Sammanfattning/AbstractFredriksson, Malin (2022). Lärmiljöer i mobila verksamheter-pedagogers berättelser.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Det förväntade kunskapsbidraget är att via pedagogers berättelser synliggöra hur det är att arbeta på en mobil förskola både gällande vad det finns för hinder, samt undersöka förutsättningar och fördelar.Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka några pedagogers och specialpedagogens uppfattningar om hinder, svårigheter, utmaningar och möjligheter med att arbeta på en bussavdelning utifrån barns sociala utveckling och lärande.  Teori Undersökningen tar avstamp i teorier om ramfaktorer, utmaningar i förskolan och specialpedagogiskt perspektiv. Ramfaktorerna som lyfts fram är de förutsättningar som kan påverka de mobila förskolornas vardag. Det kan till exempel vara yttre förutsättningar såsom bemanning, organisation och tidsaspekter som styr (hur de kan påverka barnens chans till social utveckling och lärande ur ett specialpedagogiskt perspektiv.)  Metod Studien bygger på fem semistrukturerade intervjuer via den digitala plattformen Teams med två förskollärare och två barnskötare och en intervju med en specialpedagog över telefon.Samtliga har erfarenhet av att arbeta på en mobil förskola. Anledningen till valet av semistrukturerade intervjuer är för att det är en kvalitativ metod som ger respondenterna möjlighet till utrymme att prata mer fritt för att då också kunna få ett mer utförligt svar. Intervjuerna med pedagogerna genomfördes under tidsintervallet av en vecka medan specialpedagogens intervju ägde rum tre månader efter pedagogernas, Intervjuerna spelades in 4på en diktafon och när intervjun var slut transkriberades det inspelade materialet. Dessa transkriberingar är det som för vidare resultat och analysen i studien.  Resultat Utifrån respondenternas svar framkommer följande; Hinder: Att det ibland är svårt att få med sig de material eller verktyg som behövs i stundenslärande då det är ett begränsat utrymme i bussen. Barns sociala utveckling och lärande utifrån pedagogers förhållningssätt. Svårigheter: Samarbetet mellan stationära förskolan och den mobila enheten upplevs som en svårighet då det vid till exempel frånvaro blir svårt att bedriva sin planerade verksamhet om inte stöttning finns från hemförskolan.  Utmaningar: Att befinna sig på nya platser ofta kan vara hämmande för barn som behöver tydlighet och struktur och god förberedelse för dagen. Att förståelsen mellan mobila förskolans speciella förutsättningar och den stationära förskolans inte finns vilket leder till utmaningar i samarbetet.  Fördelar: Att varje dag kunna välja lärmiljö ger stora fördelar och möjligheter att upptäcka och utforska omvärlden där man också kan anpassa planering, miljö(destination) utifrån barnets sociala utveckling och lärande.  Specialpedagogiska implikationer Utifrån resultatet i studien framkommer det som viktigt att specialpedagogen ska kunna handleda pedagoger på en stationär förskola tillsammans med mobil avdelning för att skapa en gemensam förståelse för varandras verksamheter. Utifrån resultaten i studien framkom det att det upplevs finnas ett glapp mellan stationär och mobil verksamhet som är inom samma organisation. En tydlig svårighet och utmaning som respondenterna uppger är samarbetet och förståelsen mellan mobila förskolan och den stationära. Handledning från specialpedagogen med syfte att skapa en gemensam förståelse för varandras verksamheter skulle kunna bidra till en sådan ökad förståelse.

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare i förskolan beskriver hållbar utveckling utifrån den sociala dimensionen och hur denna uppfattning ligger som grund förförskollärarnas undervisning kring begreppet i förskolan. Tidigare forskning visar att undervisning om hållbar utveckling utifrån den sociala dimensionen ska läggas i tidig ålder för bästa resultat, samtidigt som nyare forskning kring ämnet är begränsat. Nyare forskning visar även att efter begreppet hållbarhet synliggjorts i skolverket (2018) krävs mer kompetensutveckling för verksamheten. Detta för en professionell undervisning enligt uppdraget i Läroplanen. Fenomenografi är det teoretiska perspektivet som studien utgått ifrån och menar att den sociala delen kan ses som ett fenomeni undervisningen. Metoden vi använde oss av för att samla in data var kvalitativ semistrukturerad intervju med enskilda intervjuer samt fysiska möten. Resultatet visar att hållbar utveckling påverkar undervisningen på politisk nivå och barnen beskrivs som framtidens vuxna och deras deltagande för en hållbar utveckling av den sociala dimensionen anses vara av stor betydelse (Ärlemalm-Hagsérs, 2013). Förskollärarna i studien resonerade att samtal och dialoger ska genomsyra undervisningen samt en struktur där barnen får ha inflytande och vara delaktiga utifrån den sociala dimensionen. Förskollärarna lyfter även att de samverkar och samarbetar med hemmen för att alla ska vara inkluderade i arbetet kring en social hållbar utveckling.

Att samhället inte anpassas efter en mångfald av funktionsnivåer innebär såväl en ekonomisk som en samhällelig förlust. Forskning har visat att anpassningsförmågan finns, men inte utnyttjas som den skulle behövas för att den utgår ifrån det som anses vara normalt snarare än de funktionshindrades perspektiv. Med bakgrund i detta ämnar denna studie undersöka upplevd diskriminerings effekter på institutionell tillit. Det är relevant att studera förhållandet mellan upplevd diskriminering och institutionell tillit för att synliggöra och motverka konsekvenserna av diskriminering, något som studien ämnar bidra till. Med inspiration från den sociala modellen och Goffmans teori om stigma genomförs en kvantitativ analys av hur upplevd diskriminering på basis av funktionshinder påverkar institutionell tillit till vården. Datasetet är inhämtat från European Social Survey år 2002–2018 och inkluderar data enbart från Sverige. Urvalet är vuxna i Sverige som rapporterar en begränsning av någon grad i det dagliga livet till följd av sjukdom, fysisk/mental funktionshinder eller dylikt. Urvalet uppgår till 4319 respondenter. Studiens grundhypotes bekräftas och går i linje med teorin om stigma och den sociala modellen. Resultaten indikerar att upplevd diskriminering på basis av funktionshinder samvarierar med ett lägre förtroende för vårdinstitutionen i Sverige, och att denna effekt kvarstår när den kontrolleras för kön, ålder och utbildningsnivå. En annan hypotes som bekräftas är att kvinnor i populationen har en lägre tillit till vården än män. Hypoteserna om ålder och utbildningsnivås effekter på tillit till vården går ej att bekräfta utifrån resultatet.

Studien syftar till att undersöka förskollärares arbete med hållbar utveckling i förskolan. Vilka förutsättningar får de för att genomföra arbetet samt vilka strategier har de upplevt gynnsamma för att skapa mening i undervisningen? I denna kvalitativa studie har vi genomfört intervjuer med tolv förskollärare, för att analysera förskollärares erfarenheter av arbetet med hållbar utveckling utifrån de tre undervisningstraditionerna faktabaserade, normativa och pluralistiska. I resultatet kan vi utläsa en osäkerhet hos förskollärarna i hur de ska undervisa ämnet för de yngre barnen. Begreppet är abstrakt och förskollärarna behöver konkret material för att göra innehållet nåbart för barnen. Studiens slutsats är att förskollärarna lämnas ensamma i arbetet med hållbar utveckling och inte får någon vidare stöttning för att kunna skapa god undervisning för barnen. Något som vi kan utläsa från tidigare forskning är att det inte skett några större förändringar på hur förskollärare upplever ämnet hållbar utveckling.

Improvisationsteater är teater utan manuskript. Scenerna skapas i samma ögonblick som de återges. Uppsatsens syfte var att få en djupare förståelse för hur och på vilket sätt deltagare i en tioveckors kurs i improvisationsteater upplever att deras sociala kompetens och syn på vardagslivet har påverkats. Undersökningens syfte besvarades med hjälp av två frågeställningar: ”På vilka sätt upplever individer att deras sociala kompetens har påverkats efter en tioveckorskurs i improvisationsteater?” samt ”Hur påverkas individers förståelse och uppfattning av vardagslivet efter erfarenheter, upplevelser och kunskaper av en tioveckors improvisationsteaterkurs?”. Empirin och resultatet analyseras utifrån positiv socialpsykologi med sociologen Björn Erikssons syn på social interaktion som teoretisk verktygslåda. Analysen kompletteras med några få begrepp från kunskapssociologin.  Syftet möttes med hjälp av kvalitativa intervjuer och en explorativ ansats. Urvalsgruppen bestod av sex informanter som under det senaste året gått en tioveckorskurs i improvisationsteater. Som svar på hur individens sociala kompetens förändras framkom temat “Ett medvetet, spontant och ömsesidigt samspel”. Som svar på hur individens förståelse och uppfattning av vardagslivet förändrades framkom två teman: “En lättsammare vardag” och “Vi är samma”.  Resultatet tyder på att erfarenheter och upplevelser av improvisationsteater påverkar samtliga informanters sociala kompetens samt förståelse och uppfattning av vardagslivet. Alla informanter utvecklar olika typer av samspelsfärdigheter vilket leder till att de enklare kan förstå och hantera det sociala flödet. De vidgar sin syn på vardagslivet och uppfattar det som ett område där det finns stora möjligheter för samhandlande och meningsskapande. Vardagslivet uppfattas som ett område där ”Den sociala vardagsimprovisationen” ständigt pågår.  De flesta av informanterna föredrar att samhandla med sina medmänniskor utifrån en subjektsposition snarare än den objektposition som oftast gäller i vardagslivet. Detta resulterar i insikten att de är med och skapar, påverkar och återskapar vardagslivet. De blir på så vis aktiva, kompetenta och medvetna ”vardagsimprovisaktörer” vilka kan ses som en positiv motståndskraft gentemot vardagslivet verklighet.

Beslut som fattas inom den sociala barnavården är ett resultat av en komplex process med flertalet påverkansfaktorer att ta hänsyn till. Beslut om placering utanför hemmet är en ingripande insats i barns och familjers livssituation, beslut som grundas i socialtjänstens utredning och bedömning. I vissa ärenden där barn riskerar att fara illa är situationen av sådan art att socialtjänsten beslutar om utredningsplacering på utredningshem för familjer för stöd i utredningsförfarandet. Syftet med denna studie är att få en bild av förekomst av och påverkansfaktorer för beslut om placering på utredningshem för vårdnadshavare tillsammans med barn.  Detta är en explorativ studie med en kvantitativ studiedesign och har genomförts via en enkätundersökning med 30 deltagare. Samtliga deltagare är socialsekreterare verksamma inom utredning av barn och unga i olika kommuner i Sverige. Resultatet av studien visar att 30 utredningshem för vårdnadshavare som placeras tillsammans med barn finns i Sverige och 80% av de tillfrågade socialsekreterarna har erfarenhet av placeringsformen. Några av de fynd som återfinns i studien är att placering på utredningshem vanligtvis genomförs i frivillig form, enligt socialtjänstlagen (SFS 2001:453) och huvudsakliga kriterier i familjens situation för att placering ska bli aktuellt är relaterade till vårdnadshavares bristande grundläggande omsorgsförmåga för barnet. Andra möjliga påverkansfaktorer är tillgången till utredningshem i privat kontra kommunal regi samt kommunens storlek.  Genomgående har rådande synsätt inom den svenska sociala barnavården visat sig betydelsefull för flertalet påverkansfaktorer såväl som när det kommer till familjens situation som till mer organisatoriska faktorer. Utifrån denna studies resultat synliggörs familjens starka position i social barnavård vid beslut avseende placering på utredningshem. / Decisions made within the social childcare system is a result of a complex process with several key components to be aware of. Decisions on out-of-home placements are interventions that can have a big impact on a child and its family’s life, decisions like this are made based on the social services’ investigation and assessment. In certain cases where a child is at risk of being abused or experiencing physical trauma the social services can decide to place the whole family at a short-term care facility to get support in the investigation process. The purpose of this study is to get an overview of the frequency, and factors that play in to, placement at short-term care facilities for caregivers and their children. This is an explorative study with a quantitative design and was conducted via a survey study with 30 participants. All of whom are social workers from different municipalities in Sweden that work with investigating children and youths. The result of this study shows that there are 30 short-term care facilities for caregivers and their children in Sweden and that 80% of the participants have experience of this type of placement. Some of the finds that this study brings forth is that families mostly agree to placement at short-term care facilities in accordance with the Social Services Act (SFS 2001:453). The main criteria in the family’s situation that makes this type of placement relevant usually relate to the caregivers not being able to support the child’s basic needs. Other possible factors that could play into these decisions are the access to short-term care facilities in private versus municipal regime as well as the size of the municipality.  Current views within Sweden’s social childcare system have been shown to influence several of the factors, such as factors in the family’s situation as well as organizational factors. Within this study the importance of family and its strong position in social childcare when it comes to decisions regarding placement at short-term care facilities become apparent.

Syfte: Studien tar sin utgångspunkt i hur elever på Hippologigymnasiet ser på hästen som moti-verande faktor i deras lärande. Syftet med denna undersökning är att beskriva och försöka skapa bättre förståelse för på vilket sätt hästen direkt eller indirekt betyder för motivationen till lärande. Med utgångspunkt i Antonovskys (2007) teori om KASAM, känsla av sammanhang, kopplat till stallets sociala arena, samspelet med hästen och målinriktning studeras faktorer som har betydelse för elevernas motivation till lärande. Metod: Studien baseras på kvantitativ och kvalitativ data från 49 enkäter (svarsfrekvens 74 %) samt på en gruppintervju med fyra elever. Resultat: Studien visar att egenskaper som disciplin, ansvar, handlingsförmåga och ledarskap utvecklas i stallmiljön. Regler och normer i stallet utgör en fostrande social arena som präglar de som vistas där sedan tidig ålder, av betydelse för den egna motivationen till lärande. Motivation-en till lärande stärks då eleverna känner ett sammanhang när egna erfarenheter tillsammans med nya kunskaper gör att de klarar av utmaningar man ofta ställs inför i stallmiljön i samspelet med hästen. Detta skapar meningsfullhet som ökar graden av elevers känsla av sammanhang, KASAM, och därmed en viktig faktor för motivationen till lärande. Studien visar även på samband mellan målsättning och motivation med hästen som utgångspunkt, eleverna är mycket målinriktade och redan i samband med val av skola vet majoriteten (92 %) inom vilket område de studera efter avslutat gymnasium. Dessutom visar resultatet att de som har egen häst planerar sin studietid i högre grad än de som inte har egen häst. Slutsats; Hästen är en betydelsefull faktor för motivationen till lärande direkt eller indirekt.

Syftet med studien är att få förståelse för socialsekreterares upplevelser av känsloarbete inom den sociala barnavården. Vidare få kunskap om socialsekreterares uppfattningar gällande vilket stöd som deras organisation erbjuder dem när det avser hantering av känslor i arbetet. För att besvara studiens syfte  har semistrukturerade intervjuer genomförts med socialsekreterare som arbetar med barn och unga inom socialtjänsten. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är Arlie Russell Hochschilds teori om emotionellt arbete samt det dramaturgiska perspektivet av Erving Goffman. Vår studies empiri har tolkats med stöd av tematisk analys. Resultatet visar att socialsekreterarna upplever påfrestande känslor i arbetet som oftast är ilska eller ledsamhet. Dessa känslor väcks i samband med deras kontakt med klienter. Därmed behöver socialsekreterarna använda strategier för att kunna reglera sina känslor samt istället uppvisa önskvärda känslor. Detta görs eftersom de upplever att det ingår i deras professionella roll. Strategier som tillämpas till detta ändamål är följande:  förberedelse, ett lågaffektivt förhållningssätt, att visa empati, att tänka på hur ens  kroppsspråk uppfattas och ventilering av sina känslor med kollegor. Resultatet visar även vilket stöd som organisationen erbjuder socialsekreterarna vid hantering av känslor: stöd består av handledning eller att få prata med sin teamledare eller chef. Slutsatsen som kan dras är att organisationens stödinsatser för att hantera känslor behöver vidareutvecklas, där insatser ger socialsekreterare utrymme att ventilera sina känslor i arbetet.

Children and adolescents that reappear for investigation in the Child Protective Services (CPS) can be interpreted as an issue for the social services ambitions to provide service for potential families in need of assistance. This study was based on information gathered from social workers investigating the situation for 882 children during two months, in two municipalities in Sweden. The aim of the study was to investigate the relationship between adverse childhood experiences and being the subject of more than one previous investigation at the CPS. The study provides an estimate of the likelihood of  being the subject of more than one previous investigation. Results show that certain adversities concerning the child and in the family situation increased the odds of having been exposed to several investigations. Findings from the study also show that the risk of being investigated several times increases incrementally with accumulated adverse childhood experiences.

Litteraturen innehåller tre olika områden över hur företag enligt teorin bör agera i de socialamedierna. De tre områden som litteraturen resulterade i var den sociala webben, kommunikationoch marknadsföring. Syftet med undersökningen har varit att utreda på vilket sätt de teoretisktfastslagna områdena relaterar till användarnas upplevelse av områdena. Syftet utreds genom enfallstudie där Nordea har varit undersökningens studieobjekt och sociala medier representerats avFacebook. Syftet resulterade i följande huvudfrågeställning: Hur förhåller sig Nordeas Facebooksidasaktiva användare till Nordeas medverkan på Facebook? Undersökningens empiri samladesin genom en kvantitativ metod som ämnade svara på frågeställningen. Den kvantitativa metodenbestod av en webbenkät. Genom att använda en webbenkät blev svaren standardiserade ochsvaren kom från ett stort antal respondenter därmed ökade möjligheterna till att generalisera.Resultaten från undersökningen visar att det är området kommunikation som är det område sommest kvantitativt bidrar till att användarna deltar på Nordeas Facebook-sida. Det ärkommunikationen som är mediets styrka och den största anledningen för Företag att medverkapå Facebook. Användarnas upplevelse stämmer väl överens med teorierna om hur företag böragera i de sociala medierna. Undersökningens slutsats är således att empirin förstärker respectiveområdes teoretiska bakgrund. / The literature contains three primary areas on how companies should act according to the theoryof social media. The literature resulted in three areas; the social Web, communications andmarketing. The purpose of the study was to investigate how the theory of defined areas related tothe user experience of the same areas. The purpose is investigated through a case study whereNordea has been the unit of study and social media has been represented by Facebook. Thepurpose resulted in the following main research question: How does active users on Nordea’sFacebook page relate to Nordea's involvement on Facebook? Empirical data was collectedthrough a quantitative study who intended to answer the research question. The quantitativemethod consisted of a web survey. By using a web survey responses were standardized and theresponses came from a large number of respondents, thereby increasing the capacity togeneralize. The results of the survey show that the area of communication is the area that mostquantitative motivates users to participate in Nordea’s Facebook page. It is communication thatis the mediums strength and the biggest reason for companies to participate on Facebook. Theusers experience is consistent with theories of how companies should act in social media. Thestudy conclusion is that the empirical data amplifies each field’s theoretical background.