Underlaget till den här studien är ett ekodesignkrav fastställt på EU-nivå om att alla kvicksilverlampor ska förbjudas år 2015. Tanken är att studien skall ge läsaren vägledning och visa på exempel hur en konkret utbytesplan skulle kunna se ut. Studien innehåller ekonomiska kalkyler som visar att utbyte av kvicksilverlampor bör ses som en investering som på sikt kan ge stora besparingar, snarare än som en kostnad.

Intresset för investeringar i biogasanläggningar är idag stort både bland kommuner och svenska lantbrukare. Det är en teknik som möjliggör utvinning av energi ur bland annat gödsel. Undersökningen gjordes på uppdrag av Lindhs Djur & Natur som ligger strax utanför Högsby. I denna uppsats undersöker vi om och i sådana fall när en investering i en gårdsbaserad biogasanläggning blir lönsam. Undersökningen belyses ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Kalkylerna är baserade på två alternativ 6000 m3 respektive 12000 m3 flytgödsel samt 1500 m3 respektive 3000 m3 fastgödsel från nötkreatur, varav det första bygger på deras nuvarande kapacitet och det andra på potentiell framtida kapacitet. Resultatet av vår undersökning visar att investeringen i en gårdsbaserad anläggning utifrån Lindhs Djur & Naturs förutsättningar är ekonomiskt effektiv och lönsam. Genom att använda den värme, elektricitet samt rötrester som anläggningen producerar, kan gården göra stora kostnadsbesparingar. Främst påverkas lönsamheten av hur stor förbrukningen är av värme på gården, samt om det finns möjligheter att distribuera gasen vidare mot ersättning.

<p>Intresset för investeringar i biogasanläggningar är idag stort både bland kommuner och svenska lantbrukare. Det är en teknik som möjliggör utvinning av energi ur bland annat gödsel. Undersökningen gjordes på uppdrag av Lindhs Djur & Natur som ligger strax utanför Högsby.</p><p>I denna uppsats undersöker vi om och i sådana fall när en investering i en gårdsbaserad biogasanläggning blir lönsam.</p><p>Undersökningen belyses ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Kalkylerna är baserade på två alternativ 6000 m3 respektive 12000 m3 flytgödsel samt 1500 m3 respektive 3000 m3 fastgödsel från nötkreatur, varav det första bygger på deras nuvarande kapacitet och det andra på potentiell framtida kapacitet.</p><p>Resultatet av vår undersökning visar att investeringen i en gårdsbaserad anläggning utifrån Lindhs Djur & Naturs förutsättningar är ekonomiskt effektiv och lönsam. Genom att använda den värme, elektricitet samt rötrester som anläggningen producerar, kan gården göra stora kostnadsbesparingar. Främst påverkas lönsamheten av hur stor förbrukningen är av värme på gården, samt om det finns möjligheter att distribuera gasen vidare mot ersättning.</p>

Bakgrund: Det finns många små ägarledda företag i Sverige idag som inte ensamma besitter några större resurser, ibland torde det rent av vara så att resurserna är så knappa att företagen inte kan överleva och konkurrera. Därav har det blivit allt mer vanligt att flera enskilda företag går ihop och tillsammans skapar ett värde som de ensamma inte hade kunnat prestera. När företag inom liknande verksamheter koncentrerar sig geografiskt, dels för att samarbeta, dels för att konkurrera så kallas det för att företagen bildar ett kluster. Syfte: Syftet med studien var att studera och analysera vilka styrverktyg och beslutsstöd som används för bedömning och utveckling av samarbetets värde i kluster som verkar inom en kreativ näringsverksamhet. Metod: Studien har genomförts med en abduktiv ansats. Vissa begrepp har operationaliserats för att lättare kunna tolka respondenternas svar. Primärdata har samlats in genom intervjuer och sekundärdata har samlats in från litteratur, vetenskapliga artiklar och elektroniska dokument. Resultat och slutsats: Studieobjektet använde sig inte av några direkta styrverktyg och beslutsstöd för att bedöma och utveckla samarbetets värde. Underlaget för bedömningar grundades främst på rekommendationer och egna funderingar. Bedömningsunderlaget för partnerföretagen utgjordes i första hand av överslag i form av huvudberäkningar.

Bygg- och anläggningssektorn har tidigare hjälpt Sverige ur ekonomiska kriser. Sjukhus, äldreboenden, skolor, cykel- och gångvägar samt infrastruktur är offentliga investeringar som det satsats på vid ekonomiska kriser. Att vinna projekt och gå med vinst är viktigt för byggföretag om de ska överleva en lågkonjunktur. Syftet med examenarbetet är att studera byggentreprenörers ekonomiska framgångsfaktorer på byggdelsnivå vid nyproduktion av skolor och förskolor. Höga kostnader är den störstaorsaken till låga vinstmarginaler i byggbranschen. För att uppnå en förbättrad lönsamhet är det viktigt att ha en väl planerad produktion där den rätta kompetensen finns på rätt plats. Att se förbättringspotential i produkter, metoder och processer är betydande för en bättre effektivitet och produktivitet i byggbranschen. Genom att skapa mer produktionsanpassade anbudskalkyler kan kalkyler bli mer genomarbetadeoch ha större träffsäkerhet.Examensarbetet genomfördes med ett byggföretag i Sverige. En enkätundersökning, kalkylgranskning och intervjustudie var metoderna som ligger till grund för resultatet.Enkäten skickades ut till 600 personer, både tjänstemän och yrkesmedarbetare. Kalkyler från sex avslutade projekt granskades där fokus var på de största procentuellaavvikelserna, både positiva och negativa. Kalkylgranskningen låg till grund för intervjustudien som behandlade orsaker till avvikelser samt hur kunskapen om avvikelser kan föras vidare. Totalt genomfördes tio intervjuer där både tjänstemän och yrkesmedarbetare deltog.Resultatet av studien visar att de mest avvikande kalkylresurserna är varierande.Resursen lön yrkesmedarbetare slutar som negativt avvikande vid fem av sex projekt.Kalkyldelen maskiner/utrustning har störst negativ avvikelse vid tre av sex projekt. Kalkyldelen konsulter/projektering har störst positiv avvikelse vid fyra av sex projekt.Resultatet av intervjustudien visar att faktorer som felkalkylering och dålig planeringbidrar mest till negativt avvikande delar i kalkyler. Faktorer som placering av kostnader, metodförändringar och bra planering bidrar mest till positivt avvikande delar i kalkyler. För att föra kunskapen om avvikelser vidare krävs det mer avsatt tid för uppföljning och avstämning med både yrkesmedarbetare och kalkylavdelning.Slutsatsen av studien visar att kalkyldelarna konsulter/projektering och maskiner/utrustning är mest avvikande. Sambandet mellan kalkyldelarna är att den ena är positiv när den andra är negativ. Byggentreprenörer upplever att de mest avvikande delarna i kalkyler är yrkesmedarbetartimmar, materialkostnader och konsulter/projektering där den sistnämnda överensstämmer med verkligt utfall.Orsaker till avvikelser i kalkyler är planering, placering av kostnader, metodförändring och kalkylering. För att implementera kunskaper om avvikelser till kommande projekt anser byggentreprenörer att uppföljning och återkoppling är viktigt. Det ska finnas tid avsatt för avstämning och uppföljning med yrkesmedarbetare och kalkylavdelning. Det är fördelaktigt att ha ett system för att samla och överföra kunskap.

Ett företag som ska välja mellan olika investeringsalternativ kan använda sig av nettonuvärdesmetoden för att beräkna vilken investering som anses mest lönsam. För att genomföra uträkningen prognostiseras framtida positiva kassaflöden som investeringen förväntas generera. Nettonuvärdesmetoden kan även användas vid bedömningar av infrastrukturinvesteringar men för den offentliga sektorn är de positiva kassaflödena inte lika frekventa i investeringsprocessen. För den offentliga sektorn är det istället befolkningens nytta av en investering som värderas. Nyttan är från början kvalitativ och värderas monetärt med hjälp av kalkylvärden, kalkylprinciper, trafikprognoser och andra verktyg. En monetär värdering av nytta gör att en nettonuvärdesuträkning blir möjlig. För att genomföra omformuleringen används en metod som kallas Cost-Benefit Analysis. Genom metoden identifieras de kvalitativa effekterna av en investering för att de sedan ska kunna kvantifieras. Studiens undersökningsenhet är Trafikverket som utvecklar och underhåller det Svenska transportsystemet. Studien har identifierat vilka värden Trafikverket kvantifierar i sin nettonuvärdesuträkning, vilka faktorer som ligger bakom värderingen och hur kvantifieringen går till. Det är nyttan i form av sparad tid, trafiksäkerhet och konsekvenser för miljö som kvantifieras. Undersökningen har skett genom insamling av teori i form av vetenskapliga artiklar samt rapporter och den empiriska utgångspunkten har varit de rekommendationer och den beräkningsmetodik som Trafikverket använder sig av vid den monetära värderingen. Värderingen av nytta som genereras av en investering är beroende av befolkningens betalningsvilja för ökad nytta. Det är den betalningsviljan som är grunden för de rekommendationer som Trafikverket följer. Resultatet har visat de faktorer som är grunden för värderingen, vilka värden som kvantifieras och hur kvantifieringen är möjlig, för att Trafikverket ska kunna använda nettonuvärdesmetoden för att göra en bedömning angående ett investeringsalternativ. / When a company decides which project to invest in among different alternatives they can use the net present value method. The method uses the expected generation of cash flow from the different investments in order to determine which investment would generate the most profit for the company. The net present value method can also be used by the public sector to decide between different projects. The public sector does not consider the same aspects with regards to cash flows as companies. The public sector calculates future cash flows in terms of benefits and costs for the countries population. The benefits from an investment are qualitative from the start and need to be monetized in order to be used in the net present value calculation. The quantification of the qualitative effects is accomplished though calculation values, calculation principles, traffic forecasts and other applications. To be able to facilitate the transformation the public sector can use a method called Cost-Benefit Analysis. The method makes it possible to identify the qualitative effects of an investment and then translate the effects to quantity values. A case study has been made with the Swedish Transport Administration as investigation unit, which is the organization that develops and maintains the Swedish transportation system. The case study has resulted in an identification of which values the Swedish Transport Administration decides to monetize, which aspects the values depends on and how the monetization is made. It is the benefits of saved travel time, value of a statistical life and environmental effects that are monetized. The theoretical part of the study is composed of scientific journals and reports. The empirical part of the study has been founded in the different recommendations and calculation methods which the Swedish Transport Administration uses to perform the monetization. The valuation of the benefits generated from a project is dependent on the populations’ willingness to pay for it. It is the willingness to pay which is the foundation of the recommendations which the Swedish Transport Administration adhere to. The results have shown the different aspects which are the foundation for the valuation. The results have also shown which values are quantified and how the quantification is possible to enable the Swedish Transport Administration to use the net present value method in order to judge different investment alternatives.

Bakgrund och problem: Investeringar inom offentliga verksamheter skiljer sig mot privata verksamheter vilket grundar sig i dess icke-vinstdrivande karaktär. Detta påverkar även investeringsbedömningen. Tidigare forskning har visat att offentliga verksamheter inte använder företagsekonomiska investeringskalkyler. Istället prioriteras kvalitativa aspekter vid beslutsfattandet, trots att investeringskalkyler benämns som viktiga för välgrundade beslut. Vidare finns det inte heller några specifika kvalitativa faktorer som är särskilt framträdande i offentliga verksamheter.  Syfte: Syftet studien är undersöka och få förståelse för investeringsbedömning i offentliga verksamheter. Studien syftar därtill att identifiera vilka beslutsunderlag som användes vid beslutet av att investera i megaprojekt.  Metodval: Studien är av ett kvalitativ slag med en abduktiv forskningsansats. Vidare är det en enfallsstudie av Region Kronoberg där den empiriska insamlingen framförallt baseras på semistrukturerade intervjuer men även dokumentgranskning.  Slutsatser: Investeringskalkyler används inte som ett beslutsunderlag i offentliga verksamheter. Istället anses icke-finansiella aspekter viktigare där kvalitativa beslutsunderlag som omfattar säkerhetsaspekter, tillväxtrelaterade behov och förbättring av service visat sig vara avgörande. / Background and problem: Investments in the public sector are different from the private sector because of their nonprofitable character. This further affects the evaluation of capital investments. Previous research has proved that public organizations do not use traditional investment calculations. Instead they prioritize qualitative aspects in decision-making, despite the methods being considered essential for making good decisions. However there are no specific qualitative factors that are particularly prominent. Purpose: The purpose of the study is to understand the use of capital budgeting techniques in the public sector. Moreover, the study aims to identify what the decision of investing in megaprojects is based on.   Method: The study is of a qualitative nature, with an abductive research approach. Furthermore it is a case study of Region Kronoberg where the empirical material primarily is based on semi-structured interview but also from document review. Conclusions: Traditional capital budgeting methods proved not to be used in the public sector. Insted, simple calculations where used in order to evaluate if it was possible to finance the investment. Additionally, the study proved that the public sector prioritized qualitative aspects such as healthy and safety issues, growth-related needs and service enhancement.

Att köra fastän trötthet upplevs är en erkänd trafikfara. Om en förare idag kör när denne är trött klassas det som vårdslöshet i trafiken. Dock är det nästan omöjligt att vid en olycka påvisa att olyckan skedde för att en förare var trött. Det praktiska resultatet är att det lämnas åt föraren att själv avgöra om denne är för trött för att föra fram fordonet säkert. Hela situationen om att vara en trafikfara eller ej lämnas då åt en subjektiv bedömning.   I denna rapport undersöks olika sömnstadier, och metoder för att avgöra när och hur det är lämpligast att vakna för att vakna i ett mer alert tillstånd. För att sedan använda de metoder som visar sig vara lämpade som indata och parametrar till en algoritm som ska avgöra när det är som lämpligast att vakna för att vakna mer alert. Rapporten gör också en kalkyl som kan användas för att fastställa prototypens utvecklingskostnader.   Arbetet resulterar i en prototyp som föreslår en lösning till problemet med trötthet i trafiken. De kostnader som framkommer i samband med prototyputveckling fastställs och presenteras.   Undersökningen och utvecklandet av den tekniska lösningen har delats upp i två moduler och kommer att göras i samverkan med en extern studentgrupp på skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS) vid Kungliga Tekniska högskolan. / Driving although experiencing fatigue is a recognized traffic hazard. Today, if a driver is driving despite being tired, it is considered to be reckless driving. However, in the event of an accident, it is almost impossible to prove that the accident occurred because the driver was tired. The practical result is that it is left to the driver to decide if one is too tired or not to drive the vehicle safely. The whole situation of being a traffic hazard or not is then subjected to a subjective assessment. This report examines different sleep stages and methods for determining when it’s most appropriate, and how it’s most appropriate to wake up, with the aim on waking up in a more alert state. Further, to use the methods that prove to be suitable as inputs and parameters of an algorithm. The report also examines different calculations that can be used to determine the development cost of the prototype. The result consists of a prototype that is a beginning on addressing the problem with fatigue in traffic. It also consist of a calculation determining the development cost. The research and development of the technical solution has been divided into two modules and will be done in collaboration with an external student group at School of Electrical Engineering and Computer Science (EECS) at KTH Royal Institute of Technology.