Studien syftar till att analysera processer och relationer i den nätverksstruktur som innefattar både lokala, regionala och statliga aktörer i megaprojektet Ostlänken, med tonvikt på de små kommunerna Nyköping och Trosa. Uppsatsens teoretiska förhållningssätt härrör från forskning inom nätverksstyrning (governance) och megaprojekt. Dessa forskningsteman används i den valda metodansatsen för att vidare kunna beskriva och tolka nätverksstyrning för ett megaprojekt i den lilla kontexten. Forskningsstudien utgör således en kvalitativ sådan, där insamling av primärbaserad data sker genom intervjuer med olika beslutsfattare på nationell, regional och lokal styrningsnivå. Studiens resultat visar hur de mindre kommunerna kompenserar för ett maktunderskott genom att dels tillsammans med andra lokala och regionala aktörer samverka i nätverk, dels genom att komma med ett väl genomarbetat underlag för planering av Ostlänken till staten. Relationerna inom Ostlänkens nätverksstruktur påvisar att det råder en storstadsnorm på statlig nivå. Denna norm återges av att staten låter sig uppföra krav på bland annat befolkningsmängd, för de kommuner som eftersträvar en stationslokalisering, samt att en uttalad ändpunktstrafik bör råda mellan de tre storstadsregionerna Stockholm-Göteborg-Malmö. En ytterligare konklusion är hur det anses behöva lokala och regionala påverkansnätverk för att ett projekt av en sådan dignitet ska kunna förverkligas, vilket belyser statens tillbakadragna roll och en planeringsprocess karaktäriserad av bottom-up.

This paper examines the relationship between leadership and megaprojects with various degrees of organizational and technological complexity. As of today, previous literature has mainly focused on time- and costs as performance measurements whereas effective control have been identified as a success factor. A definite gap remains within literatureof the impact that leadership characteristics has on megaprojects but also how complexity characteristics can be distinguished. This report has researched these phenomena by comparing theory with reality. The purpose of this paper was to concretise relevant depictions from different objective criteria related to organizational- and technological complexity. But also, how the leadership takes form and distinguishes regarding the degree of project complexity.  To answer the research purpose, this study has adopted an abductive research approach. The theoretical framework has had a prominent role in practical observations and the categorization of objective criteria whilst the authors have made relevant interpretations and generalizations. The papers theoretical framework has derived from stakeholder theory, organizational- and technological complexity, adaptive- and relationship-oriented leadership that is put together in a conceptual framework. With a qualitative research method this paper has conducted 10 semi-structured interviews with project executives, project managers, project directors, chiefs of staff and governmental coordinators. The qualitative data from the interviews have later been analysed through a thematic analysis and coded after the papers objective criteria. The reports results indicates that adaptive and relationship-oriented characteristics can be identified in all complexity dimensions but in different extent. Relationship-oriented leadership is used in a higher degree when the organizational complexity is dominant whilst the adaptive leadership have surfaced more irregularly throughout all of the dimensions. This study has been able to probe that a greater amount and diversity within the stakeholder structure will generally increase the organizational complexity within the megaproject.

Bakgrund och problem: Investeringar inom offentliga verksamheter skiljer sig mot privata verksamheter vilket grundar sig i dess icke-vinstdrivande karaktär. Detta påverkar även investeringsbedömningen. Tidigare forskning har visat att offentliga verksamheter inte använder företagsekonomiska investeringskalkyler. Istället prioriteras kvalitativa aspekter vid beslutsfattandet, trots att investeringskalkyler benämns som viktiga för välgrundade beslut. Vidare finns det inte heller några specifika kvalitativa faktorer som är särskilt framträdande i offentliga verksamheter.  Syfte: Syftet studien är undersöka och få förståelse för investeringsbedömning i offentliga verksamheter. Studien syftar därtill att identifiera vilka beslutsunderlag som användes vid beslutet av att investera i megaprojekt.  Metodval: Studien är av ett kvalitativ slag med en abduktiv forskningsansats. Vidare är det en enfallsstudie av Region Kronoberg där den empiriska insamlingen framförallt baseras på semistrukturerade intervjuer men även dokumentgranskning.  Slutsatser: Investeringskalkyler används inte som ett beslutsunderlag i offentliga verksamheter. Istället anses icke-finansiella aspekter viktigare där kvalitativa beslutsunderlag som omfattar säkerhetsaspekter, tillväxtrelaterade behov och förbättring av service visat sig vara avgörande. / Background and problem: Investments in the public sector are different from the private sector because of their nonprofitable character. This further affects the evaluation of capital investments. Previous research has proved that public organizations do not use traditional investment calculations. Instead they prioritize qualitative aspects in decision-making, despite the methods being considered essential for making good decisions. However there are no specific qualitative factors that are particularly prominent. Purpose: The purpose of the study is to understand the use of capital budgeting techniques in the public sector. Moreover, the study aims to identify what the decision of investing in megaprojects is based on.   Method: The study is of a qualitative nature, with an abductive research approach. Furthermore it is a case study of Region Kronoberg where the empirical material primarily is based on semi-structured interview but also from document review. Conclusions: Traditional capital budgeting methods proved not to be used in the public sector. Insted, simple calculations where used in order to evaluate if it was possible to finance the investment. Additionally, the study proved that the public sector prioritized qualitative aspects such as healthy and safety issues, growth-related needs and service enhancement.

Our society is more dependent on global problem-solving than ever before. Megaprojects are one way of solving this challenge. Even though some of them are supposed to give answers to the direst problems of our time, our knowledge about them is paradoxically poor that leads to economic losses. The areas that especially demand attention are the project architecture, relationships, and innovative governance solutions that promote collaboration. The purpose of the thesis is to explore how megaprojects are governed in regard to collaboration through the case of a science-focused intergovernmental megaproject. The report builds an understanding of megaprojects, governance, and collaboration. Then it attempts to identify how governance affects collaboration over the paradox of control and flexibility within the case of the International Space Station (ISS) as one of the most recognized examples of megaprojects. It has been found that contractual and relational governance should be both present within megaproject governance. Because historically contractual arrangements are dominating governance, additional focus is required on the relational counterpart. The five main parts of the ISS governance, legal framework, organizational structure, goals, roles, and funding system, are mainly related to contractual governance, facilitating control. However, they also feature mechanisms that promote flexibility, thus providing a platform for collaborative practices to be formed. The top tier of the legal framework provides stability but the lower tiers offer opportunities to implement changes in the program. The goals of the ISS serve as a strong motivator that puts the common goals in front of the individual agendas of the partner countries. Furthermore, concerning funding, the in-kind contributions system provides a different set of incentives through bartering, compared to the traditionally used financing, and supports the collaborative environment by building closer relationships with industry partners. The example of the ISS revealed valuable lessons to better understand intergovernmental megaprojects and solve the challenges of the future affecting us. / Vårt samhälle är mer beroende av problemlösning på en globalnivå där specifikt Megaprojekt är en form för att lösa denna utmaning. Även om vissa av dem ska ge svar på de allvarligaste problemen i vår tid, är vår kunskap om dem paradoxalt dålig vilket leder till ekonomiska förluster. De områden som särskilt kräver uppmärksamhet är projektarkitekturen, relationer och innovativa styrningslösningar som främjar samarbete. Syftet med denna masteruppsats är att undersöka hur megaprojekt styrs gällande samarbetet mellan vetenskapligt fokuserat mellanstatliga projekt. Uppsatsen skapar en ökad förståelse av megaprojekt, styrning och samarbete. Därefter identifieras hur styrning påverkar samarbetet över motsägelserna mellan kontroll och flexibilitet inom den International Space Station (ISS). ISS är ett av de mest erkända exemplen på megaprojekt. Man har funnit att både avtals- och relationell styrning bör vara närvarande inom megaprojektstyrning. Eftersom historiskt avtalsmässiga arrangemang är dominansstyrning krävs mer fokus på den relationella motsvarigheten. Den fem huvuddelarna av ISS styrning, rättsligt ramverk, organisationsstruktur, mål, roller och finansieringssystem är huvudsakligen relaterade till avtalsstyrning vilket underlättar kontroll. Delarna visas även ha mekanismer som främjar flexibilitet vilket skapar en plattform för kommande samarbetsmetoder. Den högsta nivån i den rättsliga ramen ger stabilitet medan de lägre nivåerna främjar möjligheter att genomföra förändringar i programmet. Målen med ISS fungerar som en stark motivator som sätter de gemensamma målen framför partnerländernas individuella dagordningar. Gällande finansiering tillhandahåller systemet med naturbidrag genom byteshandel en annan uppsättning incitament jämfört med den traditionellt använda finansieringen och stöder vidare samarbetsmiljön genom att bygga närmare relationer med industripartners. Exemplet på ISS avslöjade värdefulla lärdomar för att bättre förstå mellanstatliga megaprojekt och lösa framtidens utmaningar som påverkar oss.

The development of a mega project in relation with its local proximity is a major challenge in urban planning. This study explores young residents’ perceptions of Paris-Saclay, France, an academic mega cluster in the south of Paris. The intent is to understand the role an academic mega project can play in the reduction of social inequalities at a local scale, among young residents. Research about mega projects and academic clusters in relation to the local environment is a growing research field in planning research. To explore young residents’ perceptions is however an underexplored issue, but of high relevance considering that young French people face growing inequalities reflected in the urban fabric. An empirical study has been carried out to explore young people’s perceptions and attitudes towards the project by conducting focus group discussions in high schools inside and nearby the area of the academic cluster. The results show that the geographical proximity does not influence the respondents’ perceived connection to the academic cluster to a greater extent, rather, it is the respondents’ personal social relations that are the key point to create a sense of connection to the academic cluster. Future planning actions may be oriented towards improving the communication of the project and to offer various networks between the academic cluster and the young population. Such initiatives will not "solve" social segregation but are seen as measures to improve the situation for young residents within the planner's responsibilities.

Denna studies syfte är att undersöka hur miljöhänsynen ser ut iprojekteringsfasen hos megaprojekt. Den gör detta genom attgranska planeringsfasen av Köpenhamns megaprojekt Lynetteholm.Studien granskar projekteringen genom att anpassa teorier hosmegaprojekt på begreppet som miljöhänsyn, detta sätts i kontextgenom att undersöka miljöbestämmelser ratificerade i Danmark.Uppsatsens teoretiska ramverk ger en inblick till förståelse ochförklaring som megaprojekt som fenomen, genom att skapaförståelse för detta har vi sedan applicerat teorierna med ettmiljöperspektiv. Detta är en kunskapslucka som studienidentifierat då det i sin helhet är vetenskapsgrenen förmegaprojekt i avsaknad av ett miljöperspektiv. Detta är inteovanligt att nyare vetenskapsgrenar saknar vissa perspektiv, mendet gör det ännu viktigare att applicera dessa för att på detviset skapa en större förståelse. Slutsatser som studien kan draär att det finns en undermålig miljöhänsyn under projektetsinledande fas. Samt att samrådsprocessen mellan Sverige ochDanmark har varit ofullkomlig i sitt mål till följd avprioritering av andra aspekter inom projektet, förklaringarnaför detta kan härledas till samma bristande miljöhänsyn.

This Master's thesis utilizes random forest and leave-one-out cross-validation to predict the success of megaprojects involving infrastructure. The goal was to enhance the efficiency of the design and engineering phase of the infrastructure and construction industries. Due to the small sample size of megaprojects and limitated data sharing, the lack of data poses significant challenges for implementing artificial intelligence for the evaluation and prediction of megaprojects. This thesis explore how megaprojects can benefit from data collection and machine learning despite small sample sizes. The focus of the research was on analyzing data from thirteen megaprojects and identifying the most influential data for machine learning analysis. The results prove that the incorporation of expert data, representing critical success factors for megaprojects, significantly enhanced the accuracy of the predictive model. The superior performance of expert data over economic data, experience data, and documentation data demonstrates the significance of domain expertise. In addition, the results demonstrate the significance of the planning phase by implementing feature selection techniques and feature importance scores. In the planning phase, a small, devoted, and highly experienced team of project planners has proven to be a crucial factor for project success. The thesis concludes that in order for companies to maximize the utility of machine learning, they must identify their critical success factors and collect the corresponding data. / Denna magisteruppsats undersöker följande forskningsfråga: Hur kan maskininlärning och insiktsfull dataanalys användas för att öka effektiviteten i infrastruktursektorns plannerings- och designfas? Denna utmaning löses genom att analysera data från verkliga megaprojekt och tillämpa avancerade maskininlärningsalgoritmer för att förutspå projektframgång och ta reda på framgångsfaktorerna. Vår forskning är särskilt intresserad av megaprojekt på grund av deras komplicerade natur, unika egenskaper och enorma inverkan på samhället. Dessa projekt slutförs sällan, vilket gör att det är svårt att få tillgång till stora mängder verklig data. Det är uppenbart att AI har potential att vara ett ovärderligt verktyg för att förstå och hantera megaprojekts komplexitet, trots de problem vi står inför. Artificiell intelligens gör det möjligt att fatta beslut som är datadrivna och mer informerade. Uppsatsen lyckas med att hanterard det stora problemet som är bristen på data från megaprojekt. Uppsatsen motiveras även av denna brist på data, vilket gör forskningen relevant för andra områden som präglas av litet dataurval. Resultaten från uppsatsen visar att evalueringen av megaprojekt går att förbättra genom smart användning av specifika dataattribut. Uppsatsen inspirerar även företag att börja samla in viktig data för att möjliggöra användningen av artificiell intelligens och maskinginlärning till sin fördel.