I uppsatsen behandlas frågeställningarna: Går det finna ett gemensamt sound hos musiken som spelas i P3? Och hur ser P3:s tablå ut under en vecka? Dessa frågeställningar undersöks för att ge en bild av den musik som spelas i P3 som är Sveriges Radios ungdomskanal. Frågorna undersöks genom att utgå från tidigare forskning i ämnet, information från P3:s hemsida samt genom djupgående analyser av sju låtar från de artister som spelades mest under vecka 46 år 2010. Analyserna utformas utifrån Gunnar Ternhags gehörsbaserade analysmetod. Även Lars Lilliestams gehörsbaserade analysmetoder av rock och blues används. Analyserna presenteras först låt för låt och sedan sammanfattas likheter och skillnader hos musiken som spelas. I den slutgiltiga diskussionen framkommer att det går att finna gemensamma nämnare hos låtarna vilket gör att man skulle kunna klassa dem till vad som skulle kunna kallas ett ”P3-sound”. Hur musiken prioriteras och ges utrymme för olika lyssnargrupper beskrivs också. Det går att se att P3 prioriterar olika typ av musik vid olika tidpunkter under dagen, exempelvis sänder man genre-inriktade program främst på kvällstid, medan andra artister spelas från morgon till kväll, det är de här artisterna som tas upp i studien. Arbetet med studien ses som en del av det större arbetet med att granska public service och dess utformning, samt som en förlängning av Alf Björnbergs studie av radio och TV i public service-fomat, där han går igenom utvecklingen av dessa medier under 25 år.