<p>St. Jude Medical Inc is one of the worlds leading companies in the medical technology area with cardiovascular devices as its specialty.</p><p>Manufacturing implantable medical devices such as Pace Maker Electrodes requires complex design, safe processes and well trained operators. User friendly manufacturing operations are a necessity.</p><p>Lately there’s been an increase of the manufacturing volume which also increased the number of operators. More operators need to be trained and cross-trained. User friendly manufacturing operations will lead to a more effective training process.</p><p>The goal of this thesis is to improve manufacturing quality while maintaining or increasing productivity.</p><p>MOs should be written with a simple and straight language. MOs should include photo images to strengthen the structures in MO and make it easier for operators to organize.</p><p>The conclusion of this thesis is divided in two parts. The first part is to implement a new way for process engineers to create manufacturing operations. This was done in form of a checklist and an introduction manual called “Photoshop Handbook”.</p><p>The second part is a tested and verified prototype of what user friendly instructions could look like.</p>

St. Jude Medical Inc is one of the worlds leading companies in the medical technology area with cardiovascular devices as its specialty. Manufacturing implantable medical devices such as Pace Maker Electrodes requires complex design, safe processes and well trained operators. User friendly manufacturing operations are a necessity. Lately there’s been an increase of the manufacturing volume which also increased the number of operators. More operators need to be trained and cross-trained. User friendly manufacturing operations will lead to a more effective training process. The goal of this thesis is to improve manufacturing quality while maintaining or increasing productivity. MOs should be written with a simple and straight language. MOs should include photo images to strengthen the structures in MO and make it easier for operators to organize. The conclusion of this thesis is divided in two parts. The first part is to implement a new way for process engineers to create manufacturing operations. This was done in form of a checklist and an introduction manual called “Photoshop Handbook”. The second part is a tested and verified prototype of what user friendly instructions could look like.

No description available.

<p>I Sverige beräknas att cirka 400 000-700 000 människor har drabbats av diagnosen</p><p>Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). År 2020 beräknas KOL orsaka vart tredje</p><p>dödsfall i världen. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad det innebär</p><p>att leva med KOL i det dagliga livet, med fokus på social och fysisk aktivitet. Metod:</p><p>Studien baserades på vetenskapliga artiklar, funna i databasen PubMed. Efter</p><p>värdering kvarstod fem kvantitativa och sju kvalitativa. Texterna analyserades med</p><p>innehållsanalys och resulterade i tre kategorier och åtta underkategorier. Resultat:</p><p>Trötthet och andnöd var något som individer med KOL upplevde dagligen. Det</p><p>påverkade deras vardag så att de inte orkade med vardagssysslor eller att umgås med</p><p>familj och vänner. Detta gjorde att individerna kände sig beroende av andra för att</p><p>klara sin vardag men även upplevelse av att vara bunden till hemmet. Diskussion: Det</p><p>fanns likheter med andra kroniska sjukdomar vad gäller att trötthet och andnöd</p><p>påverkade förmågan till fysisk och social aktivitet. Familj och vänner hade en stor</p><p>delaktighet i individernas tillvaro, detta genom att vara närvarande och ge stöd till den</p><p>drabbade. Som sjuksköterska är det viktigt att lyssna, både på individen men KOL</p><p>men och på dess anhöriga.</p>

I Sverige beräknas att cirka 400 000-700 000 människor har drabbats av diagnosen Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). År 2020 beräknas KOL orsaka vart tredje dödsfall i världen. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad det innebär att leva med KOL i det dagliga livet, med fokus på social och fysisk aktivitet. Metod: Studien baserades på vetenskapliga artiklar, funna i databasen PubMed. Efter värdering kvarstod fem kvantitativa och sju kvalitativa. Texterna analyserades med innehållsanalys och resulterade i tre kategorier och åtta underkategorier. Resultat: Trötthet och andnöd var något som individer med KOL upplevde dagligen. Det påverkade deras vardag så att de inte orkade med vardagssysslor eller att umgås med familj och vänner. Detta gjorde att individerna kände sig beroende av andra för att klara sin vardag men även upplevelse av att vara bunden till hemmet. Diskussion: Det fanns likheter med andra kroniska sjukdomar vad gäller att trötthet och andnöd påverkade förmågan till fysisk och social aktivitet. Familj och vänner hade en stor delaktighet i individernas tillvaro, detta genom att vara närvarande och ge stöd till den drabbade. Som sjuksköterska är det viktigt att lyssna, både på individen men KOL men och på dess anhöriga.

Ämnet för denna uppsats är mottagandet av reformationen i Småland 1542-1543 med utgångspunkt i Dackefejden. Mitt syfte är att jag skall utröna hur reformationen bemöttes i Småland med Dackefejden som exempel. Jag skall resonera och undersöka hur präster och bönder reagerade på reformationen. Min teori är att reformationen togs emot på ett negativt sätt. Huvudskälet var att bönderna och prästerskapet var missnöjda med att de blivit påtvingade den reformatoriska läran, samt att den svenska centralmakten hade kringskurit deras inkomstmöjligheter. Min metod är en historisk studiemetod. Min metod går ut på att jag tolkar källor utifrån mina frågeställningar och brukar den allmänna kunskapen som finns i källorna. Mitt perspektiv är det religiösa. Resultatet av mitt arbete är att reformationen togs emot på ett negativt sätt av bönderna och de katolska prästerna.

Idrottsföreningar har en historisk roll som socialpolitisk åtgärd för att hantera sociala problem i samhället. Idrottsföreningar kan erhålla ekonomiska bidrag från staten och kommunen för att bedriva sin verksamhet, så kallat verksamhetsstöd. I utbyte mot verksamhetsstödet förbinder idrottsföreningar i Uppsala kommun sig till att bidra till några av kommunens socialpolitiska mål för föreningslivet. Forskning visar att barn och ungdomar från lägre socioekonomisk bakgrund är underrepresenterade i föreningslivet, något som idrottsföreningarna och Uppsala kommun önskar förändra utifrån de mål som har utformats. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka på vilka sätt idrottsföreningar i Uppsala kommun kan bidra till social förändring och hur idrottsföreningarnas arbete förhåller sig till att möjliggöra för ekonomiskt utsatta barn och ungdomar att delta. I resultatet framkommer varierande benägenhet från idrottsföreningarna att medvetet arbeta med att möjliggöra deltagande för ekonomiskt utsatta barn och ungdomar. Även om idrottsföreningarna förstås arbeta med att hålla kostnaderna nere krävs olika resurser, både ekonomiska och praktiska, för deltagande i föreningarna, något som kan förstås förhindra inkludering av ekonomiskt utsatta. Inkludering kräver ett framträdande föräldraengagemang, något som kan innebära ett hinder för deltagande. Resultatet visar att idrottsföreningarna strävar efter att påverka barnen och ungdomarnas attityder och värderingar. I vissa sammanhang tolkas detta som att idrottsföreningarna önskar fostra barnen och ungdomarna till att ha ett inkluderande ideal, medan de i andra sammanhang snarare försöker fostra barnen och ungdomarna till att utveckla accepterade beteenden. Den fostrande aspekten är central i resultatet och det är genom detta som vi förstår idrottsföreningarnas bidrag till social förändring.

<p>Genom kvalitativa intervjuer med barn i förskoleklass och genom enkätundersökningar hos pedagoger har jag fått svar på mina frågeställningar som handlar om pojkar, flickor och deras leksaksval då det gäller teknikbaserade leksaker. Syftet var att försöka se om det fanns skillnader i valet och användandet av dessa leksaker och i så fall försöka tydliggöra dem, och dessutom ta reda på varför barnen är olika i sina leksakspreferenser.</p><p>Resultatet påvisar att för barnen i denna förskoleklass är konstruktionsleksaker ett frekvent val i verksamheten. Alla barn leker med dessa leksaker, dock skiljer sig preferenserna åt beroende på om man är flicka eller pojke, både i hemmet och i förskoleklassen. Hur barnens preferenser uppkommer finns det delade meningar om, dock är huvudteorin enligt de forskarna/författare jag tagit del av, socialt betingat.</p><p>Pedagogiska slutsatser är att som pedagog måste man arbeta på ett målmedvetet sätt då det gäller leksaker och genus, man skall alltid ha med sig att leken har stor betydelse i barnens utveckling.</p><p>Nyckelord: genus, leksaker, preferenser, teknik</p> / <p>Through interviews with children in preschool class and through inquiries by questionnaire with their teachers, I have received answers of my question at issue about boys, girls and their choices of technical toys. The purpose was to see if there were any differences in choosing and using these toys, and also to find out if and why the children have different preferences.</p><p>The results indicate that for the children in this preschool class the choice of construction toys is common in the activities. All the children play with these toys, but still there are different preferences among girls and boys, both at home and in preschool class. There are differences in opinion among earlier researchers what causes boys and girls to differ in preferences of toys, but the main theory is still that gender differences depend on the family and the community.</p><p>Pedagogical conclusions are that as a teacher of young children, you have to work with awareness when it comes to toys and gender. You must never forget the important role toys play in the development of the children.</p><p>Keywords: gender, technical, toys, preferences</p>

<p>För att öka ungdomars intresse för teknik är det viktigt att det finns goda förebilder av båda könen för elever att identifiera sig med. Därför har jag gjort en kvantitativ analys av två läroböcker i teknik för skolår 6-9.Böckerna är publicerade 1995 resp. 2005 och är skrivna av samma författare. Analysen har ett genusperspektiv och frågeställningarna är följande:</p><p>Har bildmaterialet förändrats så att könen är mer jämt representerade i antal och typ av sysselsättning? Har textmaterialet förändrats så att könen är mer jämt representerade i antal och typ av sysselsättning? Har tillgången på förebilder för båda könen ökat i den senaste upplagan av boken?</p><p>Resultatet är att könsfördelningen är mycket ojämn till männens fördel och ojämlikheten är större i text än i bild. Ojämlikheten har även ökat mellan de båda upplagorna, främst på grund av den kraftigt ökade förekomsten av män i den senare upplagan. Dock har det skett en kvalitativ förändring mellan upplagorna så att fler människor, både kvinnor och män visas som verkliga, yrkesverksamma individer i den senare upplagan.</p> / <p>To further young people's interest in technology as a curriculum subject and/or career choice, the presence of good role models of both sexes is essential. This caused my investigation of two highschool technology textbooks from a gender perspective. The textbooks were published in 1995 and in 2005 and are written by the same author. The analysis is of a quantitative nature and concerns both immages and text material.</p><p>The results are mainly that there is a substantial inequality in the representation of the sexes, where males are overrepresented in both images and text material. When compairing both editions of the textbook, inequality has increased in the most recent edition, mostly due to the substantial increase of males in the text matierial in the 2005 edition. However, there has been a qualitative change, where more people, both men and women (mostly men, though) are mentioned, and shown, as individuals with technical occupations.</p>

<p>Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, både verbalt och icke-verbalt. Syftet var även att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvändandet i verksamheten.</p><p>Studien är av kvalitativ karaktär där videoobservationer och intervjuer användes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 års ålder och 4 pedagoger intervjuades.</p><p>Resultatet visade att barnen kommunicerade på olika sätt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. Kroppsspråket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi märkte att gesterna hjälpte till där språket fattades. På båda förskolorna användes datorn i den fria leken till att spela på. Pedagogernas roll i barns spelande var passiv, de hjälpte till om barnen bad om hjälp eller när problem uppstod. Pedagogerna som intervjuades uttryckte att samspelet var positivt och att varken ålder eller kön spelade någon roll men däremot barnens språk- och kunskapsutveckling.</p><p>Olika faktorer som vi upplever spelar roll i barnens kommunikation och samspel är val av spel/program, kunskaps-/utvecklingsnivån hos barnet, miljön och den vuxnes delaktighet.</p>