekterar över detta problem.</p>

Titel: Hur ser publikdeltagandet ut i svenska debattprogram hösten 2007? Författare: Jennie Johansson och Lina Engstrand. Handledare: Eva- Lotta Frid. Examinator: Malin Nilsson. Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90p, Högskolan i Halmstad. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur publikdeltagandet ser ut i svenska debattprogram hösten 2007. Detta gjordes genom att undersöka två olika program som sändes under den aktuella tiden då studien genomfördes. Programmen som valdes var Argument och Kvällsöppet. Metod: Kvalitativ innehållsanalys samt empiriskt material utifrån innehållsanalyserna av programmen och genom informantintervjuer med redaktörerna för respektive program. Resultat: Genom framför allt innehållsanalyserna har vi dragit slutsatsen att publikdeltagandet i de aktuella programmen är lågt. Allmänheten intar en svag roll och får litet utrymme både som publik och deltagare i debatterna, samtidigt som det ges endast en typ av publikdeltagande i varje program. Informantintervjuerna visade även att programmets redaktioner inte reflekterar över detta problem.

In this study we have examined how men and women are heard on Sveriges Televisions program Debatt. Debatt broadcast on Sveriges Televison which is a public service broadcaster. Through the use of a quantitative content analysis and a dialogical approach, we have documented how many men and women who speak, how they speak, how long they have the word and the subjects they will be heard in, in the program Debatt. We have investigated the ten last broadcast programs from the fallseason 2011. Every program is 45 minutes long and contains from two to three discussiontopics each time.  By categorizing our survey and enter the result in four different tables, we found that the majority, 63%, of those that are heard are men. One of our main points in the survey is how men and women get to speak. The men often got the word by interrupting while the women waited for a permission, from the TV host, to speak.  Our results show that men are given more space than women in the program Debatt, which is a public arena for discussion, and we believe that it can contribute to a problem of democracy.

In this study we have investigated who is debating on Sveriges Television. For this study we have chosen the program Debatt which is the biggest debate program in the Swedish television based on the audience. Debatt is broadcasted on Sveriges Television which is a public service broadcaster. In a quantitative content analysis, we examined the proportion of women and men participating in the program and what role they play in the debate. We chose to examine all programs of Debatt over an entire season which deals with one subject. We have examined 17 programs, all 30 minutes long, which was broadcasted in spring 2010. In our research we have chosen to exclude the TV host and only examine the participating women and men who speak in the programs. Our results show that both the proportion of participants and the speaking time is made up to 30 % of women and 70 % of men, a result that differs from the goal held by Sveriges Television about a 50/50 allocation. To examine the roles of the participants, we made a classification with nine categories and divided the participants according to their function in the program. Eight of the nine categories were dominated by men, only the category invited audience consisted of more women than men.

När SVT i början av 2014 sände programserien Fittstim ­– min kamp med frågeställningen Har feminismen spårat ur? orsakade detta svallvågor av upprörda känslor i så väl traditionella som sociala medier. Många ansåg frågeformuleringen problematisk, då feminismens mål är jämställdhet mellan könen och då Sverige än i dag är långt ifrån att ha uppfyllt de jämställdhetspolitiska målen som riksdagen gemensamt formulerat. Efter en återblick i SVT:s debatthistoria fann vi även liknande frågeställningar som Har jämställdheten gått för långt? och Har jämställdhetsdebatten gått för långt? Detta kan påstås anmärkningsvärt sett till public service-sändningstillstånd och SVT:s uppdrag att verka opartiskt, sakligt och folkbildande. Syftet har därför varit att analysera inramningen av jämställdhet och feminism i debattprogram sända i SVT mellan 1980-talet till 2014, för att se vilka beskrivningar och problemformuleringar som präglat diskursen över tid samt hur dessa i förlängningen kan tänkas påverka tittarnas uppfattning och kunskaper om jämställdhet och feminism. De teorier som har använts i studien är inramning (framing) och Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. Metoden för analysen har varit kvalitativ innehållsanalys. Den bygger på ett kvantitativt urvalsförfarande som genomförts med hjälp av förbestämda sökord, vilket resulterat i 16 debattprogram som sedan analyserats mer djupgående utifrån diskursanalys, kritisk diskursanalys, Michel Foucaults teorier om kunskap och makt och inramning som metod för innehållsanalys. Resultatet av studien visar att SVT i över 30 års tid i sina debattprogram upprepat satt mäns och kvinnors intressen mot varandra samt ramat in feminism, jämställdhet och jämställdhetsutvecklingen som något i ständig konflikt med män och mansrollen. Detta har återkommande gjorts utifrån frågeställningar om att jämställdhetsdebatten gått för långt och/eller kuvat mannen. SVT:s inramning kan, genom snäva problemformuleringar, därför sägas förstärka felaktiga idéer om jämställdhet och feminism samt begränsa möjliga alternativa utgångspunkter för den mediala debatten om dessa frågor.

<p>Syfte: Att undersöka om man avseende på ett debatt- och ett granskande program verkligen kan påstå att vi idag har en sådan representativ offentlighet som Habermas talar om (se Val av Teori). </p><p>Det vill säga, att se hur den samhälleliga eliten presenterar sig själv och sin makt offentligt idag, </p><p>i ett debatt- och ett granskande program. </p><p>Frågeställning: Hur kan man konkret se att politiker och företagsledare med hjälp av en språklig och visuell retorik presenterar sig själva och sin makt i ett debattprogram och ett granskande program idag? Och vilka likheter/olikheter kan man då urskilja i den politiska självpresentationen mellan dessa program?</p><p>Val av Teori: Jürgen Habermas teori om återkomsten av den representativa offentligheten som handlar om att den moderna samhällseliten har återutvecklat en modern form av representation, som går ut på att presentera och representera sin makt inför folket och inte för folket.</p><p>Val av Empiri: Debattprogrammet ”Argument” på SVT 1 och SVT 24. </p><p>Det granskande programmet ”Uppdrag granskning” på SVT 1, SVT 24 och SVT Opinion.</p><p>Val av Metod: Den retoriska analysen, med ett semiotiskt förhållningssätt som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. (Semiotiken är i sin tur dock förankrad i hermeneutiken.) </p><p>Slutsats: Att politiker och företagsledare i ett debattprogram och ett granskande program presenterar sig själva och sin makt genom att tillämpa olika utstuderade tekniker som innefattar såväl den språkliga som visuella retoriken. På det språkliga planet kan dessa tekniker bland annat bestå i att använda upprepningar och betoningar, och att helt enkelt vara så vältalig som möjligt. På det visuella planet kan de dels handla om att framhäva sig själv med sitt utseende, dels om att understödja den språkliga retoriken med sitt kroppspråk. </p><p>Svaret på den andra frågan är att det inte finns några direkta likheter eller olikheter i den politiska självpresentationen mellan ett debattprogram och ett granskande program, då självpresentationen är personbunden. Däremot kan man finna tydliga likheter och olikheter mellan självpresentationens förutsättningar i dessa program.</p><p>Nyckelord: Argument, Uppdrag granskning, debattprogram, granskande program, </p><p>Jürgen Habermas, den offentliga sfären, representation, refeodalisering.</p>

Syfte: Att undersöka om man avseende på ett debatt- och ett granskande program verkligen kan påstå att vi idag har en sådan representativ offentlighet som Habermas talar om (se Val av Teori). Det vill säga, att se hur den samhälleliga eliten presenterar sig själv och sin makt offentligt idag, i ett debatt- och ett granskande program. Frågeställning: Hur kan man konkret se att politiker och företagsledare med hjälp av en språklig och visuell retorik presenterar sig själva och sin makt i ett debattprogram och ett granskande program idag? Och vilka likheter/olikheter kan man då urskilja i den politiska självpresentationen mellan dessa program? Val av Teori: Jürgen Habermas teori om återkomsten av den representativa offentligheten som handlar om att den moderna samhällseliten har återutvecklat en modern form av representation, som går ut på att presentera och representera sin makt inför folket och inte för folket. Val av Empiri: Debattprogrammet ”Argument” på SVT 1 och SVT 24. Det granskande programmet ”Uppdrag granskning” på SVT 1, SVT 24 och SVT Opinion. Val av Metod: Den retoriska analysen, med ett semiotiskt förhållningssätt som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. (Semiotiken är i sin tur dock förankrad i hermeneutiken.) Slutsats: Att politiker och företagsledare i ett debattprogram och ett granskande program presenterar sig själva och sin makt genom att tillämpa olika utstuderade tekniker som innefattar såväl den språkliga som visuella retoriken. På det språkliga planet kan dessa tekniker bland annat bestå i att använda upprepningar och betoningar, och att helt enkelt vara så vältalig som möjligt. På det visuella planet kan de dels handla om att framhäva sig själv med sitt utseende, dels om att understödja den språkliga retoriken med sitt kroppspråk. Svaret på den andra frågan är att det inte finns några direkta likheter eller olikheter i den politiska självpresentationen mellan ett debattprogram och ett granskande program, då självpresentationen är personbunden. Däremot kan man finna tydliga likheter och olikheter mellan självpresentationens förutsättningar i dessa program. Nyckelord: Argument, Uppdrag granskning, debattprogram, granskande program, Jürgen Habermas, den offentliga sfären, representation, refeodalisering.

Radio är en av många plattformar och arenor där offentlig debatt kan äga rum. Och just som medium når radio ut till en stor mängd människor. Med den bredden kommer även ett stort ansvar. Ett ansvar, inte minst för kanalerna på Sveriges radio, för att förse medborgarna med korrekt information så att publiken kan skapa egna uppfattningar om samhälleliga fenomen och problem. Med detta i ryggen tycker vi att det är både intressant och relevant att kika närmare på Sveriges radio, och specifikt på programmet P1 Debatt. Vi har valt att kolla hur genusrepresentationen ser ut på P1 Debatt. Syftet med studien är att se rent konkret hur genusrepresentationen ser ut i stort. Även att undersöka om det finns något mönster av typiska könsroller som yttrar sig i de olika avsnitten samt i vilka roller män respektive kvinnor har som medverkar i programmet. Vi har valt att utföra analysen genom en kvantitativ innehållsanalys. Materialet vi har undersökt täcker nio avsnitt som är två timmar långa vardera. Analysenheterna som vi har analyserat består av repliker. Alltså blir varje gång någon har börjat tala eller uppträda en ny analysenhet. Resultatet av genusrepresentationen har visat sig vara jämn, det om man endast räknar det totala antalet män respektive kvinnor som har medverkat i programmet. Men när man bryter ut avsnitt för avsnitt kan man se stora skillnader i könsfördelningen. Alltså kan P1 Debatt se jämställt ut vid första anblick men går man in på djupet så får man en helt annan bild.

<p>The purpose with this essay is to examine the phenomenon SMS in TV. Partly by identify the communication process behind the phenomenon and partly by describing it in a editorial and technical point of view. We have analysed the communication process regarding scientific theories in communication, interaction and convergence. With a qualitive approach we have fulfilled four interviews and two small ethnographical field observations. Objects for the interviews and observations have been two Swedish produced debate-programs, broadcasted in TV; Diskus in TV4 and Debatt in SVT2. Our conclusions shows that the phenomenon SMS in TV provides the traditional one-way communicative medium TV a new opportunity to create a feedback-channel between the TV-viewer and the TV-producer. The main purpose with SMS in TV from a TV-producers point of view is to let the TV-viewer have the possibility to send a SMS-message with his or her thoughts or questions to the TV-producer and by that affect the TV-program. Our conclusions also describes how the phenomenon is used in a editorial way and how it’s produced and used in a technical point of view. Further discussions are made regarding problems connected to the phenomenon and it’s future possibilities. </p> / <p>Uppsatsens syfte är att undersöka fenomenet SMS i TV. Dels för att identifiera fenomenets kommunikationsprocess och dels för att åskådliggöra fenomenet redaktionellt och tekniskt sett. För att analysera fenomenets kommunikationsprocess har vi valt att utgå från kommunikations-, interaktions- och konvergensteorier. Med en kvalitativ ansats har vi genomfört fyra intervjuer samt två mindre fältobservationer med etnografisk ansats. Utgångspunkten för dessa har varit de svenskproducerade TV-sända debattprogrammen Diskus i TV4 och Debatt i SVT2. Slutsatserna visar att fenomenet SMS i TV ger det traditionellt envägskommunikativa mediet TV en möjlighet till återkoppling mellan TV-tittaren och TV-producenten. Syftet med SMS i TV är att från TV-producentens sida samverka med TV-tittaren genom att låta denne skicka ett SMS-meddelande med sin åsikt eller fråga i för att påverka innehållet i det aktuella TV-programmet. Slutsatserna beskriver även hur fenomenet används redaktionellt och hur det produceras och fungerar tekniskt sett. Vidare diskuteras problematiken med SMS i TV samt fenomenets möjligheter i framtiden. </p>

The purpose with this essay is to examine the phenomenon SMS in TV. Partly by identify the communication process behind the phenomenon and partly by describing it in a editorial and technical point of view. We have analysed the communication process regarding scientific theories in communication, interaction and convergence. With a qualitive approach we have fulfilled four interviews and two small ethnographical field observations. Objects for the interviews and observations have been two Swedish produced debate-programs, broadcasted in TV; Diskus in TV4 and Debatt in SVT2. Our conclusions shows that the phenomenon SMS in TV provides the traditional one-way communicative medium TV a new opportunity to create a feedback-channel between the TV-viewer and the TV-producer. The main purpose with SMS in TV from a TV-producers point of view is to let the TV-viewer have the possibility to send a SMS-message with his or her thoughts or questions to the TV-producer and by that affect the TV-program. Our conclusions also describes how the phenomenon is used in a editorial way and how it’s produced and used in a technical point of view. Further discussions are made regarding problems connected to the phenomenon and it’s future possibilities. / Uppsatsens syfte är att undersöka fenomenet SMS i TV. Dels för att identifiera fenomenets kommunikationsprocess och dels för att åskådliggöra fenomenet redaktionellt och tekniskt sett. För att analysera fenomenets kommunikationsprocess har vi valt att utgå från kommunikations-, interaktions- och konvergensteorier. Med en kvalitativ ansats har vi genomfört fyra intervjuer samt två mindre fältobservationer med etnografisk ansats. Utgångspunkten för dessa har varit de svenskproducerade TV-sända debattprogrammen Diskus i TV4 och Debatt i SVT2. Slutsatserna visar att fenomenet SMS i TV ger det traditionellt envägskommunikativa mediet TV en möjlighet till återkoppling mellan TV-tittaren och TV-producenten. Syftet med SMS i TV är att från TV-producentens sida samverka med TV-tittaren genom att låta denne skicka ett SMS-meddelande med sin åsikt eller fråga i för att påverka innehållet i det aktuella TV-programmet. Slutsatserna beskriver även hur fenomenet används redaktionellt och hur det produceras och fungerar tekniskt sett. Vidare diskuteras problematiken med SMS i TV samt fenomenets möjligheter i framtiden.