Syftet med vår studie är att analysera miljöengagemanget hos individer som är verksamma i en etablerad miljöorganisation och i en nystartad miljöorganisation. Vi har valt det fenomenologiska angreppssättet då vi vill försöka beskriva våra intervjupersoners livsvärld.Studien är kvalitativ och vi har intervjuat fyra individer från Naturskyddsföreningen (SNF) och fyra individer från Klimataktion. Genom en kvalitativ forskningsmetod kan vi försöka att förstå miljöengagerade individers tankar och åsikter om deras miljöengagemang. Vi var intresserade av i vilken utsträckning de människor som är aktiva i den här typen av organisationer står för radikala åsikter och åtgärder i syfte att åstadkomma miljöförändringar. Med hjälp av våra valda teoretiker Tim Jackson (2009), Ulrich Beck (1998) och Anthony Giddens (2009) kan vi knyta an till ett perspektiv på miljöengagemang.Våra intervjupersoner är miljöengagerade då de är medvetna om miljöproblemen och de är oroliga för framtida generationer och för naturen själv. De flesta av intervjupersonerna arbetar i sina respektive organisationer och skriver debattartiklar. Skälen till att miljöengagemanget har minskat generellt i samhället är en rådande besvikelse inför miljöpolitiken och att göra något åt klimatförändringarna verkar hopplöst på grund av tidsbrist. Det kan vara svårt för människan att få en förståelse för kommande generationers behov och hur miljöproblemen kan påverka dem. För att upprätthålla ett engagemang för miljön krävs det att individer måste ha kunskap om miljön. Lättsamma aktiviteter i en miljöorganisation kan locka till sig fler individer och en attitydförändring kan även öka miljöengagemanget. Vi kommer till slutsatsen att Klimataktion har ett mer radikalt innehåll i sin organisation än vad SNF har.

<p>Jag har i uppsatsen undersökt om stadsdelen Majorna har någon funktion i den enskilda individens miljöagerande och hur den media förmedlade uppfattningen att världen har stora miljöproblem hanteras. För att finna svar på frågeställningarna har jag använt mig av en mindre enkätundersökning, men också genomfört kvalitativa intervjuer. Samtliga personer som medverkat i uppsatsen bor i stadsdelen Majorna.</p><p>Resultaten tyder på att största delen av de medverkande personerna inte anser sig bli påverkade av stadsdelen i det egna miljöagerandet. Det framkommer också att miljöproblemen upplevs som globala men att individen hanterar miljöproblemen utifrån en i Becks mening individualiserad miljömoral. Personerna har en viss medvetenhet om att de är beroende av andra faktorer för att komma tillrätta med miljöproblemen. Individerna använder sig av olika medier för att informera sig om miljöproblemens globala spridning men har ändå en tendens att undervärdera medias roll i frågan om den egna miljömedvetenheten.</p>

Jag har i uppsatsen undersökt om stadsdelen Majorna har någon funktion i den enskilda individens miljöagerande och hur den media förmedlade uppfattningen att världen har stora miljöproblem hanteras. För att finna svar på frågeställningarna har jag använt mig av en mindre enkätundersökning, men också genomfört kvalitativa intervjuer. Samtliga personer som medverkat i uppsatsen bor i stadsdelen Majorna. Resultaten tyder på att största delen av de medverkande personerna inte anser sig bli påverkade av stadsdelen i det egna miljöagerandet. Det framkommer också att miljöproblemen upplevs som globala men att individen hanterar miljöproblemen utifrån en i Becks mening individualiserad miljömoral. Personerna har en viss medvetenhet om att de är beroende av andra faktorer för att komma tillrätta med miljöproblemen. Individerna använder sig av olika medier för att informera sig om miljöproblemens globala spridning men har ändå en tendens att undervärdera medias roll i frågan om den egna miljömedvetenheten.

<p>Bronopol (2-brom-2nitropropan-1,3-diol) occurs in many products, for example cosmetics, medicines and industrial water systems. In this thesis Bronopol was investigated to see if it is an environmental problem in Sweden.</p><p>As a starting point two existing analysis methods was used to combine to one. The first one was suited for phenol analysis and the other one for Bronopol analysis. The combined method was optimized as far as possible, although this wasn’t achieved as hoped. The cause of this was due to errors beyond our explanation. Because of this problem the yield couldn’t be determined.</p><p>The water samples were taken from Tekniska Verken in Linköping, Sweden. It was two samples, one incoming and one outgoing sample from the waste water treatment plant. The samples were filtered and then they were passed through SPE columns. The samples were evaporated to dryness with N2. After this the samples were derivatizised with TMS and the following step was GC analysis with EC – detector.</p><p>Bronopol was detected in the incoming water sample.</p> / <p>Bronopol (2-brom-2nitropropan-1,3-diol) förekommer i dagens läge i en mängd olika produk-ter, allt från kosmetika till läkemedel samt inom industrier. I denna studie utreddes det om Bronopol i dagens läge är ett miljöproblem.</p><p>Som utgångspunkt i studien användes två olika metoder, den ena analysmetoden var anpassad för fenoler och den andra var anpassad för Bronopolanalys. Dessa två analysmetoder kombi-nerades till en metod för att analysera Bronopol. Därefter optimerades den på bästa möjliga sätt. Dock gick inte optimeringen så bra. På grund av fel som inte kunde förklaras kunde inget utbyte bestämmas i samband med analys av vattenproverna.</p><p>Vattenproverna togs från Tekniska Verken i Linköping och det var ett ingående samt ett utgå-ende vattenprov från avloppsreningsverket. Proverna filtrerades med Büchnertratt och Munk-tellfilter. Därefter fick proverna gå igenom SPE – kolonnen och sedan indunstades proverna till torrhet med N2. Innan proverna applicerades på SPE – kolonnerna konditionerades de med etylacetat, metanol samt surgjort vatten. Efter det analyserades proverna med gaskromatografi med en EC – detektor.</p><p>Bronopol detekterades i det ingående vattenprovet men inte i det utgående.</p>

Syftet med studien var att undersöka hur barn i förskolan uppfattar miljö, natur och miljöproblem. Mil-jöarbete är i högsta grad aktuellt i förskolan då det står i läroplanen att det ska vara en stor del av verk-samheten (Skolverket, 2010). Nio barn i åldern fem till sex år från två förskolor i olika kommuner var med i studien. Vi använde oss av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att miljö var ett okänt begrepp för barnen, men däremot var begreppet natur mer känt för dem. Framförallt beskrev barnen naturen i termer av komponenter som träd, blommor, växter och djur. Naturen sågs även som en plats att vara i då människor och djur är i behov av naturen genom till exempel mat och boplats. Barnen talade också om att det skulle vara rent i naturen och beskrev även samband i naturen, genom exempelvis solljusets betydelse för växtligheten. Begreppet miljöproblem var bara känt av ett av barnen, men alla hade uppfattningar om vad som är positivt respektive negativt för djur, människor och växter. Dessa uppfattningar tolkade vi som att de hade att göra med avverkning, luftföroreningar och nedskräpning samt hur det går att förebygga dessa problem.

I denna studie har fyra olika miljöorganisationer undersökts och jämförts i syfte att belysa vad Svenska miljöorganisationer har för syn påmiljöproblematikens karaktär och möjliga lösningar. Personer som arbetar på miljöorganisationerna Naturskyddsföreningen, Klimataktion, Foresoch Hela Sverige ska leva har intervjuats. Intervjuerna har kompletterats med insamling av information från de olika miljöorganisationernashemsidor och kataloger. För att få en fördjupad diskussion och för att relatera analysmaterialet till ett större teoretiskt sammanhang så har de olikamiljöorganisationernas argument relaterats till och analyserats utifrån olika miljödiskurser. Två relevanta teoretiska ramverk till den här studien ärMaarten Hajers diskursiva teori, som relaterar till miljöproblem och miljökonflikter, och Erik Swyngedouws syn på hur dagens symbolisering av”Naturen” påverkar och begränsar miljöpolitiken. Resultatet visar att de olika miljöorganisationerna har olika syn på miljöproblemen och möjligalösningar. Fores perspektiv på miljöproblemen kan relateras till den ekomodernistiska diskursen där de ser att man kan hantera miljöproblemeninom de nuvarande socioekonomiska ramarna med en fortsatt ekonomisk tillväxt. Naturskyddsföreningen kritiserar inte den ekonomiska tillväxtenmen de anser att de ekonomiska systemen bör styras i en mer miljömedveten riktning. Deras perspektiv kan därmed relateras till den ekologiskaomprövningens diskurs. Både Klimataktion och Hela Sverige ska levas syn på miljöproblemen kan relateras till systemkritikens diskurs där deanser att det inte räcker med marknadsbaserade lösningar och teknisk utveckling för att lösa miljöproblemen utan vi behöver i stor utsträckningförändra vårt sätt att leva med minskad konsumtion och energianvändning. / In this study, four different Swedish environmental organizations are examined and compared in order to highlight how they view theenvironmental problems and possible solutions. People from the environmental organizations Naturskyddsföreningen, Klimataktion, Fores andHela Sverige ska leva were interviewed. Additional information was gathered from the various environmental organizations' websites andcatalogs. To get an in-depth discussion and to relate the analyzed material to a larger theoretical context, the arguments of the environmentalorganizations have been analyzed in relation to different environmental discourses. Two relevant theoretical frameworks for this study is Hajersdiscursive theory, which relate to environmental problems and environmental conflicts, and Swyngedouws view of how today's symbolization of"Nature" affect and limit environmental policy. The result shows that the various environmental organizations have a different approach toenvironmental problems and possible solutions. Fores perspective can be related to the ecological modernization discourse, where theenvironmental problem is seen as something that could be dealt with within the current socio-economic frames with a continued economicgrowth. Naturskyddsföreningen do not criticize economic growth, but they believe that the economic systems should be driven in a moreenvironmentally conscious direction. Their perspective can be related to the ecological reconsideration discourse (den ekologiska omprövningensdiskurs). Both Klimataktions and Hela Sverige ska levas approach to environmental problems can be related to the system criticism discourse(Systemkritikens diskurs), where market-based solutions and technological developments are not considered to be enough to solve environmentalproblems. Instead we need to extensively change our way of life with reduced consumption and energy use.

Klimatförändringar och miljöproblem är i dag betydelsefulla frågor på den politiskadagordningen. Hur medierna rapporterar i ämnet kan på olika sätt påverka människorskunskap och åsikter i frågan. I denna uppsats undersöks huruvida fyra av Sveriges största tidningar ger en bild avatt klimatproblemen går att förbättra eller ej, samt vilka aktörer som görs ansvariga för problemen och lösning av dem. De tidningar som undersöks är Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. För att möjliggöra en jämförelse av ovanstående frågor över tid har artiklar från både 2003 och 2013 undersökts. Det görs även en jämförelse mellan dagspress och kvällspress.Hypotesen är att det finns ett större fokus på klimat- och miljöproblemen som förbättringsbara år 2013, eftersom man vet mer om frågan då jämfört med 2003, och därför i större grad diskuterar möjliga åtgärder och lösningar. Hypotesen är även att det finns en skillnad i rapporteringen mellan dagspress och kvällspress, där kvällspress i högre utsträckning lyfter fram uppseendeväckande sidor av klimatfrågan. För att kunna besvara studiens frågeställningar användes gestaltningsteorin som utgångspunkt samt en kvantitativ innehållsanalys som metod.Resultatet visar att det var vanligast att tidningarna fokuserade på klimat- och miljöproblemen som till viss del förbättringsbara. En skildring av problemen som icke förbättringsbara var också relativt vanligt. Det fanns en del variationer i rapporteringen mellan 2003 och 2013, men inga utmärkande skillnader framträdde. Den aktör som oftast gjordes ansvarig för problemen i artiklarna var Sverige (staten, regering och myndigheter inkluderat). Den aktör som oftast gjordes ansvarig för förbättringen eller förbättringsförslaget var olika miljöorganisationer.

Hållbar utveckling är ett centralt tema i högstadiets biologiundervisning. Det finns dock olika förståelser av hållbar utveckling inom svensk skola. Det ses bland annat i de tre undervisningstraditionerna faktabaserad, normativ och pluralistisk som förekommer i undervisningen. Av dessa är endast den pluralistiska kompatibel med styrdokumenten. Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt dessa undervisningstraditioner finns representerade i läroböcker i biologi. Specifikt om det finns skillnader i representationen av undervisningstraditionerna inom delar av innehållet. Eftersom läroboksanvändningen bland NO-lärare är hög får läroböckernas innehåll och eventuell representation av undervisningstraditionerna påverkan på lärarnas undervisningspraktik. För analysen användes idealtyper där texterna i läroböckerna jämfördes, analyserades och kategoriserades utifrån undervisningstraditionerna. Resultatet visar att alla tre undervisningstraditioner återfinns i läroböckerna, dock finns skillnader i representationen mellan böckerna. Denna skillnad mellan böckerna kan få betydelse för lärares undervisningspraktik och som konsekvens leda till en bristande likvärdighet i undervisningen.

Med denna uppsats försöker vi bringa klarhet i hur elever i skolår 9 tänker kring miljön och miljöproblem, och om de är beredda att vidtaga åtgärder för att motverka dem. Eleverna har fått fylla i enkäter och några elever har intervjuats angående sitt miljötänkande.Våra undersökningar visar att både tjejer och killar känner till miljöproblemen och att de även kan ge flera exempel på sådana. Miljöproblem som de känner till är klimatförändringar, oljeskadade fåglar och sopor. Eleverna säger sig vara beredda att ändra sina levnadsvanor för att motverka miljöproblemen, men flera elever säger att alla i så fall bör hjälpa till, för annars gör det ju ingen skillnad. Även om de är ganska medvetna om miljöproblemen, är de, i nuläget, ganska ovetandes om vad de kan göra för att motverka dem. Eleverna vill ha mer undervisning om miljön, eftersom de anser att det är ett högaktuellt ämne.

Följande uppsats syftar till att, genom samtalsintervjuer, undersöka hur elever med olika social bakgrund uppfattar den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. Främst undersöks elevers uppfattningar om miljöproblem. Intervjuer har genomförts med ett antal elever i årskurs 6.  Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har betydelse för deras uppfattningar om miljöproblem då medvetenheten tycks öka i takt med föräldrarnas utbildningsnivå. Det finns dock variationer i elevernas utsagor som tyder på att inte endast det nedärvda kapitalet är av betydelse. Då studien visar att elevers sociala bakgrund är av betydelse för deras uppfattningar och kunskaper inom området framhävs vikten av att skolan fyller en utjämnande funktion, för att på så sätt skapa lika villkor för samtliga elever.