<p>The access to water in the regions around Lake Victoria varies with the rainy seasons. Today the daily labor of fetching water is a heavy burden for people in the rural areas. In the process of this study farmers in the Western and Nyanza provinces in Kenya are interviewed, water samples are analysed and present rainwater harvesting techniques and purification methods are observed. As a result, suitable solutions to the problems found are discussed. An optimal system is chosen for the region with a concept selection matrix. An elaborated dimensioning tool for roof and purpose-built harvesting systems is developed. Finally a summarized manual is attached in order to raise interest for rainwater harvesting among the farmers that the non-governmental organisation SCC-Vi Agroforestry cooperates with.</p> / <p>Tillgången till vatten i områdena kring Victoriasjön varierar med regnperioderna. Det dagliga arbetet med att hämta vatten är idag en stor börda för människor på landsbygden. Under processen av denna studie intervjuas bönder i Western och Nyanza provinserna i Kenya, vattenprover analyseras och nuvarande regnvatteninsamlingstekniker och reningsmetoder observeras. Som ett resultat diskuteras passande lösningar på de problem som hittats. Ett optimalt val av komplett system för regionerna tas fram med hjälp av en konceptvalsmatris. Ett genomarbetat verktyg för dimensionering av tak- och ändamålsbyggda insamlingssystem utvecklas. Slutligen inkluderas en sammanfattande manual för att väcka intresse för regnvatteninsamling bland de bönder som den ideella organisationen SCC-Vi Agroforestry samarbetar med.</p>

<p>Information systems design was investigated and a model was developed aimed obtaining organisational advantages through quality and participation. This was developed by connecting high quality information assurance in an IS to the needs of the organisation and incorporating the users in the development through participation factors.</p><p>The model generates a instruction that connects the impact on the individual and organisation when developing an IS to the organisational benefits. Its purpose is to enable the benefits of motivation, awareness and empowerment.</p><p>We applied the model using the case study approach for connecting the model to a real life situation. The results provided a blueprint to implement the IS design strategy and may be investigated later to verify if the advantages were reached.</p><p>The work is of great interest to project managers, software developers and programmers</p> / <p>Design av informationssystem var undersökt. En modell togs fram med målet att knyta organisatoriska fördelar från kvalitet och medverkan av organisationen i framtagandet av ett IS. Modellen skapades utifrån två ståndpunkter, hög kvalitet på datasäkerhet och de behov som finns inom organisationen samt en inkorporerad medverkan av användarna i framtagandet av IS.</p><p>Modellen fungerar som en instruktion med målet att koppla påverkan på organisationen samt individen av att implementera ett IS till de organisatoriska fördelarna genererade av förändringen. Resultatet möjliggör fördelarna av motivation, medvetenhet och empowerment hos organisationen samt individen.</p><p>Vi applicerade modellen i ett verkligt företag. Resultatet blev en beskrivning för realisering av en IS designstrategi. Denna strategi bör senare bli utvärderad för att säkerställa att det önskade målet har uppnåtts.</p><p>Detta arbete skulle kunna intressera projektledare, mjukvara utvecklare och programmerare.</p>

The purpose of this dissertation is to assess the impact of patent rights regulation in universities in Sweden and Germany. Two empirical studies were conducted in order to answer the research question What are the incentive effects of patent rights regimes in the university?. A qualitative study based on interviews with representatives from the public support infrastructure in both countries assessed the role of technology transfer offices and other intermediaries in both countries. The process of patenting and commercial exploitation in Sweden and Germany was presented in stylised models. A quantitative study based on a survey of researchers in Sweden and Germany was carried out in order to find out the factors that impact on the decision to apply for patents. The quantitative results together with the qualitative findings from the interview study allow us to draw a number of conclusions. First of all, the incentive effects of patent rights regimes in universities in Sweden and Germany are rather small. Despite two diametrically opposed patent rights regimes – Sweden with researcher-ownership and Germany with universityownership – the results indicate that patenting is rather unaffected by it. Researchers in both countries are similarly patent-active. Thus, the patent rights regime has only limited explanatory power. Other factors seem to have a stronger impact on the incentives to patent. The infrastructure for patenting and commercialisation has an important role. Researchers that received support were more inclined to get their results patented and the results from the interview study indicate that it is mainly a well-working infrastructure that increases incentives to patent and not the patent rights regime alone. When it comes to the public infrastructure for patenting and commercial exploitation, the role of technology transfer offices etc. and the type of support is different in both countries. Swedish public infrastructure provides primarily support with regard to patenting and financial support aiming at the establishment and development of spin-offs. German public infrastructure focuses primarily on patenting and licensing. The patent rights regime has limited power to explain patenting. Structural factors of research organisations and personal characteristics of the researcher are more important. Structural factors such as research orientation (applied vs. basic) can explain patenting behaviour. Researchers that have previous experience with patenting show a greater propensity to patent. The survey results about hindrances to patenting have shown that a lot of researchers did not apply because they lacked knowledge, regarded the patenting process to be too time-consuming or too costly. This illustrates the importance of experience and infrastructure. Since the university wants the researcher to accomplish all three missions (research, teaching and transfer), it has to induce the researchers to do so. Nevertheless, the analysis of the reward system has shown that this is rarely the case. The empirical results in Sweden and Germany show that salary either directly or indirectly is determined by publications and the extent to which researchers acquire external funding. In addition to career concerns and salary, researchers have the possibility to earn a bonus. This bonus is related to the third mission (knowledge transfer) of universities and can take different forms. It can include honoraria for books or lectures, income from consulting assignments, or income from patents. It is therefore important to acknowledge that there is a broad range of means to transfer knowledge and technology. Consulting seems particularly important. The bonus associated with consulting seems to be less risky than the potential bonus of patenting. The maximum bonus with regard to patents is determined by the patent rights regime. In Sweden, the university teachers can receive the entire bonus, whereas this share is limited to 30% in Germany. The chances that a bonus materialises are uncertain. The basic role of technology transfer offices and other actors that support patenting and commercialisation is to reduce the risks associated with patenting. If the risks can be reduced the chances that a bonus will materialise are larger, which increases the incentives of researchers to exert effort with regard to patenting. / Syftet med avhandlingen är att analysera inflytandet av patenträttsregleringen i universitet i Sverige och Tyskland. Två empiriska studier har genomförts för att få ett svar på forskningsfrågan Vad är incitamentseffekterna av patenträttsregimer i universiteten?. En kvalitativ studie baserad på intervjuer med representanter för den offentliga infrastrukturen i båda länder analyserade tekniköverföringsaktörernas roll. Processen för patentering och kommersialisering i Sverige och Tyskland har illustrerats i grafiska modeller. En kvantitativ studie baserad på en enkätundersökning av forskare i båda länder har genomförts för att veta mer om de faktorer som påverkar beslutet att söka patent. De kvantitativa resultaten tillsammans med de kvalitativa resultaten från intervjustudien gör det möjligt att dra slutsatser. Först och främst så är incitamentseffekterna av patenträttsregimer i universiteten ganska små. Trots två motsatta patenträttsregimer – i Sverige äger forskaren forskningsresultaten (”Lärarundantaget”) i Tyskland universiteten – visar resultaten att patentering inte berörs av detta. Forskarna i båda länderna är lika patent aktiva. Patenträttsregimer har därför begränsad förklaringskraft. Andra faktorer har starkare påverkan på incitament att söka patent. Infrastrukturen för patentering och kommersialisering spelar en viktig roll. Forskare som fått stöd visade en större sannolikhet att söka patent och resultaten från intervjustudien visar att det är främst en väl fungerande infrastruktur som ökar incitament att söka patent och inte bara patenträttsregimen. Den offentliga infrastrukturen i båda länder har lika roller. Den svenska offentliga infrastrukturen stödjer patentering och nystartandet av företag genom finansiellt stöd. Den tyska offentliga infrastrukturen stödjer framförallt patentering och licensiering. Patenträttsregimer har begränsat förklaringskraft. Strukturella faktorer, såsom forskningsorientering (tillämpad vs. grundforskning) kan delvis förklara patentbenägenheten. Forskare som har erfarenhet av patentsystemet har större patentbenägenhet. Enkätresultaten om hinder att patentera har visat att många forskare avstår att söka patent på grund av begränsad kunskap eller på grund av tidsbrist. Detta illustrerar hur viktig erfarenhet och infrastruktur är. Universitet som vill att forskare ska fullfölja alla tre uppgifter (forskning, undervisning och kunskapsöverföring) borde uppmuntra forskarna att satsa på alla tre uppgifter. Ändå har analysen av belöningssystemen visat att så är sällan fallet. De empiriska resultaten i Sverige och Tyskland visar att lönen är direkt eller indirekt beroende av publikationer och i vilken mån forskarna lyckas att attrahera externa medel. Utöver karriären och lönen har forskarna möjlighet att tjäna en bonus. Bonusen är relaterad till tredje uppgiften (kunskapsöverföring) och kan ta olika former. Det kan inkludera arvode för böcker eller föreläsningar, inkomster från konsultverksamhet eller inkomster från patent. Därför är det viktigt att erkänna att det finns olika kanaler för kunskaps- och tekniköverföring. Konsultverksamhet har visat sig särskild viktigt eftersom bonusen i relation till konsultverksamhet är mindre riskabelt än bonusen relaterad till patent. Maximala bonus i relation till patent påverkas av patenträttsregimen. I Sverige kan forskaren få alla intäkter från ett patent. I Tyskland är andelen begränsat till 30 procent av alla bruttoinkomster från patentet. Chansen att en bonus kommer till stånd är osäkert. Tekniköverföringsorganisationer kan reducera riskerna som är relaterad till patent och kommersiell exploatering. Om riskerna kan reduceras och om chanserna att en bonus erhålls ökar, ökar incitamenten för forskarna att anstränga sig att patentera.

Socialsekreterare verkar vara frånvarande i samhällsdebatten. Det är problematiskt, dels för att det ur en demokratisk aspekt är viktigt med insyn i offentlig förvaltning, dels för vikten av att någon – till exempel den aktör med mest kompetens på området – ger röst åt de utsatta i samhället som kan ha svårt att göra sig själva och sina behov hörda. Syftet med uppsatsen är att visa socialsekreterares syn på eventuella hinder som finns för dem att kommentera och debattera sociala frågor i det offentliga rummet. För att uppnå det genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex stycken personer som jobbar med myndighetsutövning inom socialtjänsten. I intervjuerna kom det fram att det finns saker som hindrar socialsekreterarna att engagera sig i det offentliga samtalet. Dessa hinder verkar grunda sig i en krock mellan myndighetskulturen och idealet av socialarbetarrollen. Socionomen har under sin utbildning fått särskild professionskunskap men måste, när denne kliver in i socialtjänsten, förhålla sig till att förmågan att underordna sig organisationens sätt att arbeta på och att förvalta statlig makt värd­eras högst. Utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv kan en förklaring till socialsekreterarnas tystnad vara att det inte ligger i myndighetens intresse att de ska uttala sig offentligt. Det riskerar att skada legitimi­teten vilket är ett hot mot organisationens existens. Därför växer det fram en icke stöttande kultur där rädsla och oro frodas, och där det inte skapas tydlighet kring ifall det ingår i socialsekreterarrollen att främja social förändring även på strukturell nivå. I en rituell socialiseringsprocess internaliserar social­sekreterarna organisationens trosuppfattningar till sina egna. De här sakerna bidrar till att socialsekre­terarna inte ger sig ut för att kommentera och debattera sociala frågor i det offentliga rummet. / Social service workers seem to be silent in public debate. For the sake of democracy, it is important there is transparency in public administration, hence the silence is problematic. It is also problematic because of the importance that someone – for instance the player with the most competence, experi­ence and expertise in the field – functions as a voice for the vulnerable who may have difficulties mak­ing themselves and their needs heard. The aim of this thesis is to show the views of social service workers on potential obstacles for them to comment and debate social issues in public debate. To accomplish this, semi-structured interviews were conducted with six persons working with responsi­bility for public authority within the social service. From the interviews it appeared that there are things hindering the social service workers to engage in social debate. These obstacles seem to be based on a clash between the authority culture and the ideal of the social worker role. The social worker has from his or her education gained certain professional knowledge but has to, when entering the social service, relate to that knowledge being valued less than the ability to subserve the organiza­tion’s way of working and to administer government dictat. From a neo-institutionalism perspective, one explanation for the silence of the social workers is that it is not in the organization’s interest that they should speak publicly. That risks hurting the legitimacy which is a threat to the organization’s very existence. Therefor a non-supporting culture grows where fear and anxiety flourish, and no intel­ligibility is created about if it is a part of the social service worker’s role to encourage social change also on a structural level. In a ritual socialization process the social service workers internalize the organization’s beliefs. These things contribute to social service workers not commenting on or debat­ing social issues in public debate.

Utopin har sedan århundranden tillbaka figurerat som tankemodell för det goda samhället. Tidigare som moderna sociologer har hävdat nyttan med ett utopiskt tankegods, särskilt som kritisk social teori med syfte att förändra människans sociala villkor. Senare forskning har visat på att element i science-fiction har ett praktiskt värde för flera aspekter av sociologiskt intresse, exempelvis inom organisationsutveckling, praktiskt lärande och modeller för hållbarhet. Men trots påvisad nytta har varken utopiska idéer eller modern forskning inom science-fiction fångat den sociologiska akademins intresse. I föreliggande studie utforskas anti-utopia eller dystopins potential som spekulativ sociologi, - en dystopisk social fantasi, i förhoppningen att nå nya insikter och perspektiv. Genom en tematisk analys av dystopisk litteratur påvisas att element i dystopiska narrativ kan användas inom sociologiska intressen i utvecklande syften, som avancerande analysmodeller eller som vägledning vid formulerandet av kritiska sociala teorier eller hypoteser. Vidare hävdas att analysmodeller innehållande både utopi och dystopi blir mer nyskapande, flexibla och progressiva, samt att de kan avancera den sociala fantasin genom att tillföra en alternativ form av riskbedömning.

The purpose of this essay is "How is time allocated in a family in between women and men who live in a relationship?" We conducted a qualitative interview study to answer the purpose of the study. The study was conducted based on semi-structured interviews with four couples consisting of a woman and a man living in a relationship. All couples live and work in Värmland and have at least one child living at home under 12 years of age. Three of the couples have children from previous relationships and two of them also have joint children, while the third couple is expecting their first newborn. The last couple has no children since previous relationships and two children in common. The results of our study indicate that even disposition of time in a family constellation requires that both the woman and the man have a consensus on how their joint time should be distributed. Structure, awareness, commitment and presence have been central to the couples in the study who have an even distribution of time and live equally. The couples have their own experiences of living in a relationship where time has not been evenly distributed and today strive together not to fall into stereotypical gender roles that contribute to an uneven distribution. What unites the couples who do not dispose of time evenly is characterized by gender norms and acts to some extent by traditional forms of action. The term third shift largely describes the basic aspects of how couples dispose of their time, the term aims to shed light on the time that is not perceived as measurable like the first and second shifts. One of our conclusions is that when the third shift is largely or completely attributed to one in the couple, the time is not divided evenly, this then only one is responsible for initiative and emotional presence.

Avhandlingen undersöker ett centralt steg inom vetenskapliga praktiker: hur laboratorieprov översätts till data som anses giltiga och användbara av forskargemenskapen. Baserat på ett multilokalt fältarbete bestående av observationer och intervjuer i laboratorier för genetisk forskning, visas i avhandlingen hur laboratoriepersonalens yrkesskicklighet, samt normer och ideal om vetenskaplig forskning, formade deras praktiker av att producera giltiga data. Eftersom maskiner var väsentliga i forskningen undersöker avhandlingen också de former av agens som människor och maskiner ansågs bidra med till produktionen av giltiga data; giltighet tolkades som reproducerbarhet av forskarna. Med hjälp av representationsbegreppet och Latours begrepp om inskriptioner och immutable mobiles analyserar avhandlingen arbetet med att förvandla laboratorieprov till giltiga data som en tvåstegsprocess. Proven omvandlades först till rådata som sedan tolkades till data. Personalens huvudsakliga ansträngningar fokuserade i det första steget på att uppnå säkra resultat genom att bekämpa osäkerhet i material och metoder. I det andra steget var det viktigaste att eliminera subjektivitet och att göra objektiva tolkningar av rådatan. Laboratoriepersonalens yrkesskicklighet och användning av maskiner var viktiga verktyg för att eliminiera osäkerhet och subjektivitet. Säkra och objektiva resultat, dvs giltiga data, förväntades uppnås med hjälp av maskiner. Med användning av bl a Barad’s begrepp agential realism analyserar avhandlingen de olika förståelser av människor och maskiner som formade forskarnas praktiker och möjliggjorde skapandet av giltiga data. / This dissertation explores a central step in scientific practices: how samples are turned into data that is considered valid and useful by the research community. Based on multi-sited fieldwork, with observations and interviews at laboratories involved in genetic research, the study focuses on how the laboratory staff’s professional skill, norms, and ideals of scientific research formed their practices of making valid data. As machines were essential for this research, the study also investigates the forms of agency that humans and machines were seen as contributing to the making of valid data; validity being interpreted as reproducibility by the scientists involved. Drawing upon notions of representations as well as Latour’s concepts of inscriptions and immutable mobiles, the study analyzes the practices of transforming samples into valid data as a two-step process. The samples were first turned into raw data, which was subsequently interpreted as data. During the first step, the staff’s central concern was to battle uncertainty in materials and procedures and establish certainty of results, whereas in the second step it was of vital importance to eliminate subjectivity and make objective interpretations of the raw data. Central tools for eliminating uncertainty and subjectivity were the laboratory staff’s professional skill and the use of machines. Certainty and objectivity of results, i.e. valid data, were expected to occur with the help of machines. Drawing upon e.g. Barad’s framework of agential realism, the study analyzes the various understandings of notions of humanness and machineness which shaped scientists’ practices and made the creation of valid data possible.

I denna avhandling studeras en ny teknik för att hantera växthuseffekten. Den nya tekniken heter koldioxidavskiljning och lagring (CCS) och granskades av FN:s klimatpanel 2005 och tillskrevs då möjligheterna att stå för 15-55% av alla CO2-reducering fram till 2100 och detta till en 30% lägre kostnad än vad som annars vore möjligt. EU är en framträdande pådrivare av CCS och för fram att växthuseffekten inte kan hanteras utan att CCS implementeras skyndsamt. CCS beskrivs i dessa sammanhang som en hållbar teknik. CCS är emellertid förbunden med långtidslagring, en betydande teknisk komplexitet och tillämpas främst på kolkraftverk. Storskaliga satsningar på CCS kan medföra att kolanvändningen ökar. Syftet med avhandlingen är att analysera de vetenskapliga och politiska ansträngningarna att visa att CCS är en eftersträvansvärd teknik för att hantera växthuseffekten. Utifrån perspektivet ekologisk modernisering och genom granskning av studier av vetenskapliga rapporter, artiklar i massmedia, politiska dokument och intervjuer genomförs studien. Scenerier och prognoser har en central funktion för att kunna påvisa att CCS är en eftersträvansvärd teknik. I flera av dessa scenarier framställs en närmast linjär teknikutveckling och flera betydelsefulla problem och hinder bortses från. CCS framstår som en teknik med stor teknisk och ekonomisk potential och i massmedia beskrivs CCS ofta som oumbärlig. En mer nyanserad bild framträder vid intervjuer med CCS-experter då fler osäkerheter och hinder lyfts fram. Förståelsen för varför denna teknik för stöd av många starka aktörer blir även tydligare. Den dominerande beskrivningen av CCS egenskaper och inverkan på energisystemen ligger i linje med det som är utmärkande för den ekologiska modernisering och således även för det dominerande sättet att bedriva energi- och klimatpolitik idag. / In this dissertation an emerging technology to manage climate change is studied. The technology is carbon dioxide capture and storage (CCS) and was reviewed by the IPCC in 2005. IPCC claims that CCS could contribute 15–55% to the cumulative mitigation effort worldwide until 2100 and reduce the costs of stabilizing CO2 concentrations by 30%. The EU promotes CCS and believes that climate change cannot be managed unless CCS is promptly implemented. In this context CCS is labelled as a sustainable technology. However CCS deals with long-term waste disposal, a significant technological complexity and is meant to be installed mainly in coal-fired power plants. Large scale implementation of CCS might lead to a rise in coal usage and concerns are raised this will impede the development of renewable energy. The aim of this dissertation is to analyze the scientific and political efforts to show that CCS is a rational and viable solution to the climate change problems. The study is conducted from the perspective of ecological modernization and is undertaken through a review of scientific reports, mass media articles, political documents and interviews. Scenarios and prognoses have a central position in making a future of large-scale CCS implementation plausible: through the scenarios, a linear development trend is visualized in which technological and scientific problems are assumed to be solved as CCS is implemented. CCS is described as a technology with substantial potential and is in the mass media often pictured as indispensable. A more nuanced picture appears when analyzing interviews with CCS-experts. The understanding of why this technology is supported by several influential actors is deepened. The dominating description of CCS and impact on the energy systems is compatible to the characteristics of ecological modernization and thus also to the predominating way of practising energy and climate politics today.

Where does my individual responsibility for the environment start and end? Should I be responsible for environmental stress in India only because my shoes were produced there, or for climate change that endangers species in Antarctica, or rising sea levels on Pacific islands which just might have been caused by my driving? What do I need to do if I think it is my responsibility? And how do I decide which is a better alternative from an environmental point of view? Who should I trust when deciding on what action to take, and what opportunities do I need for acting?This multidisciplinary thesis takes the politicization of everyday household activities due to environmental consequences, and individualization of responsibility, as its starting points. These points make it increasingly important to understand what responsibility individuals experience, and how they act in accordance with these perceptions. The present thesis is a qualitative study with 28 Swedish households that concern how the householders express responsibility for the environment through their everyday activities, partly by claiming to be “environmentally conscious”, and how they attempt to exert political influence. The study contributes to the discussion on the wide field of sustainable development and environmental politics. It deals specifically with the ways four Swedish municipalities (Gothenburg, Huddinge, Piteå and Växjö) attempt to influence what the householders do in the private sphere when it comes to implementing sustainable development, and what opportunities and they supply, and what expectations they have on householders. The study thereby discusses the possibility to interfere in the perceived private sphere, and different ways to participate politically. / Sustainable households: activities, research, policies

<p>This interdisciplinary study shows that because of the changing demands from consumer caused by the growing influence of the internet and file-sharing the Nordic Gaming industry is going through an economic evolution. This result was derived by using qualitative questionnaires directed towards Gaming industry decision makers in the Nordic region combined with critical discourse analysis based on the methodology of Norman Fairclough, using theories of different characters to understand the field.</p><p>In this thesis the case of the Nordic Gaming industry is used to assert that because of changing demands of consumers and an ever growing piracy movement, societies are evolving into transitional economies where it is increasingly harder to sell products consisting of pure information.</p>