I denna studie har fyra olika miljöorganisationer undersökts och jämförts i syfte att belysa vad Svenska miljöorganisationer har för syn påmiljöproblematikens karaktär och möjliga lösningar. Personer som arbetar på miljöorganisationerna Naturskyddsföreningen, Klimataktion, Foresoch Hela Sverige ska leva har intervjuats. Intervjuerna har kompletterats med insamling av information från de olika miljöorganisationernashemsidor och kataloger. För att få en fördjupad diskussion och för att relatera analysmaterialet till ett större teoretiskt sammanhang så har de olikamiljöorganisationernas argument relaterats till och analyserats utifrån olika miljödiskurser. Två relevanta teoretiska ramverk till den här studien ärMaarten Hajers diskursiva teori, som relaterar till miljöproblem och miljökonflikter, och Erik Swyngedouws syn på hur dagens symbolisering av”Naturen” påverkar och begränsar miljöpolitiken. Resultatet visar att de olika miljöorganisationerna har olika syn på miljöproblemen och möjligalösningar. Fores perspektiv på miljöproblemen kan relateras till den ekomodernistiska diskursen där de ser att man kan hantera miljöproblemeninom de nuvarande socioekonomiska ramarna med en fortsatt ekonomisk tillväxt. Naturskyddsföreningen kritiserar inte den ekonomiska tillväxtenmen de anser att de ekonomiska systemen bör styras i en mer miljömedveten riktning. Deras perspektiv kan därmed relateras till den ekologiskaomprövningens diskurs. Både Klimataktion och Hela Sverige ska levas syn på miljöproblemen kan relateras till systemkritikens diskurs där deanser att det inte räcker med marknadsbaserade lösningar och teknisk utveckling för att lösa miljöproblemen utan vi behöver i stor utsträckningförändra vårt sätt att leva med minskad konsumtion och energianvändning. / In this study, four different Swedish environmental organizations are examined and compared in order to highlight how they view theenvironmental problems and possible solutions. People from the environmental organizations Naturskyddsföreningen, Klimataktion, Fores andHela Sverige ska leva were interviewed. Additional information was gathered from the various environmental organizations' websites andcatalogs. To get an in-depth discussion and to relate the analyzed material to a larger theoretical context, the arguments of the environmentalorganizations have been analyzed in relation to different environmental discourses. Two relevant theoretical frameworks for this study is Hajersdiscursive theory, which relate to environmental problems and environmental conflicts, and Swyngedouws view of how today's symbolization of"Nature" affect and limit environmental policy. The result shows that the various environmental organizations have a different approach toenvironmental problems and possible solutions. Fores perspective can be related to the ecological modernization discourse, where theenvironmental problem is seen as something that could be dealt with within the current socio-economic frames with a continued economicgrowth. Naturskyddsföreningen do not criticize economic growth, but they believe that the economic systems should be driven in a moreenvironmentally conscious direction. Their perspective can be related to the ecological reconsideration discourse (den ekologiska omprövningensdiskurs). Both Klimataktions and Hela Sverige ska levas approach to environmental problems can be related to the system criticism discourse(Systemkritikens diskurs), where market-based solutions and technological developments are not considered to be enough to solve environmentalproblems. Instead we need to extensively change our way of life with reduced consumption and energy use.

I denna studie undersöks förekomsten av säkerhetisering av klimatfrågan i regeringspropositioner mellan åren 2009 och 2019. Kan vi identifiera säkerhetiseringsdrag som gjort att frågan gått från en politiserad till säkerhetiserad fråga under denna period. Fokus är att se hur inramningen av klimatfrågan sett ut i svenska regeringspropositioner. Syftet är att genom en kvalitativ innehållsanalys undersöka och förstå hur klimatfrågan ramas in som en fråga om mänsklig säkerhet eller statens säkerhet utifrån två diskurser, miljösäkerhet eller miljökonflikt. Inramningen av klimatfrågan kan i förlängningen ha en reell påverkan på Sveriges klimatpolicys. Resultatet visar att en rad säkerhetiseringsdrag ägt rum och att diskursen miljösäkerhet oftare förekommer i regeringspropositionerna.

There has been an ongoing and noticed conflict in Sweden, between 2006-2019, regarding the opposite interests in an area called ”Ojnareskogen” (The forest of Ojnare), located in the north of Gotland, a Swedish island in the Baltic Sea. The site has high nature values and borders a protected conservation area, but there is also an interest in the site to be mined for limestone. Through an anthropological perspective, I have analysed the conflict using a trans-disciplinary theory within anthropology, called political ecology, particularly the perspective called political ontology. The conflict is discussed through the several actors that are involved, in addition to governmental institutions and the mining company, ENGO’s and grassroots movements have engaged. I will also pay attention to the conflict against the background of the increasing environmental awareness in today's society expressed in the term Anthropocene. In this context and regarding the ontological turn emphasis on non-human agents, I bring forward a previously invisible actor - the forest itself. / Mellan åren 2006–2019 pågick en uppmärksammad miljökonflikt på Gotland som gällde tillstånd för brytning av kalksten i området Ojnareskogen, ett område med höga naturvärden och angränsande naturskyddsområden. Förutom gruvbolaget och statliga aktörer engagerade sig icke-statliga miljöorganisationer och gräsrotsrörelser. I uppsatsen analyseras aktörerna och deras ställningstaganden med utgångspunkt i det antropologiska forskningsfältet politisk ekologi, särskilt det perspektiv som kommit att kallas politisk ontologi. Jag kommer även att sätta konflikten i relation till den ökade medvetenheten i samhället om naturens sårbarhet som aktualiserats genom antropocen. I den kontexten och med den ontologiska vändningens betoning av att även icke mänsklig agens bör höras, vill jag föra fram en tidigare osynlig aktör – skogen själv.

Denna studies syfte är att undersöka hur miljöhänsynen ser ut iprojekteringsfasen hos megaprojekt. Den gör detta genom attgranska planeringsfasen av Köpenhamns megaprojekt Lynetteholm.Studien granskar projekteringen genom att anpassa teorier hosmegaprojekt på begreppet som miljöhänsyn, detta sätts i kontextgenom att undersöka miljöbestämmelser ratificerade i Danmark.Uppsatsens teoretiska ramverk ger en inblick till förståelse ochförklaring som megaprojekt som fenomen, genom att skapaförståelse för detta har vi sedan applicerat teorierna med ettmiljöperspektiv. Detta är en kunskapslucka som studienidentifierat då det i sin helhet är vetenskapsgrenen förmegaprojekt i avsaknad av ett miljöperspektiv. Detta är inteovanligt att nyare vetenskapsgrenar saknar vissa perspektiv, mendet gör det ännu viktigare att applicera dessa för att på detviset skapa en större förståelse. Slutsatser som studien kan draär att det finns en undermålig miljöhänsyn under projektetsinledande fas. Samt att samrådsprocessen mellan Sverige ochDanmark har varit ofullkomlig i sitt mål till följd avprioritering av andra aspekter inom projektet, förklaringarnaför detta kan härledas till samma bristande miljöhänsyn.