The development of the radio medium – a case study of Sveriges radio is a scientific report of the case study that was made in the spring of 2014 on Sveriges Radio Västerbotten. The report investigates and analyzes how radio has been developed.The purpose of this study is to analyze the production flows of the radio and explore how it has been developed. The project’s objective is to raise the knowledge in media development, primarily radio’s development.The scientific theory is based on the concept of media convergence, in this chapter the reader will learn what media convergence means, but also how it works in the media world and the Public Service. In the method and implementation chapter the reader can find out how the project was carried out from start to finish, the purpose of this part is to serve as a guide to future interests who want to duplicate the study.The case study was made of interviews with employees at Sveriges Radio Västerbotten and the results of their responses can be found in the report's results chapter where both technicians and broadcasters have been asked to respond to questions regarding the radio's development and how they see the change. The result of the case study have made it possible to see a clear picture of what the present Sveriges Radio Västerbotten looks like and also the changes it developing to.In the conclusions of the report the answers of the question formulations are discussed. The conclusions rely on both the interviews and the scientific theory. In the discussion section there are general reflections on the project in its entirety and also thoughts on future work with the case study and what could be done with it in 10 years. / Radiomediets utveckling – En fallstudie av produktionsflödet på Sveriges Radio Västerbotten är en vetenskaplig rapport av den fallstudie som gjordes våren 2014 som undersöker och analyserar hur radion har utvecklats.Syftet med studien är att analysera radions produktionsflöden och undersöka hur radion utvecklas. Målet med projektet är att öka kunskapsnivån inom medieutveckling och då främst radions utveckling.Projektets vetenskapliga teori grundar sig i begreppet mediekonvergens där läsaren får lära sig vad mediekonvergens innebär men också hur det fungerar i medievärlden och Public Service. Under metod och genomförande kan läsare ta reda på hur projektet utfördes från start till mål, denna del har i syfte att fungera som vägvisare åt framtida intressenter som vill göra om studien.Fallstudien utgjordes av intervjuer med anställda på Sveriges Radio Västerbotten och resultatet av deras svar återfinns i rapportens resultatdel där både tekniker och programledare har fått svara på frågor angående radions utveckling och hur de ser på förändringen. Fallstudiens resultat har möjliggjort en klar bild av hur Sveriges Radio Västerbotten ser ut i dagsläget men också vilken förändring den går mot.I rapportens slutsatser diskuteras svaren på frågeställningarna som sattes upp för projektet. Här baseras slutsatserna på både intervjuerna och den vetenskapliga teorin. I diskussionsdelen finns allmänna reflektioner om projektet i sin helhet och även tankar om framtida arbeten med fallstudien och vad som skulle kunna göras med den om 10 år.

Denna avhandling ger en bättre insyn i hur en ljud/produktionstekniker arbetar, med fokus kring hur modernisering och digitalisering inom mediet har påverkat arbetsrollen och ser ut idag. Examensarbetet har främst utförts utifrån Sveriges Radio Västmanlands kontor i Västerås. Uppsatsens teoretiska del går i detalj in på vilken teknologisk utrustning som idag används för att sända och producera lokalradio via Sveriges Radio, och på så vis även vilken teknik som Sveriges Radios ljud/produktionstekniker arbetar med idag på en lokal radiostation i Sverige. Resultatdelen samt slutsatsen besvarar och reflekterar sedan kring hur ljud/produktionsteknikers arbetsuppgifter ändrats sedan digitaliseringen utav tekniken och hur framtiden ser ut för denna arbetsroll.   För att ta fram dessa fakta har avhandlingens nyttjade metodologi utformats efter en kvalitativ fallstudie, för att att ge djupgående kunskaper inom ämnesområdet. Denna metodik har implementerats till detta arbete då denna studie fokuserar på ett enda specifikt fall, närmare bestämt Sveriges Radio Västmanland. I denna fallstudie har kombinationer av flera olika datainsamlingsmetoder och datatyper användas(källor från nätet, litteratur samt intervjuer), för att gynna fallstudien och analysen. Fallstudien har bedrivs empiriskt ute i verkligheten. I avhandlingens resultat beskrivs ljud/produktionsteknikerns främsta uppgift, att finnas till som handledare och stöd om något i sändningen skulle problematiseras. Eftersom programledare och journalister som sänder och talar i radio sköter själva utsändningen på egen hand, så behöver inte ljud/produktionsteknikerna längre mixa ut sändningarna från mixerbord. Ljud/produktionsteknikerna har därför ett stort ansvar gällande att samtliga som ska prata i radio eller sända ut förstår de väsentliga grunderna för hur tekniken fungerar, så att samtliga som behöver klarar av att sända radio utan aktiv assistans av en tekniker. Det är även teknikernas ansvar att tekniken är uppdaterad och fungerar felfritt. Samtliga grenar inom mediabranschen förändras med tiden då tekniken blir allt mer avancerad. Detta gäller givetvis även radiomediet. Ljud/produktionsteknikernas arbetsuppgifter har förändrats, vilket beror mycket på digitaliseringen av tekniken, vilket har bidragit till en underlättat användarvänligheten för användaren. Detta har bidragit till att reportrar och programledare idag sköter den absolut största delen av själva sändningstekniken idag, då de inte längre behöver en utbildad ljudtekniker för att kunna sända radio. Detta har i sin tur bidragit till att en del arbetsuppgifter för ljud/produktionsteknikerna idag inte är särskilt kopplade till ljud eller produktionsteknik. Denna uppsats kan vara nyttjbar för personer som är intresserade utav hur radiomediet produceras utifrån en teknisk synvinkel, samt hur ljud/produktionsteknikerns arbetsroll nyttjas inom lokalradio för Sveriges Radio. Avhandlingen kan även vara gynnsam för personer som har insikt inom ljudproduktion inom andra medier och har för avsikt att få en insyn hur ljudteknik implementeras inom radiomediet. För dig som har avsikten att göra en liknande studie eller ambitionen att vidarebygga denna kan denna avhandling fungera som en grund i de fortsatte studierna. / This thesis gives a better insight into how a sound/production engineer work, with a focus on how the modernization and digitalization of the media has influenced the working role today. The work has mainly been carried out on the basis of “Sveriges Radio” (Swedish Radio) in Västmanland Västerås. The thesis theoretical part goes into detail on the technological equipment that is at this moment used to broadcast and produce local radio through Sveriges Radio, and thus also the technology that the sound/production engineers of Sveriges Radio are using on a local radio station in Sweden. The results section and conclusion answer, and reflect on how the sound/production engineers duties has changed since the digitalization of the technology and how the future might look for this role.To reveal these facts this thesis has utilized a methodology designed from a qualitative case study, in order to provide in-depth knowledge of the subject. This methodology has been implemented to this study since this study focuses on one specific case, namely Sveriges Radio Västmanland. In this case study, combinations of several different data collection methods and data types has been used (sources from the web, literature and interviews), to promote the case study and analysis. The case study has been carried out empirically in the real world.The results of the thesis describes the sound/production engineer’s main task, to be available as a tutor and support if something in the consignment would get problematized. As the radio host and journalists who is talking on the radio do the actual broadcasting on their own, the sound/production engineer are no longer needed to mix the transmissions from the mixing board. Because of this, the sound/production engineers have a great responsibility that all who broadcasts on the radio understand the essential basics of how the technology works, so all who need can manage and broadcast without the active assistance of a technician. It is also the technicians responsibility that the technology is up to date and is working properly.All branches of media change over time as the technology becomes more advanced. This obviously includes the radio medium as well. The sound/production engineers tasks have changed, which greatly is because of the digitalization of the technology, which has contributed to facilitating the ease of use for the user. This has resulted in a change of structure, where the reporters and hosts broadcast on their own, since they no longer need a trained sound engineer to be able to broadcast radio. As an outcome, some of the sound/production engineer tasks are not directly linked to audio or production.This thesis can be used by people who are interested in how the radio medium gets produced from a technical point of view, and how sound/production engineers work role is implemented in local radio production for Sveriges Radio. The thesis can also be beneficial for people who have an insight in audio production in other forms of media and intends to get an insight on how the audio technology is implemented in the radio medium. For those who have the intention to do a similar study or the ambition to further build this one, this thesis can serve as a basis for a continued study.

Studien undersöker Sveriges Radios nyhetspublicering på nätet och jämför med Ekots nyhetssändningar i etern. Syftet är att undersöka eventuella skillnader i nyhetsurvalet, samt hur webbinnehållet påverkas av flerkanalspubliceringen och webbens möjligheter till ständig publicering och uppdatering, möjlighet att använda sig av bildobjekt och grafik samt hypertext och interaktivitet. Undersökningen ramas in av de teoretiska begreppen konvergens och divergens, samt teorier om hur kanalernas produktionsförhållanden påverkar nyhetsinnehållet. En kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys har använts, där de båda kanalerna undersöktes under två dagar, 23 och 24 april 2012. Det visade sig att webbens nyhetsrapportering till viss del bestod av nyheter som inte fanns med i Ekosändningarna. En stor del av dessa handlade om brott, men vetenskapliga nyheter hörde också till det i undersökningen webbunika materialet. Båda kanalers nyhetsrapportering präglades av ett högt antal nyheter om politik, och ungefär lika stora delar inrikes- som utrikesnyheter. I det undersökta materialet fanns tecken på olika nivåer av konvergens, som förekomsten av cross-promotion av webbnyheter i radiosändningarna, och utnyttjande av webbens möjligheter till ständig uppdatering av pågående nyheter samt hypertext. Men det visade sig också finnas material som klonades från radiosändningarna till webben, där nyheterna rapporteras ordagrant i de båda kanalerna. Sveriges Radio har en ambition att skilja på nyhetsrapporteringen i de olika kanalerna, men i min undersökning syns tendenser på att webbens innehåll fortfarande påverkas mycket av Ekots nyhetssändningar i etern.

Denna studie syftar till att ge en uppdaterad bild av mångfalden på Sveriges Radio då denna undersökning omfattar en växande del av mediemarknaden som ännu ej blivit undersökt: produktionsbolagen. För att avgränsa studien studerades de produktionsbolag som Sveriges Radio samarbetat med under hösten 2013. För att undersöka hur produktionsbolagens sammansättning såg ut analyserades medarbetarna, genom en kvantitativ undersökning, utifrån kön, ålder samt etnicitet. Därefter analyserades ägarförhållanden utifrån samma parametrar och slutligen produktionsbolagens geografiska position. Resultaten jämfördes sedan med hur dessa siffror såg ut inom Sveriges Radio, hur befolkningen i Sverige såg ut under samma tidsperiod och slutligen mot den undersökning som Djerf-Pierre (2007) gjorde 2005 över Sveriges journalistkår. Detta analyserades även utifrån Allans (2010) teori om att det finns en redaktionell hegemoni. Resultaten visar att majoriteten av medarbetarna inom respektive produktionsbolag hade ett svenskklingande namn, var i åldersgruppen 35 till 55 år och jämnt fördelade vad gäller kön. Bland ägarna var majoriteten män i åldersgruppen 35 till 55 år som hade ett svenskklingande namn. Slutligen gjorde majoriteten av alla produktionsbolag sina produktioner i centrala Stockholm. Djerf-Pierres (2007) undersökning från 2005 visar en liknande fördelning. Vita, medelåldersmän dominerar ännu toppositionerna. Då massmedierna är med och påverkar hur publiken ska förhålla sig till samhället och de värderingar och normer som råder där, blir det ett demokratiskt problem om redaktionerna domineras av en homogen grupp med ett visst perspektiv.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kulturjournalister och nyhetsjournalister från Sveriges Radio ser på sitt demokratiska uppdrag och sin yrkesroll samt hur de upplever förutsättningarna för att uppfylla uppdraget och om dessa har förändrats. Vi är intresserade om nyhetsjournalisters och kulturjournalisters uppfattning i dessa frågor skiljer sig åt. Då vi har valt att göra en kvalitativ studie står de intervjuade journalisternas svar i centrum. I analysen kopplas resultatet till demokratimodeller, digitalisering, fältteori samt journalistikens logiker.  Resultatet av studien visar att gemensamt för båda gruppers syn på det demokratiska uppdraget är viljan att förmedla information och kunskap, vara tillgänglig och pedagogisk, verka självständigt samt att ge plats åt lyssnarnas åsikter eller fungera som spegel. Vad som skiljer grupperna åt är att nyhetsjournalisterna betonar uppgiften att vara opartisk och saklig, kritiskt granska makten samt ge människor verktyg att påverka. Kulturjournalisterna betonar i högre grad vikten av att bredda världsbilden, delge nya perspektiv, reflektera och analysera samt ge lyssnarna verktyg för att väcka nya tankegångar. Journalister anser att de i stort kan uppfylla uppdraget, men att möjligheterna och förutsättningarna har förändrats. Tempot har ökat, det råder en ökad konkurrens och några av kulturjournalisterna belyser personalnedskärningar och besparingar inom bolaget. Vår undersökning visar att definitionen av det demokratiska uppdraget i hög mån är kopplat till synen på yrkesrollen. Den största divergensen mellan grupperna är förhållningssättet till subjektivitet.

År 2009 lämnade Girjas sameby in en stämningsansökan mot svenska staten för att få ensamrätt till jakt och fiske på sina traditionella marker ovanför odlingsgränsen. I en tid då mänskliga rättigheter har större betydelse än någonsin och konflikter mellan urfolk och andra aktörer är vanligt förekommande fenomen är det intressant att undersöka hur diskurser skapar maktrelationer och identiteter i en debatt om urfolks rättigheter.  Denna studie undersöker språkets roll i skapandet av maktrelationer och identiteter i en svensk-samisk kontext. Sveriges Radios rapportering från Girjasrättegången utgör föremål för undersökningen då detta är ett samtida exempel på en konflikt om rättigheter mellan urfolk och stat. Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori är grunden för studiens metodologi. Diskursanalysen visar att tre diskurser i huvudsak reproduceras i debatten, vilka är en identitetsdiskurs, en forskningsdiskurs och en rättighetsdiskurs. Samebyn dominerar debatten då de gynnas av att reproducera de dominerande diskurserna. Studien påvisar även hur statens komplexa roll och identitet, vilken framkommer i en analys av det diskursiva fältet, begränsar vilken argumentation som används. Aktörer tillskriver sig själva och varandra olika identiteter vilket i huvudsak är orsak till den diskursiva kamp som förs mellan parterna.

Med den växande internet- och mobilmarknaden har public service bolagen inom media följt publiken till att erbjuda sina tjänster via både internet och mobil. För Sveriges Radio har de snabbt växande marknaderna inneburit en problematik för ekonomi- och verksamhetsstyrningen. Problematiken härrör i produktivitetsmåttet, som tidigare tagit hänsyn till sändningstimmar. I och med att Sveriges Radio utöver radiosändningar idag erbjuder tjänster på internet och mobil är det svårt att beräkna företagets totala produktivitet på ett tillfredställande sätt. Syftet med denna uppsats är därför att utreda den problematik som finns med att mäta produktivitet i public service sammanhang och att formulera nya mått för att mäta produktivitet i den internetbaserade verksamheten. Uppsatsen bygger på aktionsforskning av explorativ karaktär, där offentliga dokument och semistrukturerade intervjuer utgör det empiriska materialet. Teorin bygger till största del på vad som tidigare sagts om att mäta produktivitet inom tjänstesektorn och public service. Insamlad data har sedan analyserats och jämförts med det teoretiska ramverket varpå slutsatserna visar ett alternativt mått för att mäta produktivitet inom public service.

I uppsatsen behandlas frågeställningarna: Går det finna ett gemensamt sound hos musiken som spelas i P3? Och hur ser P3:s tablå ut under en vecka? Dessa frågeställningar undersöks för att ge en bild av den musik som spelas i P3 som är Sveriges Radios ungdomskanal. Frågorna undersöks genom att utgå från tidigare forskning i ämnet, information från P3:s hemsida samt genom djupgående analyser av sju låtar från de artister som spelades mest under vecka 46 år 2010. Analyserna utformas utifrån Gunnar Ternhags gehörsbaserade analysmetod. Även Lars Lilliestams gehörsbaserade analysmetoder av rock och blues används. Analyserna presenteras först låt för låt och sedan sammanfattas likheter och skillnader hos musiken som spelas. I den slutgiltiga diskussionen framkommer att det går att finna gemensamma nämnare hos låtarna vilket gör att man skulle kunna klassa dem till vad som skulle kunna kallas ett ”P3-sound”. Hur musiken prioriteras och ges utrymme för olika lyssnargrupper beskrivs också. Det går att se att P3 prioriterar olika typ av musik vid olika tidpunkter under dagen, exempelvis sänder man genre-inriktade program främst på kvällstid, medan andra artister spelas från morgon till kväll, det är de här artisterna som tas upp i studien. Arbetet med studien ses som en del av det större arbetet med att granska public service och dess utformning, samt som en förlängning av Alf Björnbergs studie av radio och TV i public service-fomat, där han går igenom utvecklingen av dessa medier under 25 år.

Detta arbete tar plats hos Sveriges Radio i Umeå där uppgiften har varit att ta reda på hur processen för att göra ett radioprogram går till. Frågeställningen tar även med två viktiga delar för att ett radioprogram ska bli lyckat. ”Hur gör man en bra intervju?” och ”Hur får man lyssnarna att stanna?”. Programmet som denna rapport behandlar heter Tendens och sänds i P1. Genom att observera reporter Filippa Armstrongs arbete och intervjua henne under arbetets gång så kan denna rapport närgående beskriva alla de steg man tar sig igenom för att göra ett Tendens-program. Syftet med detta arbete är att öka kännedomen om arbetet bakom ett radioprogram och hur de byggs upp för att nå ut till lyssnarna.   Materialet i detta arbete har kommit till genom intervjuer, dagboksförande och litteratursökande. Filippa Armstrong har varit en stor källa till information på en personlig och erfaren nivå, och boken ”Intervju: Konsten att lyssna och fråga” av Jan Krag Jacobsen har gett en stabil vetenskaplig grund att stå på.   Det har varit väldigt lärorikt och roligt att få följa med på denna resa. Att göra ett Tendens-program är ett större projekt än vad många tror och kräver stor fokus och många arbetstimmar.