Klimatförändringar och stigande priser på elmarknaden har gjort att lågenergihusen blivit ett allt mer attraktivt alternativ när nya fastigheter upprättas. År 2014 står byggnadssektorn i Sverige för 40 % av den totala energianvändningen. Ett plusenergihus är en typ av lågenergihus som producerar mer energi än vad byggnaden kräver. Fördelen med plusenergihus är att driftkostnaden är låg. För att uppnå låg driftkostnad måste fastigheten vara utrustad med ett tätt klimatskal med ett lågt värmeutsläppstal. Detta leder till större produktionskostnader då mer isoleringsmaterial och komplexa värme- och ventilationssystem krävs. Halmstad Fastighets AB (HFAB) upprättar Sveriges första flerbostadshuset med plusenergi. Vi ställer oss frågan om de lägre driftkostnaderna som byggnaden medför kan betala igen den betydligt högre investeringskostnaden. Vi jämför med ett liknande konventionellt hus där driftkostnaderna är högre samtidigt som investeringskostnaden är lägre. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur in- och utbetalningar uppkommer i en plusenergifastighet. Vi kommer även beskriva hur investeringsbeslutet har utformats och varför investeringen gjordes. Vår uppsats resulterade i en fallstudie där vi besökte Ulf Johansson och Jonas Stark som båda arbetar på HFAB. De hade insikt i hur processen såg ut vid investeringsbeslutet och hjälpte oss att få inblick i de byggtekniska samt ekonomiska frågorna. Med insamlad empiri i form av nyckeltal om drift och ekonomi har vi med hjälp av den teoretiska referensramen kunnat analysera investeringsbeslutet kring projektet. Vi upptäckte tidigt att definitionen av ett plusenergihus är svår att finna och driftkostnaden skiljde sig markant mellan jämförelseobjekten. Grundinvesteringen för plusenergihuset var betydligt högre än för jämförande objekt p.g.a. merkostnaden för att få ett tätare klimatskal i fastigheten. Grundinvesteringen var för stor för att kunna anse att projektet kan bli lönsamt. Detta återspeglar sig även i återbetalningstiden och i de LCC-beräkningar som gjordes i jämförelse mellan projekten. Vid uträkning av nettonuvärdet utifrån två olika kalkylräntor såg vi att projektet aldrig kommer kunna anses vara lönsamt efter 50 år. Skillnaderna i driftkostnaden mellan objekten är inte tillräckligt stora för att återbetala grundinvesteringsbeloppet under den tekniska livslängden på 50 år och en investering bör ej göras. Dock finns det andra fördelar med att bygga Sveriges första flerbostadshus med plusenergi, som marknadsfördelar, kunskap och miljövänlighet. / Climate change and rising prices in the electricity market has led to low-energy housing as an attractive option when new properties are established. In 2014 the construction sector in Sweden stands for 40% of the total energy use. A plus-energy building is a type of low-energy building that produces more energy than the building requires. The advantage with plus-energy buildings is that the operating cost is low. To achieve a low operating cost the building must be equipped with a tight building envelope with a low heat release rate. This leads to higher production costs when more insulation and complex heating- and ventilation systems are required. Halmstad Fastighets AB (HFAB) establishes Sweden’s first plus-energy apartment building. We wonder whether the lower operating costs of the building will be able to pay back the much higher investment cost. We compare the object with a similar conventional house where operating costs are higher, while the investment cost is lower. The purpose of this report is to describe how payments and disbursements emerge in a plus- energy building. We will also describe how the investment decision developed and why the investment was made. Our report resulted in a case study where we visited Ulf Johansson and Jonas Stark, who both work at HFAB. They had insight into how their investment process looked and helped us to gain knowledge into the structural engineering and economic issues. With the collected empirical data in the form of operations and finance ratios and by using the theoretical framework was able to analyze the investment decision on the project. We discovered early on that the definition of plus-energy is hard to find and operating cost significantly differed between the comparison objects. The initial investment for the plus-energy building was significantly higher than for a comparative object due the extra cost to get a tighter building envelope. The initial investment was too large to consider the project as profitable. This is also reflected in the payback-period and in the LCC calculations made ​​in the comparison between the projects. When determining the net present value based on two different cost of capital, we saw that the project will never be considered to be profitable after 50 years. The difference in operating costs between the objects is not large enough to repay the initial investment amount during the lifespan of 50 years and an investment should not be made. However, there are other advantages to build Sweden's first plus-energy apartment building, such as, a greater market share, knowledge, and to be environmental friendly.

diskuterats flitigt, såväl på det nationella planet som på EU-nivå. Trenden pekar på ett byggande där allt större vikt läggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan i dagsläget finns flera exempel på hus med ett mycket lågt energibehov, och antalet lågenergihus växer för varje år. I skrivande stund ligger kraven på bostäders specifika energianvändning på 110 kWh/m 2 år i Stockholm, men redan till nästa år finns förslag på att minska motsvarande siffra till 90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om så kallade Nära nollenergihus och de preliminära resultaten indikerar att kravnivån för köpt energi kommer hamna kring 55 kWh/m 2 år, vilket är i nivå med de rekommendationer som i dag återfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus. Med utgångsläge i ett uppfört lågenergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi i arbetet analyserat olika energieffektiviserande åtgärders inverkan på effekt- och energibehov. Även de ekonomiska aspekterna förknippade med åtgärderna har studerats med hjälp av en modell för livscykelkostnader. Åtgärderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor påverkan de har var för sig. Tre åtgärdspaket sattes sedan samman, där de mest energi- och kostnadseffektiva lösningarna ingick. Det första åtgärdspaketet syftade till att ta huset till passivhusnivå, vilket uppnåddes genom byte av fönster samt en förbättring av lufttätheten. Den ekonomiska analysen visade att detta paket inte var lönsamt. Det andra åtgärdspaketet hade som mål att så mycket som möjligt sänka byggnadens energibehov och samtidigt uppvisa lönsamhet. Resultatet blev ett mer än halverat energibehov och den ekonomiska kalkylen pekade på att det även gick med vinst. Slutligen studerades möjligheten att installera energiproducerande system för att kunna ta huset till ett plusenergiutförande. Tanken var att undersöka om det var möjligt att på ett ekonomiskt försvarbart sätt täcka upp behovet av köpt energi med hjälp av sol- och vindkraft. Analysen visar att det i dagsläget skulle vara svårt att uppnå, främst på grund av de stora investeringskostnader som åtgärderna medför, samt de hinder som är förknippade med regelverken för att sälja energi.today’s recommendations found in FEBY's Kravspecifikation för Passivhus. / Abstract Energy and environmental demands regarding buildings have become an increasingly discussed topic, both in Sweden and in Europe as a whole. The general trend indicates that greater efforts are being put into the energy efficiency of the built environment. There are already numerous examples of houses with a low energy demand, and the number of low energy buildings is constantly growing. At the time being, the maximum level for energy demands for housing in Stockholm is 110 kWh/m 2 year, but as soon as next year the limit will be changed to 90. The Swedish agency Energimyndigheten is currently conducting a project to interpret the EU Directive on the so-called Nearly zero energy buildings, and the preliminary results indicate that the level of requirements for purchased energy will end up with about 55 kWh / m 2 year, which is in line with today’s recommendations found in FEBY's Kravspecifikation för Passivhus. Starting with a low-energy house in Henriksdalshamnen in Stockholm, we have analyzed various energy-efficiency measures and their influence on power and energy needs. The financial aspects associated with the measures have been studied using a model of life cycle costs. The measures were initially studied individually to give an idea of how much impact they each had. Three packages of measures were then put together, where the most energyand cost-effective solutions were included. The first package of measures aimed to achieve the standard for Passive houses, and was accomplished by the replacement of windows and an improvement in airtightness. The economic analysis showed that this package was not viable. The second package of measures aimed to as much as possible reduce the building's energy needs and at the same time demonstrate profitability. The results showed a more than halved energy demand and the economic calculations indicated that it even turned a profit. Finally, the possibility of installing energy-producing systems in order to achieve a plus energy house was studied. The idea was to examine whether it was possible to cover up the need for purchased energy by using solar and wind power, while maintaining profitability. The analysis shows that this would be difficult to achieve, primarily because of the high investment costs entailed, and the difficulties associated with the regulations regarding the sale of energy.

En genomsnittlig villa på 149 m² i Sverige med direktverkande el för uppvärmning använder ungefär 23980 kWh el per år. Av detta så står uppvärmningen för ungefär 13480 kWh, eller 90,5 kWh/m². Att minska denna energianvändning är gynnsamt både för miljönoch ekonomin.Genom att utrusta ett hus på ungefär 161 m² med energisnål utrustning, luftvärmepumpar, bra isolering, ett effektivt ventilationssystem och solfångare så kan elanvändningenminskas med ungefär 20170 kWh per år, till en användning på ungefär 4900 kWh per år.Vad uppvärmningen beträffar så är detta en minskning från 14570 kWh (90,5kWh/m²) till ungefär 1400 kWh (9,4 kWh/m²). Skulle huset användas som ett fritidshus under åtta månader per år, så skulle elanvändningen bara hamna på ungefär 2500 kWh, vilket iförhållande till den uppskattade energianvändningen på 10035 kWh för motsvarande tidsperiod innebär en minskning på ungefär 7535 kWh. För värmens del så innebär detta en minskning från 3035 kWh (18,85 kWh/m²) till ungefär 256 kWh (1,6 kWh/m²).Varmvatten kan fås från solfångare. Om huset används under de åtta soligaste månaderna så skulle varmvattenbehovet nästan helt täckas med fyra solfångare av typ DAC-H 150L. Det som inte täcks av solfångarna kan en elektrisk varmvattenberedare täcka.För att ta tillvara på näringsämnena i toalettavfallet så kan en separationstoalett användas.En bonde som tar hand om toalettavfallet och använder det som gödning skulle tjäna ungefär 330 kr för varje person vars närsalter bonden omhändertar. Om skörden är god så motsvarar detta 9900 kr/ha. Det är mer än vad själva skörden ger.För att rena vattnet från bad, dusch och tvätt (BDT-vatten) så kan en IN-DRÄN infiltrationsbädd användas. Denna kommer att rena BDT-vattnet från närsalter, i de flesta avseenden bättre än ett kommunalt reningsverk. Om träd planteras runt biobädden så kande även rena vattnet från de närsalter som inte renas av biobädden, som annars skulle kunna orsaka övergödning.En stor del av elbehovet skulle kunna täckas med ett solcellssystem. Med ett system med 36 st solpaneler av typ PPAM Paladium, och en växelriktare av typ Sunny Tripower 8000 TL så skulle det produceras ungefär 7600 kWh/år. Det finns även möjlighet att få statligt solcellsstöd på upp till 45% av investeringskostnaden. Det innebär att bara 55% av priset behöver betalas med egna pengar. Dessutom så kan överskottet som solpanelerna producerar säljas.Den totala kostnaden för att energianpassa huset skulle uppskattningsvis hamna på ungefär 439100 kr utan solcellsstöd, samt 368100 kr med solcellsstöd. Då antas det att ingen mängdrabatt fås och att priserna inte är nedprutade. Det kan alltså potentiellt bliännu billigare än beräknat.Om solcellsstöd kan fås så är det fördelaktigt att ingå avtal om mikroproduktion med Vallentuna Energi, som tillämpar nettodebitering. Om huset är bebott året om så blir den uppskattade payback-tiden 6 år, och NPV-värdet blir 654966 kr. Om huset bara är bebott under åtta månader så blir motsvarande siffror 9,9 år respektive 231383 kr. Notera att dessa siffror gäller då det energianpassade huset jämförs med ett vanligt hus meddirektverkande el.Om solcellsstöd inte kan fås så är det bättre att ingå avtal om mikroproduktion med Telge Energi. De tillämpar inte nettodebitering, men de köper överskottselen för ett mycket fördelaktigt pris på 2,5 kr/kWh om solcellsstöd inte har erhållits. Om huset är bebott året om så blir den uppskattade payback-tiden 6,4 år och NPV-värdet blir 642716 kr. Om huset är bebott under åtta månader så blir siffrorna istället 10,2 år och 179914 kr.

När en investering ska göras är priset en prioriterad faktor att ta hänsyn till. Att investera i ett solcellssystem kostar mycket pengar som på längre sikt kommer resultera i en större intäkt än kostnad. När detta inträffar skiljer sig markant i många fall och med regeringens krångliga regler blir det inte lättare. Examensarbetet innefattar flera analyserande lösnings-metoder för plusenergikontoret i Väla Gård, Helsingborg. Anledningen är att kostnadseffektivisera solcellssystemet så att intresset för solproduk-tionen ökar i Sverige.Tre olika kostnadsmässiga scenarier med timdebitering, egenlagring och nettodebitering jämförs och presenteras grundat på beräkningsmetod inom aktuell forskning. Det bäst lämpade scenarierna ges i form av ett önskat införande för optimal vinst för kund och miljö.Energimarknaden kan snabbt äventyras vilket gör att valet av lämplig lösning minskar solcellsägarens riskfaktor och förhoppningsvis ökar sol-energiproduktionen.

Miljöpåverkan idag är ett faktum och ständigt kommer energieffektivare produkter, även hus. Idag byggs hus med fokus på snål energianvändning för att minska påfrestningen ur ett globalt miljöperspektiv. För att minska energianvändningen har byggsektorn tagit ansvar och producerar energieffektiva hus. Lågenergihusen är en klassning som görs för de energieffektiva hus som byggs idag. Olika typer av lågenergihus är passivhus, nollenergihus, minienergihus och plusenergihus. Det mest förekommande är passivhus. Passivhus är lufttäta, välisolerade och mekaniskt ventilerade byggnader som värms upp av huvudsakligen solenergi som stålar in genom fönster och den interna energin så som hushållsapparater och mänskliga aktiviteter. Lågenergihusen är välisolerade och täta med stora fönster åt söder för att ta till vara solenergins värme på vinter. Detta ger upphov till övertemperatur på sommarhalvåret, vilket är vad som ska studeras i denna studie.I denna rapport undersöks övertemperatur i lågenergihus och olika lösningar till problemet. En strukturerad intervju med 16 brukare från Glumslövs passivhuskvarter och tre kvalitativa intervjuer med byggherrar har genomförts för arbetets syfte. Fokus i studien har lagts på övertemperatur, framförallt på de studerade passivhuskvarter i Glumslöv. Syftet är att få en överblick över hur brukarna upplever problemet med övertemperatur, samt att studera de olika lösningarna som finns till hands idag. Samt att höra vad byggherrar anser om problemet och dess lösningar.En analys av intervjuerna visar att övertemperatur är ett problem som ännu inte blivitbehandlat ordentligt, i Glumslöv märktes problemet tydligt. Även att en rad lösningar finnstillgängliga, med dessa används inte alltid optimalt. Resultatet visar att missnöje finns bland de intervjuade brukarna i Glumslövs passivhusområde. Majoriteten av de intervjuade upplevde övertemperatur under sommarhalvåret. Byggherrar är medvetna om problemet med övertemperatur i lågenergihus och rekommenderar att man använder solavskärmingssystem som är optimalt för det enskilda lågenergihuset beroende på olika faktorer som orientering, utformning och användningens ändamål. / Environmental impact is now a reality and will constantly provide energy-efficient products, and also buildings. Today, the house is built with a focus on efficient use of energy to reduce stress from a global environmental perspective. To reduce energy, construction sector has taken the responsibility and produced energy efficient buildings. Low-energy buildings is a classification which is made of energy-efficient houses built today . Different types of low energy building is passive-, zero-energy-, mini- and plusenergy buildings. The most common is passive house . Passive houses are airtight, well insulated and mechanically ventilated buildings that are heated mainly by solar energy through the windows and the internal energy such as household appliances and human activities. Low-energy houses are well insulated and sealed with large windows facing south to take advantage of solar heat in the winter . This raises the temperature during the summer months, which is what is to be studied in this thesis.This report examines the temperature in low-energy buildings and different solutions to the problem with over temperature. A structured interview with 16 users from Glumslövs passive house block and three qualitative interviews with developers has been implemented for work purposes. The focus of the study has been placed on the over temperature, main focus on the passive house blocks in Glumslöv. The aim is to get an overview of how users perceive the problem of over temperature, as well as studying the different solutions that are available today. And also to hear what the developers think about the problem and discuss the solutions.An analysis of the interviews shows that the temperature is a problem that has not yet been dealt with properly, in Glumslöv the problem noticed clearly. Although a number of solutions are available, these are not always optimal. The result shows that dissatisfaction among the interviewed users in the Glumslövs passive house block. The majority of those interviewed felt the over temperature in the summer months. Developers are aware of the problem of excessive heat in the low-energy buildings and recommends using solar shading systems which is optimal for the individual low-energy building depending on various factors such as orientation , design and the purpose of the use.

Energianvändningen i världen växer för varje år, vilket i sin tur bidrar med ökade mängder utsläpp av växthusgaser till atmosfären. På grund av den ökade energianvändningen blir intresset för energisnåla byggnader allt högre med tiden. I detta projekt har en nordligt placerad fastighet med en Atemp på 716 m2 i Gnarp simulerats med hjälp av IDA Indoor Climate and Energy (IDA ICE) samt WINSUN. Fastigheten har två våningar med åtta lägenheter totalt och är uppvärmd med bergvärme då fjärrvärmenätet ligger för långt ifrån området. Tanken med byggnaden är att den ska uppnå kriterierna för ett plusenergihus, vilket innebär att fastigheten ska generera mer energi än vad den gör av med via en solcellsanläggning som monteras på taket. Enligt de teoretiska resultat som simuleringen visar så kan fastigheten klassas som ett plusenergihus, då solcellsanläggningen på taket producerar mer energi än vad som används årligen. Det innebär att möjligheterna för byggnation av ett plusenergihus i nordligare områden i Sverige finns, där temperaturer varierar kraftigt under årets gång och kan gå lägre än -30°C under vintertid. Den årliga elproduktionen ligger över 26 700 kWh/år och elanvändningen hamnar på 16 400 kWh/år, där tappvarmvattnet står för den största delen använt el. Det innebär att den genererar ungefär 10 300 kWh/år i överskott relativt till inköpt el-energi. Huset är välisolerat och har smart placerade glasytor för värmeinsläpp. Det inkluderar en effektiv värmepump, ett FTX-System för värmeåtervinning via ventilationssystemet samt ett solcellssystem på taket som i sin tur bidrar till möjligheten för en energiproducering som är högre än energianvändningen, därav en plusenergihus-klassning. Under energianvändningsprocessen så har den årliga uppvärmningen, tappvarmvattnet samt fastighetselen tagits till godo i beräkningarna för bedömning av byggnadens energiprestanda. Eftersom solcellerna producerar mer energi under sommaren, vilket medföljer att överskott på elproduktionen uppstår under vissa perioder av året, så innebär det att el kan säljas via elnätet till en elhandlare. / The interest in low-energy-houses has risen in recent years as the energy usage around the globe is constantly increasing, resulting in ever-increasing amounts of greenhouse gases in the atmosphere. In this project, the energy consumption of a building in a northern area of Sweden, Gnarp, with an Atemp of 716m2 was simulated using IDA indoor Climate and Energy (IDA ICE) and WINSUN. The building has two floors and is comprised of eight apartments. It is heated using geothermal heating since it is not located close enough to a district heating area. The goal of the simulation was to determine if this building is an energy-plus-house, whereby a PV-system mounted on the rooftop allows for the energy production-value of the building to be higher than the energy-usage. The theoretical results of the simulation show that this building is indeed an energy-plus-house since the PV-system is generating more energy than the yearly usage of the building. This simulation shows that it is possible to build an energy-plus-house in northern areas of Sweden where temperatures are highly variable and can go below -30°C during winter season. It indicates a yearly electricity-production of over 26 700 kWh/year and a usage of approximately 16 400 kWh/year, where the domestic hot water accounts for the highest usage of electricity. This means that the building generates an electricity surplus of approximately 10 300 kWh/year. The building is well isolated and has well placed windows for heat generation via the sun. It includes an effective heat pump, an FTX-system, and solar panels on the roof which gives the opportunity for an energy-production that is larger than the energy-usage, which in turn gives the opportunity for an energy-plus-house classification. The heating, domestic hot water, and the building electricity were all considered when calculating the estimation of the energy-quality of the property. The PV-system generates more energy during the summer, which results in an overproduction of electricity at certain times of the year. The extra electricity produced can be sold to the electric utility.