På grund av den globala uppvärmningen är det hög tid att försöka öka mängden förnybar energi och minska på användningen av de fossila bränslena. Enligt EU direktiven ska förnybar energi stå för 20 % av all använd energi år 2020 och kraven kommer enbart att höjas. På bara några få dagar tar jorden emot mer energi än den totala mängd som förbrukats under hela människans historia och en utmaning inför framtiden är att kunna ta tillvara en liten del av solens strålar för att kunna tillgodose all den energi som människan kräver. Under de senaste 10 åren har solcellsmarknaden i Sverige vuxit, men i förhållande till andra länder, både i Europa och övriga världen har utvecklingen varit liten. De länder som står för merparten av den installerade solcellskapaciteten i världen har haft program för förnybar energi sedan 1990-talet. Det är tydligt att en utveckling av solcellsmarknaden är beroende av tydliga, konsekventa och sammanhängande politiska mål samt att det finns ekonomiska stödsystem så som nettodebitering, för att det ska bli ekonomiskt lönsamt att investera i solceller. I Sverige finns det inte några ekonomiska incitamenten för att få till en marknadstillväxt, och de stödsystem som finns idag är inte tillräckliga. Det är planerat att en skattereduktion ska bli gällande för producenter av förnybar energi den första juli i år. I detta examensarbete undersöks en fastighetsägares ekonomiska incitament till att investera i en solcellsanläggning, utifrån två tänkbara framtida scenarier. En solcellsanläggning på 45 m2 utgör grundinvesteringen och med hjälp av investeringskalkyler utförs beräkningar för att se om investeringen är ekonomiskt lönsam. För att kunna göra en jämförelse utförs tre beräkningar baserade på samma grundinvestering och förutsättningar. En kalkyl beräknas utifrån dagens stödsystem, en utifrån en skattelättnad samt en på hur det skulle se ut om nettodebitering hade tillämpats. En andra beräkning utförs på dessa tre alternativ med samma investeringsförutsättning men med ett fördubblat elpris för att se vad effekten blir. Resultatet visar på att det är ekonomiskt lönsamt för en fastighetsägare att investera i en solcellsanläggning på 45 m2 när skattereduktionen blir gällande och med dagens elpris är ersättningen för såld el något högre än vad den hade blivit då nettodebitering tillämpats. Kalkylen som beräknades med en ersättning utifrån dagens stödsystem visade sig inte vara ekonomiskt lönsam. Med dubbelt elpris blev utfallen något annorlunda och det visade sig att det var ekonomiskt lönsamt för en fastighetsägare att investera i samtliga tre fall. Kalkylen för nettodebitering visade sig dock vara den mest lönsamma. När skattereduktionen blir gällande kommer Sverige ha en möjlighet att få en rejäl tillväxt på solcellsmarknaden, och därmed ha en möjlighet till samma positiva utveckling som de ledande länderna haft. / Because of global warming it´s time to try increase the amount of renewable energy and to reduce the use of fossil fuels. According to EU directives renewable energy should account for 20% of all energy used in 2020 and the requirements will only increase. In just a few days the earth receives more energy than the total amount consumed throughout human history and a challenge for the future is to be able to seize a small part of the sun´s rays to satisfy all the energy that humans require. Over the past 10 years, the solar cell market in Sweden has grown, but compared to other countries both in Europe and other parts of the world the growth has been small. The countries that account for most of the installed PV capacity in the world have had renewable energy programs since the 1990s. It is clear that the growth of the PV market is dependent on clear, consistent and coherent policy objectives and that there is economic support systems such as net metering for it to be economically viable to invest in solar panels. In Sweden, there is no economic incentive for the market to grow and the support systems available today are not sufficient. It is intended that a tax credit will be valid for producers of renewable energy on first of July this year.This thesis examines a property owners incentives to invest in a solar PV system, based on two possible future scenarios. A photovoltaic plant of 45 m2 represents the initial investment and calculations are performed to see if the investment is economically viable. In order to make a comparison three calculations on the same basic investment and conditions is done. One calculus is calculated using prevailing support systems, one based on a tax credit as well as one on how it would look if net metering had been applied. A second calculation is performed on these three options with the same investment condition but with a doubling of the electricity price to see what the effect will be. The results show that it is economically viable for a property owner to invest in a photovoltaic plant of 45 m2 when the tax reduction takes effect, and with current electricity price the profit from tax reduction is slightly higher than it had been if net debit would have been applied. The estimate calculated with compensation based on current support system turned out to be not viable. With twice the price of the electricity the result became a bit different and it turned out that it was economically viable for owners to invest in all three cases, but the estimate for net metering proved to be the most profitable. When the tax credit takes effect Sweden will have an opportunity to get a hefty growth of the solar market and an opportunity for the same positive trend as the leading countries.

Gryta Avfallsstation har stora markytor som kan utnyttjas. På den ytan befinner sig byggnader och en deponi som är sluttäckt enligt nya krav. Bolaget har också en stor intern el- och värmeförbrukning. Det finns ett behov av att minska andelen av den inköpta elen. Endast elbehovet tas upp i denna uppsats. En av möjligheterna är att introducera förnyelsebara energikällor på deponins yta som idag inte används. Genom denna lösning skulle man kunna kombinera elproduktion med miljövänlig markanvändning. VafabMiljö kan minska miljöbelastningen genom att bygga upp ett system som inte skadar miljön. Det är möjligt att använda sol eller vindkraft på Gryta Avfallsstation. Examensarbetet undersöker ekonomiska och tekniska aspekter med att bygga solceller på anläggningen. Vindkraftdelen kommer som tillägg till detta examensarbete. Lämpliga platser där man kan bygga solceller undersöks. Det är taken som lutar mot söder, väster och öster där man kan lägga solceller i första hand. När det gäller deponin är det den södra och mellersta delen som analyserats. Som slutsats kan man konstatera att den bästa lösningen är att bygga solceller utan stativ på taken. På Grytas deponi borde man däremot använda stativ för att optimera solcellernas lutning samt få upp solcellerna från marken. När man använder ett stativ blir systemet dyrare. Man kan inte heller bygga på hela den tillgängliga arean pga. skuggan som bildas bakom solcellerna vilket orsakar att man behöver lämna ett avstånd mellan solcellerna. Ekonomiberäkningarna har visat att investeringen är billigast om elcertifikat och ekonomiskt stöd beviljas men det kan vara svårt att få bidrag.

När en investering ska göras är priset en prioriterad faktor att ta hänsyn till. Att investera i ett solcellssystem kostar mycket pengar som på längre sikt kommer resultera i en större intäkt än kostnad. När detta inträffar skiljer sig markant i många fall och med regeringens krångliga regler blir det inte lättare. Examensarbetet innefattar flera analyserande lösnings-metoder för plusenergikontoret i Väla Gård, Helsingborg. Anledningen är att kostnadseffektivisera solcellssystemet så att intresset för solproduk-tionen ökar i Sverige.Tre olika kostnadsmässiga scenarier med timdebitering, egenlagring och nettodebitering jämförs och presenteras grundat på beräkningsmetod inom aktuell forskning. Det bäst lämpade scenarierna ges i form av ett önskat införande för optimal vinst för kund och miljö.Energimarknaden kan snabbt äventyras vilket gör att valet av lämplig lösning minskar solcellsägarens riskfaktor och förhoppningsvis ökar sol-energiproduktionen.

Purpose: The purpose of this report is to engage the house owners to their own small scale electricity production with solar cells (photovoltaic). Small scale electricity production with solar cells is a way that contributes to the development of a sustainable society. Method: Literature review has been used for collecting information about solar cells. Interviews were used for information on the solar industry in Sweden. Document analysis was used to obtain information on the regulation of small scale power generation and statistical data on its market. Calculations have been made on the profitability of small scale electricity generation with solar cells. Findings: Electricity produced by solar cells is one of the most environmentally friendly methods available. Small-scale photovoltaic electrical generation can contribute to achieving the national environment objectives. Small scale electricity production should not exceed the household electricity needs, because of grid losses. In Sweden, it is not profitable to produce its own electricity with solar cells. It requires national economic subsidies. Implications: In an extensive expansion of small scale power generation, it is required that the grid is adapted to receive the unused amounts of electricity from solar cells. Grid modification requires large investments and may affect the price of electricity. Large scale production of solar cells requires the development of national recycling systems. Silver should be replaced with copper as a cheaper alternative for electrodes. Limitations: The report is about small scale photovoltaic electrical generation for households. The effect on PV (photovoltaic) installations are limited to a maximum power of 10 kW, and only installations connected to the grid are treated. Storage of solar energy and energy conversion are not included. The study is limited to Sweden. The economic calculations ranging is up to 30 years.

<p>Sverige ska år 2020 ha en energiförsörjning bestående av 50 % förnybara energikällor. Den viktigaste källan till förnybar energi är solen. Solel är dock en dyr investering idag och gällande regelverk försvårar möjligheterna till att tillgodoräkna sig egenproducerad el.</p><p>Byggföretaget JM bygger redan hus med låg energianvändning. Ett sätt att bidra till ett förnybart energianvändande är att installera system som producerar egen el till husen. Detta arbete har genomförts för att undersöka om solel kan komma att bli en konkurrenskraftig produkt att erbjuda JM:s husköpare. I arbetet har ett specifikt område och en av företagets typhusmodeller studerats.</p><p>Dagens solcellsteknik har studerats och ett system för huset har komponerats. Det finns ett flertal typer av solceller men i detta arbete har polykristallina solceller valts utifrån det offertförslag som legat till grund för arbetet. För att kunna dimensionera anläggningen har placering, orientering och solvinklar undersökts. Genom att välja en anläggning har investeringskalkyler och simuleringar kunnat utföras för ett par olika scenarier. Samtliga scenarier bygger på nätanslutna system men skiljer sig mellan dagens regelverk och ett framtida scenario med nettodebitering, dvs. kvittning av egenproducerad el och köpt el.</p><p>Från JM:s sida har det funnits önskemål om att studera hur ett bostadsområde skulle kunna dela på en solcellsanläggning genom ett samfällt system. Den samfällda anläggningen har dimensionerats utifrån fullgott solläge. I aktuellt område innebar det att 16 av 35 hus är lämpligt placerade mot solen, detta kan dock skilja mellan olika områden.</p><p>Resultatet visar att en investering i solel är svår att försvara idag. Med ett statligt stöd på 60 % är återbetalningstiden likväl 20 år. Med ett förändrat regelverk och ett långsiktigt stöd skulle det kunna bli ekonomiskt lönsamt. Genom att solcellstekniken blir billigare och elpriset stiger förbättras läget för solelen. Investeringskostnaden blir lägre per person och öppnar därmed upp för fler investerare.</p>

Sverige ska år 2020 ha en energiförsörjning bestående av 50 % förnybara energikällor. Den viktigaste källan till förnybar energi är solen. Solel är dock en dyr investering idag och gällande regelverk försvårar möjligheterna till att tillgodoräkna sig egenproducerad el. Byggföretaget JM bygger redan hus med låg energianvändning. Ett sätt att bidra till ett förnybart energianvändande är att installera system som producerar egen el till husen. Detta arbete har genomförts för att undersöka om solel kan komma att bli en konkurrenskraftig produkt att erbjuda JM:s husköpare. I arbetet har ett specifikt område och en av företagets typhusmodeller studerats. Dagens solcellsteknik har studerats och ett system för huset har komponerats. Det finns ett flertal typer av solceller men i detta arbete har polykristallina solceller valts utifrån det offertförslag som legat till grund för arbetet. För att kunna dimensionera anläggningen har placering, orientering och solvinklar undersökts. Genom att välja en anläggning har investeringskalkyler och simuleringar kunnat utföras för ett par olika scenarier. Samtliga scenarier bygger på nätanslutna system men skiljer sig mellan dagens regelverk och ett framtida scenario med nettodebitering, dvs. kvittning av egenproducerad el och köpt el. Från JM:s sida har det funnits önskemål om att studera hur ett bostadsområde skulle kunna dela på en solcellsanläggning genom ett samfällt system. Den samfällda anläggningen har dimensionerats utifrån fullgott solläge. I aktuellt område innebar det att 16 av 35 hus är lämpligt placerade mot solen, detta kan dock skilja mellan olika områden. Resultatet visar att en investering i solel är svår att försvara idag. Med ett statligt stöd på 60 % är återbetalningstiden likväl 20 år. Med ett förändrat regelverk och ett långsiktigt stöd skulle det kunna bli ekonomiskt lönsamt. Genom att solcellstekniken blir billigare och elpriset stiger förbättras läget för solelen. Investeringskostnaden blir lägre per person och öppnar därmed upp för fler investerare.

Intresset för småskaliga vindkraftverk på byggnader har ökat under de senaste åren. Allt fler människor blir mer energi- och miljömedvetna samt ser fördelarna med att elektriciteten produceras där den konsumeras; i den bebyggda miljön. Det är dock en större utmaning att installera ett vindkraftverk i urban miljö, jämfört med i öppet landskap, då det finns många faktorer som skall beaktas. Stadens komplexa uppbyggnad gör att vindens hastighet och riktning varierar och ger upphov till turbulenta strukturer i den omgivande luften. Många av dagens vindkraftverk kan ej operera effektivt vid turbulens, därför måste dessa vindkraftverken placeras på höga höjder för att nå den laminärt strömmande vinden över staden, vilket ger orealistiska längder på de master som krävs, även om vindkraftverket monteras på en byggnad. För att kunna utnyttja de vindar som uppkommer i urbana miljöer bör vertikalaxlade vindkraftverk med en helixformad geometri på rotorn användas. Dessa har visat sig vara både de effektivaste och de vindkraftverk som utsätter omgivningen för lägst nivå av störningar. Att placera ett vindkraftverk på en byggnad i urban miljö, där många människor vistas, kräver god kunskap om säkert montage samt vilka störningar som vindkraftverket kan generera. Ett vindkraftverk som monteras felaktigt kan bidra till hälso- och säkerhetsrisker, och om dessa risker blir för stora kan vindkraftverket tvingas att tas ur drift. För att vara säker på att vindkraftsanläggningen är tillförlitligt bör vindkraftverket och montaget vara stadardiserat och certifierat, något som i dagsläget saknas i Sverige. I dag finns inga direkta stöd för småskaliga vindkraftverk i Sverige, vilket är en bidragande faktor till att ekonomin kring dessa vindkraftverk är bristfällig. Elcertifikatsystemet som skall ge stöd åt förnyelsebar energi är inte utformat för småskalig elproduktion. Men i takt med att detta användningsområde för vindkraft utvecklas samt att priset för energi förväntas stiga kommer troligtvis byggnadsmonterade vindkraftverk bli en lönsam investering i framtiden. / The interest for small-scale wind turbines mounted on buildings has increased during the last couple of years. More and more people are giving more consideration to energy and environmental questions and are appreciative of the benefits of producing electricity where it is consumed; in the urban environment. However it is a greater challenge to install a wind turbine in the urban environment, compared to an open landscape, because of the many factors that needs to be taken in consideration. The complex structure of the city has an effect on the speed and direction of the wind and causes turbulent structures in the surrounding air. Many of today’s wind turbines cannot operate effectively in turbulence, this is why these turbines need to be placed on high heights to reach the laminar wind flow over the city, which gives unrealistic lengths of the towers that are required, even if the turbine is mounted on a building. To be able to utilize the existing wind in urban environments a vertical axis wind turbine with a helix shaped rotor should be used. These turbines have shown themselves to not only be the most effective but also the turbines that expose the surroundings to the lowest level of disturbances. To place a wind turbine on a building in an urban environment, where a lot of people reside, requires a good knowledge of how to securely mount the turbine but also what kind of disturbances that a turbine can emit. A turbine that is mounted incorrectly can contribute to health and safety hazards, and if these risks become to great the turbine may be forced to be taken out of operation. To be certain that the wind turbine and its components are trustworthy the turbine and mounting should be standardized and certified, a feature that don’t exist today in Sweden.  Currently there is no direct support scheme for small-scale wind turbines in Sweden, which is a contributing factor to the inadequate economics surrounding these wind turbines. The Swedish system with certificates is meant to give support renewable energy but the system is not suited for small-scale production of electricity.  But the more this field of application for wind turbines develops, together with the assumption of rising cost of energy will most likely make building mounted wind turbines a profitable investment in the future.