Examensarbetet utgår ifrån en kommun vars sjukfrånvarostatistik är bland de högsta i landet. Vi har fått möjlighet att undersöka i vilken grad kommunens chefer känner till och arbetar efter uppsatt policy i rehabiliteringsärenden, deras attityd gentemot denna samt om och i förekommande fall, vad de anses saknas i policyn. Vi har även att undersökt vilka faktorer som har en positiv inverkan på rehabiliteringsprocessen. Teorin utgår från faktorer som enligt forskning visat sig ha en positiv inverkan på långtidssjukskrivna, exempelvis arbetsanpassning, tidig återgång i arbete samt social kontakt mellan arbetsgivare och sjukskriven. Metoden har främst utgått från ett kvantitativt förhållningssätt, då vi använt enkäter för att samla in material till undersökningen. Samtidigt finns kvalitativa drag då materialet både analyserats kvantitativt samt kvalitativt. Resultatet visar att cheferna till stor del känner till och arbetar efter kommunens policy. Cheferna visar en positiv attityd till att erbjuda medarbetare förändringar som innebär en snabbare återgång i arbete men inser även att det kan finnas begränsningar både i arbetets karaktär samt kommunens resurser. Slutsatserna visar att kommunen har flera möjligheter att förbättra sitt rehabiliteringsarbete för att möjliggöra till att medarbetaren snabbare kan återgå i arbete. De behöver bland annat utbilda sina chefer i presenterade faktorer som har positiv inverkan på rehabilitering samt samverkan. / The master thesis is based on a municipality whose sickness absence statistics are among the highest in the country. We have had the opportunity to investigate whether the municipality's managers work according to established policy in rehabilitation cases, as well as the attitude towards this and what they consider missing. We have also studied which factors have a positive impact on the rehabilitation process. The theory is based on factors that, according to research, have shown a positive impact on long-term sick leave, such as job adaptation, early return in work and social contact between employers and employee on sick leave. The method has primarily been based on a quantitative approach, we used surveys to collect material. At the same time there are qualitative features when the material is analysed both qualitative and quantitative. The results show that managers largely know and work according to the municipality´s policy. The managers also show a positive attitude to offer employees changes that mean a faster return to work, but also realize that there may be limitations in both the work´s nature and the municipality's resources. The conclusion shows that the municipality has several possibilities for change in order to improve their rehabilitation efforts to improve the opportunities for employees to return to work faster. One suggestion is to train their managers in presented factors that have a positive impact on rehabilitation.

This essay is subject to explore the everyday life of people with disabilities [PWD] in DaNang, Vietnam. Previous research suggests that PWD are facing difficulties in most aspectsof their life, however, few studies provide the perspective of the PWD of their situation. Bydoing participant observation this essay explores the everyday life of PWD in Da Nang byliving in the same context as the respondents and meeting with key informants. The theory ofsocial model, stigma, and socioecological theory has been used to analyze the results. Theanalysis shows that the situation for PWD in Da Nang has improved, but they are still facing difficulties in everyday life that are, to some extent, created by societal conditions and attitudes. This study hopes to contribute to the perspective of PWD on their own situation, inaddition to a wider understanding of how social inclusion or exclusion in Da Nang can beexplained. With a greater understanding of the current situation, one can understand whetherthere is a need for new social policies or changes in social work practices. / Den här uppsatsen utforskar vardagen för personer med funktionsnedsättning [PWD] i DaNang, Vietnam. Tidigare forskning visar att PWD möter svårigheter i de flesta delarna av sitt liv, men få studier återger PWDs situation ur deras perspektiv. Genom att genomföra endeltagande observation utforskar denna uppsats vardagen för PWD i Da Nang genom att levai samma sammanhang som respondenterna och träffa nyckelinformanter. Teorin om densociala modellen, stigma och den socialekologiska teorin har använts för att analysera resultaten. Analysen visar att situationen för PWD i Da Nang har förbättras, men att de fortfarande möter svårigheter i vardagen som till viss del är skapade av samhälleliga förhållanden och attityder. Denna studie ämnar att bidra med PWDs egna perspektiv på deras situation, samt att skapa en djupare förståelse av hur social inkludering eller exkludering i DaNang kan förklaras. Med en bredare förståelse för den nuvarande situationen kan det förståsom det finns ett behov av nya riktlinjer, policies eller förändringar i det dagliga sociala arbetet.

Frågeställningar: Hur ser företags processer ut för att skapa innehåll till sociala medier? Hur engagerar sig konsumenter till innehåll som företag publicerat på sociala medier? Syfte: Det huvudsakliga syftet med studien är att beskriva och förklara företags processer för att skapa innehåll till sociala medier och analysera konsumenters engagemang till innehåll som företag publicerat. Studien syftar även till att tillhandahålla en konceptuell figur för hur förloppet att skapa, publicera och följa upp innehåll mellan ett företag och ett konsultbolag ser ut. Det avslutande syftet är att kunna ge rekommendationer till företag om hur de kan utveckla sitt användande av sociala medier som ett marknadsföringsverktyg. Metod: Studien hade en induktiv ansats med ett explorativt syfte. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod. Data samlades in genom personliga intervjuer och genom en observationsstudie med en kompletterande intervju. En kvalitativ dataanalys utfördes för att analysera insamlad empirisk data. Resultat: Företags processer till att skapa innehåll är otillräcklig och det finns utrymme för förbättring. Det framkom även att konsumenter har ett större engagemang till innehåll som företag publicerat om konsumenternas vänner rekommenderat innehållet, om det är humoristiskt eller har ett välgörande ändamål. Teoretiskt och praktiskt bidrag: Det teoretiska bidraget är att utveckla processen till att skapa innehåll på sociala medier. Praktiska bidrag är i form av rekommendationer till företag angående hur de kan utveckla sitt användande av sociala medier som ett marknadsföringsverktyg. / Research questions: Do companies have processes to create content for social media? How do consumers engage in content that companies have published on social media? Purpose: The main purpose of this study is to describe and explain companies’ processes to create content for social media and analyze the consumers’ commitment to the content that companies have published. Another purpose is to provide a conceptual model for the course of creating, publishing and following up content between a company and a consulting firm. Finally we aim to give recommendations to companies about how they can develop their use of social media as a marketing tool. Method: The study has an inductive approach with an explorative purpose. The survey was performed using a qualitative method. The data was collected by means personal interviews and an observational study with an additional interview. This empirical data was analyzed using a qualitative data analysis. Results: The companies’ processes to create content are insufficient. The study also revealed that consumers have a greater commitment to content published by companies if their friends have recommended the content, if it is humoristic or related to charity. Theoretical and practical contributions: The theoretical contribution is to develop the process to create content on social media. The practical contribution is in the form of recommendations to companies about how they can develop their usage of social media as a marketing tool.

Syftet med avhandlingen är att undersöka den sammantagna livssituationen för ett begränsat urval individer (en primär kohort av 19 män och en utökad kohort av ytterligare 42 män, det vill säga totalt 61 män) i ett familjesammanhang. Det handlar närmare bestämt om att så långt källorna tillåter söka kvalitativt förstå och karaktärisera socioekonomiska villkor, familjeliv och hälsa, såsom de gestaltar sig i den vardagliga livsföringen och i relation till den specifika tiden och den lokala stadsmiljön. Gemensamt för dessa utvalda individer är att de företrädesvis tillhörde det undre samhällsskiktet och flyttade till staden under början av 1800-talet, innan inflyttningen till städerna blev fri. I denna skärningspunkt mellan individen och den yttre omgivningen undersöks såväl möjligheter som begränsningar, händelser och handlingar med ett mikrohistoriskt angreppssätt. I syftet ingår således också att gestalta själva det lokala samhället i förändring och dess förhållande till nya invånare och grupper, för att ge underlag för fortsatt forskning kring social förändring. Vidare karaktäriseras den utökade kohorten i förhållande till stadens demografiska profil. Studiens huvudmaterial utgörs av kyrkböckerna, det vill säga husförhörslängder, födelse- och dödböcker samt vigsel- och flyttlängder. Detta material kompletteras med ett flertal andra källor såsom sjukhusjournaler, saköreslängder, fattigvårdens protokoll, bouppteckningar, landshövdingens femårsberättelser, sockenstämmoprotokoll och lokala tidningar i syfte att få en så bred bild som möjligt. Individerna följs genom sina livskurser i staden under flera decennier och analyseras i nära kontakt med den lokala kontexten. Det senare innebär också en analys av de lokala auktoriteternas syn på och hantering av inflyttningsfrågan i staden under 1800-talets första hälft, det vill säga innan inflyttningen till staden, eller landsbygdens socknar, blev fri 1847. Staden var inte redo för detta arbetsfolk som valde att bo kvar där och skaffa familj. Det var ett ovanligt val, sett i förhållande till migrationsmönstret, och de gjorde det på eget bevåg, det vill säga de bosatte sig utanför husböndernas hushåll och tog därmed risken att inte få ett patriarkalt beskydd. Fattigvården tog också formellt avstånd från dessa arbetsfolkfamiljer och sökte hindra deras inträde i staden. Det visar sig i flera fall att fattigvården agerade utan lagligt stöd då de försökte fatta beslut kring inflyttning baserat på framtida försörjningsprognoser och antal barn i familjen att föda. Överhuvudtaget var dock stadens inflyttningsrestriktioner hårdare på pappret än de var i verkligheten. Relativt få fall blev ovillkorligen nekade inflyttning och de flesta som prövades individuellt fick flytta in med villkoret att de kunde visa försvar och/eller borgen. Staden var på så vis kluven inför arbetsfolket på ett sätt som tolkas som typiskt för den förändring som låg i tiden. Borgarna behövde det unga, ogifta tjänstefolket som arbetskraft men ville inte behålla det i staden när det skulle bilda familj. Männen i kohorterna, och deras familjer, behövde för sin del finna en ny plats att stadga sig på när landsbygdens möjligheter till försörjning började sina. Livet i staden blev för många av dem ett liv mitt emellan två samhällen. Det karaktäriserades, för många, av en svår försörjningssituation med inslag av en dold ekonomi men med sämre förutsättningar än på landsbygden och där till exempel tiggeriet troligen spelade en betydande roll. Det innebar ett begynnande arbetarliv men baserat på en mager lön som egentligen skulle räcka till en person, snarare än fem-sex stycken. Männens livsföring var i många fall tärande och de fick ta del av det ”urbana straffet” i form av hög dödlighet i den sena medelåldern. Nöden spred sig inom familjerna. Arbetsfolket i staden blev en länk mellan torparlivet och arbetarlivet. Många familjer bodde tillfälligt utökade och hyste släkt och familjemedlemmar utanför kärnfamiljen, vilket tolkas som ett sätt att tackla en svår situation. Genom sina livsval medverkade dessa individer till en betydande social förändring. / The purpose of the dissertation is to investigate the overall living situation for a selected group of individuals(one primary cohort of 19 men and one extended cohort of another 42 men, i.e. a total of 61 men) in a familycontext. This means, as far as the sources allow, trying to qualitatively understand and characterise socioeconomicconditions, family life and health, as it appears in the everyday life and in relation to the specifictime and the local urban environment. These individuals mainly belong to the lower social strata and havemoved to Linköping in the early 19th century before the regulations made it free to move into town. Possibilitiesand limitations, as well as events and acts are investigated in the intersection between individual and theenvironment, from a micro-historical point of view. In the purpose is thus also included to picture the localsociety in change and its relation to newcomers, as a foundation for further research regarding social change.Furthermore, the extended cohort is characterised from a micro-demographic perspective. The basic sources for this study are church books, i.e. records of catechetical meetings, records of births and deaths, records of weddings and migration. These sources are completed by several other sources like hospital records, records of fines, the chronicles of the county governor, records of the parish assembly and poor relief committee and the local newspapers, to get as rich a picture as possible. The individuals are followed throughout their life courses in town for several decades and are analysed in close connection to the local context. The latter also means that the local authorities are analysed in regard to their attitude and policy towards the migrants to town during the first half of the 19th century, i.e. before the 1847 legislation made migration free in the country. The town was not yet ready for these labourers who chose to stay there and start a family. They did thison their own responsibility, i.e. they settled outside the master´s household and risked being without thepatriarchal protection. The poor relief committee in town also rejected these families and tried to prevent theircoming into town. It is shown that the poor relief committee sometimes acted without legal support when ittried to make decisions regarding migration, based on estimated future incomes and the amount of children tofeed. Overall, the migration restriction was stricter in writing than it was in reality. Relatively few people weredenied access to the town and most who were tried individually got permission to move in on condition thatthey could show that they hade an employment and/or a personal guarantee. In this sense, the town was dividedin its attitude towards the servants and labourers in a manner typical of the situation. The burghersneeded the young, unmarried servants as labour force but were not interested in their staying in town to startfamilies. The men in the cohorts, and their families, on the other hand needed to find a new place to settlewhen the countryside ran out of opportunities. The life in the town became, for many of them, a life betweentwo societies. It was characterised by a constant struggle to support oneself, with a strain of a hidden economywhere for example begging was most likely important. This also meant a labourer´s life but with a meagresalary, sufficient only for one person, not for five or six. Many of the men in the cohorts were struck by the“urban penalty” with high mortality in late midlife. These labourers became a link between the crofter´s lifeand the labourer´s life. Many families were temporarily extended when they housed relatives and familymembers beyond the nuclear family and this is interpreted as a way of handling a tough situation. By their lifechoices these men and families contributed to an important social change.

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I