No description available.

Solen är grunden till allt liv på jorden. Idag finns det teknik som kan utvinna energi ur solen och genom solceller kan el produceras. I Sverige finns mycket förnybar energi med en betydande andel från vattenkraft. Idag finns 24 MW installerad solcellseffekt. Det saknas tydliga mål för utbyggnad av solceller i Sverige. Tyskland försöker minska sitt beroende av fossil energi och har tagit beslut om att avveckla all kärnkraft. Tyskland har tydliga och ambitiösa mål för förnybar energi och solceller. Idag finns det 33 GW installerad solcellseffekt vilket motsvarar ungefär fem procent av Tysklands totala elproduktion. Den här studiens forskningsfråga är Vilka förutsättningar påverkar solcellsinvesteringar i Sverige i förhållande till Tyskland? Syftet med den här studien är att försöka få en förståelse av den svenska marknadens förutsättningar i förhållande till Tyskland inom begreppet solcellsinvesteringar. Syftet är att försöka beskriva varför solcellsinvesteringar inte har fått en större genomslagskraft i Sverige och vilka förutsättningar som kan vara avgörande i framtiden. Det här är en kvalitativ studie som innefattar två empiriska block. Vi har varit i Tyskland för att samla in empiri till det första blocket som består av respondenter på den tyska marknaden. Det andra blocket av empirin består av respondenter på den svenska marknaden. I Sverige är elpriset lågt i förhållande till Tyskland. I Tyskland finns ett stöd för solceller i form av inmatningstariffer. Det innebär att den som investerar erhåller en viss ersättning per inmatad kilowattimme el i 20 år. Det har varit ett effektivt sätt att introducera solceller på marknaden. I Sverige finns ett investeringsstöd där 35 procent av grundinvesteringen erhålls. I den här studien sätts fyra olika investeringar i relation till varandra. För bedömning används återbetalningsmetoden och känslighetsanalys. Bedömningen fokuserar på osäkerheten i olika antaganden och vilka förutsättningar som påverkar investeringar. Sverige har en blygsam utveckling av solceller. Tyskland har haft en stark utveckling och påverkat marknaden för solceller. Det är olika förutsättningarna som påverkar en investering. Genom att beskriva dess känslighet har en slutsats blivit att elpris och stödsystem är viktiga förutsättningar för investeringar i solceller. I framtiden väntas ett beslut om nettodebitering i Sverige vilket antas gynna solcellsutvecklingen.

Riskkapitalinvesteringar är ett relativt nytt fenomen som uppstått under de senaste årtionden och är ett sätt för bolag att få in nytt kapital till företaget. Investeringarna som görs innehar oftast en hög risk men ger en tämligen hög avkastning om projektet går som förutsett. Studien gick ut på att utforska hur riskkapitalbolag genomför investeringar samt hur bedömningar görs vid ett beslutsfattande. Det gjordes även en observation på vilka påverkningsfaktorer som existerar samt vilka effekter dessa har på investeringsprojekten. Totalt utnyttjades fyra teoretiska modeller för analys och jämförelse, samt för att framta en egen analysmodell. Det empiriska resultatet tydde på att investeringsprocesserna liknade varandra och följde teorierna, dock med en viss avvikelse. Dessa skillnader avser antal steg, ordningsföljd samt vad dessa steg är uppkallade av bolagen. Resultatet analyserades sedan med en egen framtagen analysmodell som diskuterar kriteriernas och faktorernas prioritering för screening och utvärdering. Uppsatsen kom fram till att investerings- och bedömningsprocessen ser snarlika ut för samtliga bolag och likvärdiga kriterier och faktorer behandlas av samtliga bolag, dock i olika omfattningar. / Venture Capital investment is a relatively new phenomenon that emerged in the past decades and is a way for companies to attract new capital to the company. Investments that are made usually contain high risk but gives fairly high return, if the project goes as predicted. This study is to learn how private equity firms make investments and how assessment judgments are made. There will also be an observation on which factors of impact exists and what effects it has on the investment projects. Total four theoretical models were used for analysis and comparison, also to develop an own analysis model. The empirical results show that the investment process were similar and followed the theories models fairly well, however with a slight difference. These differences reflect on the number of steps, sequence and what these steps are named by the companies. The results were then analyzed with an own developed analysis model and a discussion of the criteria’s and factors priority for screening and evaluation were made. The conclusion of this study is that the investment- and assessment process looks rather similar for all of the companies, moreover, similar criteria and factors were taken into consideration but to different extents.

Klimatförändringar och stigande priser på elmarknaden har gjort att lågenergihusen blivit ett allt mer attraktivt alternativ när nya fastigheter upprättas. År 2014 står byggnadssektorn i Sverige för 40 % av den totala energianvändningen. Ett plusenergihus är en typ av lågenergihus som producerar mer energi än vad byggnaden kräver. Fördelen med plusenergihus är att driftkostnaden är låg. För att uppnå låg driftkostnad måste fastigheten vara utrustad med ett tätt klimatskal med ett lågt värmeutsläppstal. Detta leder till större produktionskostnader då mer isoleringsmaterial och komplexa värme- och ventilationssystem krävs. Halmstad Fastighets AB (HFAB) upprättar Sveriges första flerbostadshuset med plusenergi. Vi ställer oss frågan om de lägre driftkostnaderna som byggnaden medför kan betala igen den betydligt högre investeringskostnaden. Vi jämför med ett liknande konventionellt hus där driftkostnaderna är högre samtidigt som investeringskostnaden är lägre. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur in- och utbetalningar uppkommer i en plusenergifastighet. Vi kommer även beskriva hur investeringsbeslutet har utformats och varför investeringen gjordes. Vår uppsats resulterade i en fallstudie där vi besökte Ulf Johansson och Jonas Stark som båda arbetar på HFAB. De hade insikt i hur processen såg ut vid investeringsbeslutet och hjälpte oss att få inblick i de byggtekniska samt ekonomiska frågorna. Med insamlad empiri i form av nyckeltal om drift och ekonomi har vi med hjälp av den teoretiska referensramen kunnat analysera investeringsbeslutet kring projektet. Vi upptäckte tidigt att definitionen av ett plusenergihus är svår att finna och driftkostnaden skiljde sig markant mellan jämförelseobjekten. Grundinvesteringen för plusenergihuset var betydligt högre än för jämförande objekt p.g.a. merkostnaden för att få ett tätare klimatskal i fastigheten. Grundinvesteringen var för stor för att kunna anse att projektet kan bli lönsamt. Detta återspeglar sig även i återbetalningstiden och i de LCC-beräkningar som gjordes i jämförelse mellan projekten. Vid uträkning av nettonuvärdet utifrån två olika kalkylräntor såg vi att projektet aldrig kommer kunna anses vara lönsamt efter 50 år. Skillnaderna i driftkostnaden mellan objekten är inte tillräckligt stora för att återbetala grundinvesteringsbeloppet under den tekniska livslängden på 50 år och en investering bör ej göras. Dock finns det andra fördelar med att bygga Sveriges första flerbostadshus med plusenergi, som marknadsfördelar, kunskap och miljövänlighet. / Climate change and rising prices in the electricity market has led to low-energy housing as an attractive option when new properties are established. In 2014 the construction sector in Sweden stands for 40% of the total energy use. A plus-energy building is a type of low-energy building that produces more energy than the building requires. The advantage with plus-energy buildings is that the operating cost is low. To achieve a low operating cost the building must be equipped with a tight building envelope with a low heat release rate. This leads to higher production costs when more insulation and complex heating- and ventilation systems are required. Halmstad Fastighets AB (HFAB) establishes Sweden’s first plus-energy apartment building. We wonder whether the lower operating costs of the building will be able to pay back the much higher investment cost. We compare the object with a similar conventional house where operating costs are higher, while the investment cost is lower. The purpose of this report is to describe how payments and disbursements emerge in a plus- energy building. We will also describe how the investment decision developed and why the investment was made. Our report resulted in a case study where we visited Ulf Johansson and Jonas Stark, who both work at HFAB. They had insight into how their investment process looked and helped us to gain knowledge into the structural engineering and economic issues. With the collected empirical data in the form of operations and finance ratios and by using the theoretical framework was able to analyze the investment decision on the project. We discovered early on that the definition of plus-energy is hard to find and operating cost significantly differed between the comparison objects. The initial investment for the plus-energy building was significantly higher than for a comparative object due the extra cost to get a tighter building envelope. The initial investment was too large to consider the project as profitable. This is also reflected in the payback-period and in the LCC calculations made ​​in the comparison between the projects. When determining the net present value based on two different cost of capital, we saw that the project will never be considered to be profitable after 50 years. The difference in operating costs between the objects is not large enough to repay the initial investment amount during the lifespan of 50 years and an investment should not be made. However, there are other advantages to build Sweden's first plus-energy apartment building, such as, a greater market share, knowledge, and to be environmental friendly.

Bakgrund: Investeringen kännetecknas av att någon, företag eller privatperson, avsäger sig möjlighet till konsumtion idag för ökad konsumtion i framtiden. Den är en faktor som kan öka företagets värde och det är därför viktigt att rätt investering väljs. Investeringskalkyleringen ger företaget värdefull information om en investering. De vanligaste kalkylmetoderna är NPV, IRR, payback och diskonterad payback. Payback är en särskilt intressant metod av två anledningar. För det första är den, enligt ett flertal undersökningar, den mest använda metoden. För det andra är den idogt kritiserad av akademiker för dess teoretiska brister. Det finns därmed en paradox mellan metodens användning och kritiken som framförs mot den, en paradox som denna uppsats djupdyker i. Syfte: Vi vill undersöka hur småföretag resonerar vid investeringskalkylering då payback används för att finna de kännetecken som gör metoden välanvänd. Genomförande: För att besvara problemformuleringen har en kvalitativ undersökning genomförts. Sex besöksintervjuer med småföretag inom olika branscher har utförts. Slutsatser: Vi har funnit att endast en av paybacks teoretiska tillkortakommanden verkar existera i praktiken. Payback innehar dessutom ett antal egenskaper som gör den välanvänd i praktiken för småföretag. Dessa egenskaper kan delas upp i två kategorier. För det första kännetecknas metoden av att den är ett universellt verktyg vid investering; den är snabb, enkel att använda och kommunicera, den är högst justerbar och den visar tydligt på likviditetspåverkan. För det andra drar vi slutsatsen att payback är en metod för alla; den används med fördel både för de som sysslar med avancerad kalkylering och för de med mindre avancerade tillvägagångssätt. Metoden kan användas som ett inledande filtreringsverktyg för de avancerade användarna. Den kan även bidra med ekonomiska beräkningar för de användare som är mindre avancerade och som annars endast förlitar sig till "magkänslan". Originalitet: Vi gör något originellt med denna uppsats, en kvalitativ studie vars mål är att se småföretags resonemang kring payback. En sådan har så vitt vi vet inte genomförts tidigare. Nyckelord: diskonterad payback, diskontering, investeringskalkylering, IRR, kalkyleringsmetod, kassaflöde, likviditet, likviditetsmått, lönsamhet, NPV, payback, riskindex, småföretag, tidsvärde, återbetalningstid. Förslag till fortsatt forskning: Vi har upptäckt tre forskningsfrågor för fortsatt forskning.  Är payback trots allt ett mått på lönsamhet? Kan payback användas som ett riskindex vid investering? Hur ser investeringskalkyleringens användning i Sverige under det senaste decenniet?

Denna förstudie belyser Högskolan Västs förutsättningar för investering i en solcellsanläggning. Högskolan Väst är en högskola i Trollhättan, Västra Götaland. Under 2015 planerar högskolan att installera en pilotanläggning med solceller, som en del i deras arbete för hållbar utveckling. Anläggningen är tänkt att nyttjas i utbildningssyfte. Rapporten beskriver solenergi i allmänhet och solceller i synnerhet, typer av solceller på marknaden, nätanslutna solcellssystem, solcellens livscykel, en jämförelse mellan energikällor beträffande energiåterbetalningstid och utsläpp av växthusgaser, och monteringslösningar.Olika dimensioneringsförslag värderas, dels takmontage dels fasadmontage. Den förväntade elproduktionen simuleras i programmen PVGIS, som använder klimatdata från 1981-1990, och Solelekonomi 1.0, där solinstrålningsdata är hämtad från SMHI år 2007. I den ekonomiska kalkylen beräknas återbetalningstiden med payback-metoden och en annuitetskalkyl presenteras. En teknisk analys redogör för olika leverantörers skillnader och likheter mellan nyckelfärdiga anläggningar.Slutsatsen är att för en budget på 300 000kr får Högskolan Väst en takanläggning på 15-20kWp (installerad toppeffekt) som producerar 12 000-18 000kWh/år med en återbetalningstid på 19-22 år utan bidrag. Den nämnda summan genererar alternativt i solcellsskydd på fasaden med toppeffekten 10-15kWp som producerar 8 000-14 000kWh/år med en återbetalningstid på 24-28 år utan bidrag. Variationer förekommer vid bedömning av återbetalningstiden på grund av faktorer som kostnaden för en nyckelfärdig anläggning, elpris, elcertifikat, statligt investeringsstöd med flera. Elproduktionen per installerad Wp/m2 skiljer sig marginellt trots varierade montagevinklar, men produktionen per Wp/m2 är lägre för fasadanläggningar. Den miljömässiga anslysen jämför energiåterbetalningstiden från södra Europa med en medelinstrålning på 1 700kWh/m2 och år, vilket kan jämföras med en medelinstrålning på 1 000 kWh/m2 och år för norra Europa. Kristallina kiselceller ligger i medeltal högre än vatten-, vindkraft och solvärme men lägre än tunnfilmscellen amorft kisel. Vid utsläpp av växthusgaser per producerad kWh genom livscykeln hamnar kristallina kiselceller i medeltal på en lägre nivå än solvärme, vind-, och vattenkraft. / This report highlights the conditions for Högskolan Väst to install a photovoltaic plant. Högskolan Väst is a school in Trollhättan, Västra Götaland. Högskolan Väst is planning to install a pilot plant with solar cells in 2015 as a part of their work for sustainable development, the plant is supposed to be used for educational purpose. The report describes solar energy in general and photovoltaic in particular, types of solar cells on the market, grid-connected systems, LCA of a solar cell, some energy sources are compared regarding energy payback-time and greenhouse gas (GHG) emissions, and installation solutions is presented.Sizing suggestions evaluate both roof and facade mounting. The expected electricity production is simulated in PVGIS, which use climate data from 1981-1990, and Solelekonomi 1.0, where the solar radiation data is provide from SMHI in 2007. In the economic calculations the payback-method is used and annuity’s calculations presented. A technical analysis presents various suppliers with differences and similarities regarding turnkey plants.The conclusion is that a budget of 300 000 SEK could be used to install photovoltaic on the roof of 15-20kWp (installed peak power) which is expected to produce 12 000-18 000kWh/year with a payoff-period of 19-22 years without subsidies. The mentioned budget could, as an alternative, be used to install photovoltaic as radiation protection at the facade of 10-15kWp with an expected production of 8 000-14 000kWh/year with a payoff-period of 24-28 years without subsidies. There are large variations in the assessment of the payoff-period due to variations in cost of a turnkey plant, the electricity price, the price of electricity certificates, subsidies, etc. Electricity production per installed Wp/m2 show small variations despite different mounting angels for the modules, but the production per Wp/m2 is lower for mounting on facade. The environmental analyses compare the energy payback-time from southern Europe with an average insolation of 1 700kWh/m2 and year, which can be compared with an insolation of 1 000 kWh / m2 and year for northern Europe. The crystalline silicon cells show higher values on average than hydropower, wind power and solar thermal energy but lower than amorphous silicon cells. The GHG emissions per unit of produced electricity through the lifecycle are at average lower for crystalline silicon cells compared to wind power, hydropower and solar thermal energy.

Titel: En studie om skillnader och likheter i beslutsprocessen mellan IT-investeringar och traditionella investeringar. Författare: Per Karlsson och Fredrik Peterson Handledare: Emil Numminen Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 poäng Syfte: Uppsatsen skall försöka ge en bild av hur företag resonerar när de gör en IT-investering för att på så vis ta reda på varför beslutsprocessen ser ut som den gör. Metod: Studien är gjord med en kvalitativ ansats, studie har genomförts på Tarkett Sverige AB i Ronneby. Vi har genomfört intervjuer med ekonomichef på Tarkett Sverige AB i Ronneby. Teori: De vanligaste metoderna för investeringsbedömning är nuvärdesmetoden, internräntemetoden och paybackmetoden. Forskare anser dock att dessa metoder inte är lämpliga att använda vid bedömning av IT – investeringar då de inte är gjorda för IT – investeringars karaktäristiska egenskaper såsom nyttor som uppstår sent och omfattande indirekta kostnader som kan vara väl dolda. Slutsats: Studien visar att alla investeringar följer samma procedur och bedöms med hjälp av samma modell, men att skillnaden ligger i vilken personal som berörs av de olika investeringarna då det är den personal med mest expertis i området som arbetar med investeringen.

Studien syftar till att beskriva företags syn på idrottssponsring och hur effekterna av den mäts och värderas. Studien syftar även till att beskriva sponsorers och rättighetsinnehavares syn på problematiken kring att sätta ett monetärt värde på de immateriella effekterna sponsringen bidrar med. Studien genomfördes med en kvalitativ metod och grundas i primärdata insamlad genom semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med representanter från både företag som ägnar sig åt idrottssponsring och idrottsföreningar som företag gör sponsringsinvesteringar i.Det har i studien framkommit att begreppet sponsring är något som används mindre och mindre. Det har visat sig att ord som “samarbete” och “partnerskap” mer eller mindre ersatt sponsringsbegreppet. Mätning och värdering av sponsringsinvesteringarnas effekter har visat sig vara något som görs i viss utsträckning. Parametrar i sponsringsavtalen som uppfattas som “mjuka” och “djupare” ses som de bidragande faktorerna till att mätning och värdering inte görs fullt ut. Dessa parametrar handlar om att företagen tar ett CSR-ansvar och försöker kommunicera detta till omvärlden. Trots svårigheterna att sätta ett värde på hur kunder uppfattar företaget, och att hänvisa intäkter till dessa åsikter, visar studien på att det är den delen av idrottssponsringen som utvecklas mest. Studien visar även, kopplat till utveckling av fenomenet att sponsring mer och mer ses som en immateriell investering i affärsrelationer.

Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för hur medelstora företag resonerarkring orsaken till investeringar och ge en tydlig definition av vilka risker som kan uppstå. Syftet äräven att beskriva och förklara företagens investeringsprocess från förslag till beslut. Uppsatsen ärav kvalitativ art och data har samlats in genom nio intervjuer på olika medelstora företag inomolika branscher. Den insamlade empirin har analyserats tillsammans med relevant och befintligteori utefter rubrikerna orsak till investering, investeringsprocessen, investeraren, finansiering, kalkylränta,kalkylen, osäkerheter och risker.Vid investeringar på företag spelar investeringsprocessen, orsak till investering och risker en storroll. Investeringsprocessen kan vara en komplex process och olika forskare har olika syn på huren investeringsprocess kan se ut i ett företag ifrån att en idé blir till verklighet. Det finns fleraolika orsaker till att ett företag gör investeringar och det kan vara att underlätta och säkerställa enlångsiktig lönsamhet i verksamheten samt skapa nya affärsområden. Enligt Ohlsson (2012) finnsdet två strategier för att förbättra ett företags långsiktiga lönsamhet, dels genom att företagetinvesterar för att öka intäkterna, eller att genomföra investeringar för att minska kostnaderna.Risker finns vid olika typer av investeringar och riskerna kan vara i form av valutarisk, politiskrisk och marknadsrisk. Hur ett företag hanterar risker och vilken syn de har är beroende på vilketsammanhang företagen är verksamma i och vilken typ av investering som sker.Resultatet visar att flera företag arbetar i en liknande investeringsprocess det vill säga att eninvesteringsidé kommer fram på företaget sedan görs det en omfattande bedömning avinvesteringen, efter detta sker det ett fastställandebeslut i styrelsegruppen och sist realiserasinvesteringen. Orsaken till investeringar på de nio medelstora företagen är att öka effektiviteten,skapa nya affärsområden och därigenom ökar företaget sin omsättning. De risker som kan uppståär politiska risker, valutarisker, marknadsrisker och kommersiella risker. Sammanfattningsvis ärrisker vid investeringar varierande på grund utav att alla företagen inte är lika riskabivalenta. Vissarisker kan påverkas och vissa risker kan inte påverkas såsom politisk risk.

De flesta företag som startas är i behov att kapital. Räcker inte det egna kapitalet till måste entreprenören söka efter externa finansiärer. Banken är inte alltid villig att låna ut pengar till entreprenören på grund av den höga risken att inte få tillbaka sina utlånade pengar. Även statliga myndigheter erbjuder lån på en mindre summa vilket inte alltid är tillräckligt mycket för att entreprenören ska kunna utveckla sin verksamhet. En tredje finansieringsmöjlighet kan vara att vända sig till en affärsängel. Karakteristiskt för en affärsängel är att det är en privatperson som investerar med egna medel i utbyte mot en ägarandel i nystartade företag och tillväxtföretag som är onoterade.Syftet med uppsatsen är att lyfta fram begreppet affärsänglar i samband med hur entreprenören kan komma i kontakt med dessa i Borås samt förklara varför affärsänglar är viktiga för entreprenörerna och företagens framgång. För att uppnå syftet har förutom en litteraturstudie även en empiriskstudie i form av intervjuer genomförts med personer som alla har en koppling med fenomenet affärsänglar i Borås.De slutsatser vi kan dra efter genomförd studie är att verkligheten om vem som är affärsängel stämmer bra överens med teorin. Det betyder att det mestadels är män mellan 40 och 65 år och som själva varit entreprenörer som är affärsänglar. Att ha ett stort kontaktnät både som affärsängel och som entreprenör har i studien visat sig vara viktigt. Det är även viktigt att affärsängeln och entreprenören har en bra relation för att det nära samarbete de har ska fungera. Affärsänglarna i Borås investerar främst för att de vill göra något gott för bygden men även för att få bekräftelse och att känna sig behövd. Möjligheten till att få avkastning på sitt investerade kapital är en annan anledning till varför affärsänglar investerar i onoterade företag i Borås men inte det primära.