<p>Den omfattande miljöpåverkan som elproduktion bidrar till, har lett till starka påtryckningarfrån beslutsfattare organisationer och allmänhet att successivt övergå till förnybaraenergikällor vid produktion av el. Ett koncept som på senare år fått allt mer uppmärksamhet iSverige är att elanvändarna utöver att energieffektivisera och handla grön el deltar i dennaomställning genom att själva småskaligt producera förnybar el. Småskalig elproduktion i formav sol- och vindkraft har dock haft svårt att etablera sig på elmarknaden på grund av ettstorskaligt produktionssystem med få och stora aktörer. Detta gör att småskaligtegenproducerad el, som innebär en ny marknadsstruktur, uppfattas som en innovation av bådeenergibolag och elanvändare. Vid anammandet av en innovation är användarens attityd tillinnovationen helt avgörande, vilket innebär att elanvändarnas attityd till småskaligegenproducerad el spelar en central roll i den framtida spridningen av konceptet.</p><p>Traditionellt sätt har småhusägare utgjort den typiska målgruppen för småskalig elproduktion,men i och med denna uppsats uppmärksammar författarna fastighetsbranschens roll ispridningen av konceptet. Även energibolagens roll undersöks med betoning på eventuellasamarbeten mellan energibolag och fastighetsföretag. Undersökningen fokuserar därför pådessa två parters attityd till småskaligt egenproducerad el och dessa attityders påverkan påkonceptets potentiella spridning. Den teoretiska referensram som undersökningen har utgåttfrån berör attityd till och spridning av innovationer, där centrala begrepp har varit attitydenstre komponenter vetande, känsla och intention samt generella innovationsattribut som ärviktiga i formandet av en attityd. Uppsatsens syfte har varit att utifrån denna referensram tolkaintervjuobjektens attityder till småskaligt egenproducerad el och analysera vilken potentialinnovationen har att spridas på fastighetsmarknaden och bidra till en ökad produktion avförnybar el.</p><p>Undersökningen har utförts genom en kvalitativ metod bestående av fem intervjuer medfastighetsföretag och tre intervjuer med energibolag verksamma inom Umeåregionen.Resultaten visar att potentialen för spridningen av småskaligt egenproducerad el påfastighetsmarknaden i dagsläget är svag på grund av att tekniken uppfattas som outveckladoch kostnadsineffektiv. Under förutsättning att tekniken skulle producera en tillfredställandemängd el till ett rimligt pris finns det emellertid god potential för en framtida spridning. Dettafrämst på grund av att fastighetsföretagens och energibolagens attityder till egenproducerad elär positiv, trots det faktum att konceptet samstämmer dåligt med nuvarande lösningar kringhur el produceras. Attityden till huruvida den egna elen ska produceras småskaligt är dockskiftande, där outvecklad och kostnadsineffektiv teknik starkt bidrar till att många företag ärnegativa. Undersökningen indikerar dock på att det finns fastighetsföretag som är intresseradeav att testa småskalig elproduktion men också att det finns energibolag som har ambitionen atti framtiden stödja sina kunder i deras vilja att producera egen el småskaligt.</p><p>Om det finns en ambition i samhället att småskalig elproduktion är en framtidslösning somkan öka produktionen av förnybar el anser författarna att både beslutsfattare och tillverkare avsmåskalig sol- och vindkraft ska lägga allt krut på att förbättra den småskaliga teknikensrelativa fördel gentemot storskaliga alternativ. Detta motiverar en fortsatt utveckling av densmåskaliga elproduktionstekniken för att möjliggöra billigare och effektivare elproduktionvilket enligt undersökningen kommer att förändra attityden till konceptet, öka intentionernaatt anamma det och därmed öka spridningen av småskaligt egenproducerad el.</p>

Den omfattande miljöpåverkan som elproduktion bidrar till, har lett till starka påtryckningarfrån beslutsfattare organisationer och allmänhet att successivt övergå till förnybaraenergikällor vid produktion av el. Ett koncept som på senare år fått allt mer uppmärksamhet iSverige är att elanvändarna utöver att energieffektivisera och handla grön el deltar i dennaomställning genom att själva småskaligt producera förnybar el. Småskalig elproduktion i formav sol- och vindkraft har dock haft svårt att etablera sig på elmarknaden på grund av ettstorskaligt produktionssystem med få och stora aktörer. Detta gör att småskaligtegenproducerad el, som innebär en ny marknadsstruktur, uppfattas som en innovation av bådeenergibolag och elanvändare. Vid anammandet av en innovation är användarens attityd tillinnovationen helt avgörande, vilket innebär att elanvändarnas attityd till småskaligegenproducerad el spelar en central roll i den framtida spridningen av konceptet. Traditionellt sätt har småhusägare utgjort den typiska målgruppen för småskalig elproduktion,men i och med denna uppsats uppmärksammar författarna fastighetsbranschens roll ispridningen av konceptet. Även energibolagens roll undersöks med betoning på eventuellasamarbeten mellan energibolag och fastighetsföretag. Undersökningen fokuserar därför pådessa två parters attityd till småskaligt egenproducerad el och dessa attityders påverkan påkonceptets potentiella spridning. Den teoretiska referensram som undersökningen har utgåttfrån berör attityd till och spridning av innovationer, där centrala begrepp har varit attitydenstre komponenter vetande, känsla och intention samt generella innovationsattribut som ärviktiga i formandet av en attityd. Uppsatsens syfte har varit att utifrån denna referensram tolkaintervjuobjektens attityder till småskaligt egenproducerad el och analysera vilken potentialinnovationen har att spridas på fastighetsmarknaden och bidra till en ökad produktion avförnybar el. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ metod bestående av fem intervjuer medfastighetsföretag och tre intervjuer med energibolag verksamma inom Umeåregionen.Resultaten visar att potentialen för spridningen av småskaligt egenproducerad el påfastighetsmarknaden i dagsläget är svag på grund av att tekniken uppfattas som outveckladoch kostnadsineffektiv. Under förutsättning att tekniken skulle producera en tillfredställandemängd el till ett rimligt pris finns det emellertid god potential för en framtida spridning. Dettafrämst på grund av att fastighetsföretagens och energibolagens attityder till egenproducerad elär positiv, trots det faktum att konceptet samstämmer dåligt med nuvarande lösningar kringhur el produceras. Attityden till huruvida den egna elen ska produceras småskaligt är dockskiftande, där outvecklad och kostnadsineffektiv teknik starkt bidrar till att många företag ärnegativa. Undersökningen indikerar dock på att det finns fastighetsföretag som är intresseradeav att testa småskalig elproduktion men också att det finns energibolag som har ambitionen atti framtiden stödja sina kunder i deras vilja att producera egen el småskaligt. Om det finns en ambition i samhället att småskalig elproduktion är en framtidslösning somkan öka produktionen av förnybar el anser författarna att både beslutsfattare och tillverkare avsmåskalig sol- och vindkraft ska lägga allt krut på att förbättra den småskaliga teknikensrelativa fördel gentemot storskaliga alternativ. Detta motiverar en fortsatt utveckling av densmåskaliga elproduktionstekniken för att möjliggöra billigare och effektivare elproduktionvilket enligt undersökningen kommer att förändra attityden till konceptet, öka intentionernaatt anamma det och därmed öka spridningen av småskaligt egenproducerad el.

Landstinget Blekinge är en av Blekinge Läns största fastighetsägare och har idag ett stort elbehov på grund av sin energiintensiva verksamhet. I enlighet med organisationens miljöplan finns önskemål om att utreda möjligheterna att producera egen el med solceller. Denna utredning har som syfte att analysera egenproducerad solel utifrån lönsamhet och långsiktig hållbarhet.Rapporten utgår från att beskriva potential och ekonomiska förutsättningar för installation och drift av solcellsanläggningar i Sverige, framtida energisystem, samt hur en installation skulle förändra förutsättningarna för den dagliga verksamheten för Landstinget utifrån underhåll och säkerhet. Därefter presenteras en teoretisk projektering som resulterade i två olika solcellsanläggningar för att påvisa eventuell lönsamhet, kostnad för producerad el och en uppskattad årsproduktion i förhållande till Landstingets årliga elbehov. För att genomföra en adekvat projektering och få kunskap gällande underhåll och säkerhet genomfördes intervjuer med sakkunniga och företag som investerat i solcellsanläggningar. Resultatet presenteras som två olika anläggningar vilka skiljer sig åt map storlek och montering. Placeringsalternativ A) har en installerad toppeffekt på 101 kW med en investeringskostnad på 1 100 00 – 1 260 000 kr och placeringsalternativ B) en installerad toppeffekt på 145 kW till en kostnad av 1 500 000 – 1 740 000 kr. Trots dessa skillnader blev divergensen i återbetalningstid och kostnad för producerad el marginell, både med och utan solcellsstöd. Lönsamheten är mest fördelaktig vid ett beviljat solcellsstöd och ger större ekonomisk hållbarhet med en återbetalningstid på 9,8 – 11,3 år för placeringsalternativ A) och 10 – 11,5 år för placeringsalternativ B). I förhållande till en livslängd för anläggningarna på 25 – 30 år är det en lönsam investering.Med en större årsproduktion och lättare montering i förhållande till vindlast drogs en slutsats om att anläggningen på 145 kW skulle gynna Landstinget mest både ur ett ekonomiskt och hållbart perspektiv. Det genom att anläggningen efter återbetalningstiden genererar en högre kostnadsbesparing, samt resulterar i en större minskning av av koldioxidutsläpp till följd av en av högre årsproduktion. Flera källor visar att solceller är en del av ett framtida energisystem och långsiktigt hållbart pga fördelar gentemot minskade utsläpp av växthusgaser. Genom en eventuell investering i solceller kan Landstinget Blekinge stärka och utveckla ett grönt varumärke med en förnybar energiförsöjning i form av en solcellanläggning som bidrar till hållbar utveckling i enlighet med organisationes miljöplan, samt nationella och europeiska klimat- och miljömål. / The County Council of Blekinge is one of the county’s largest property owner and has today a great need of external distribution och electricity due to the organization’s energy intensive operations. According to the County Council’s environmental plan there is a desire to investigate the possibilities of producing electricity with solar cells. Therefore this feasibility study has the purpose of analyzing its profitability anf long-term sustainability following a possible future investment.The report proceeds to describe potential and economic prerequisites for solar cells in Sweden, future energy systems, as well as changing conditions for the daily operations regarding maintenance and safety with a solar cell plant. Thereafter, with the use of a theoretical projection of a solarplant that resulted in two different, the study determines possible profitability, cost of produced electricity and an estimated yearly production relative to the County Council’s need of external electricity. To perform an adequate projection and receive knowledge about maintenance and safety interviews with special advisers and organizations which have invested in solar cell plants interviews was performed. The result is presented as two solar plants that differs in size and mounting. Alternative A) has an installed power of 101 kW with a cost of investment of 1 100 00 – 1 260 000 SEK, and alternative B) har an installed power of 145 kW to the cost of 1 500 000 – 1 740 000 SEK. Despite the differences was the disparity in pay-back-time and cost of produced electricity fractional, with our without subsidies. The profitability is the most benefitial with an issued subsidy for solar cells and implicates a shorter pay-back-period of 9,8 – 11,3 years for alternative A) and 10 – 11,5 years for alternative B). Relative to the economic lifespan of a solar plant of 25 – 30 years it is a profitable investment.With a higher estimated yearly production and easier mounting considering wind load a conclusion was drawn that alternative B) with an installed power 145 kW would benefit the County Council the most from an economic and sustainable perspective. Because after the pay-back-period has ended it would generate more savings of money and a greater lowering of carbon dioxide emissions as a result of the higher annual production of electricity. Several sources show that solar cells are a aprt of a future energy system and is long-term sustainable due to benefits considering lowered carbon dioxide emissions. At an investment the County Council of Blekinge could strengthen and develop a green brand with a renewable energy supply with a solar cell plant which would contribute to sustainable development according to the organization’s environmental plan, as well as national and European climate and environmental goals.

<p>Sverige ska år 2020 ha en energiförsörjning bestående av 50 % förnybara energikällor. Den viktigaste källan till förnybar energi är solen. Solel är dock en dyr investering idag och gällande regelverk försvårar möjligheterna till att tillgodoräkna sig egenproducerad el.</p><p>Byggföretaget JM bygger redan hus med låg energianvändning. Ett sätt att bidra till ett förnybart energianvändande är att installera system som producerar egen el till husen. Detta arbete har genomförts för att undersöka om solel kan komma att bli en konkurrenskraftig produkt att erbjuda JM:s husköpare. I arbetet har ett specifikt område och en av företagets typhusmodeller studerats.</p><p>Dagens solcellsteknik har studerats och ett system för huset har komponerats. Det finns ett flertal typer av solceller men i detta arbete har polykristallina solceller valts utifrån det offertförslag som legat till grund för arbetet. För att kunna dimensionera anläggningen har placering, orientering och solvinklar undersökts. Genom att välja en anläggning har investeringskalkyler och simuleringar kunnat utföras för ett par olika scenarier. Samtliga scenarier bygger på nätanslutna system men skiljer sig mellan dagens regelverk och ett framtida scenario med nettodebitering, dvs. kvittning av egenproducerad el och köpt el.</p><p>Från JM:s sida har det funnits önskemål om att studera hur ett bostadsområde skulle kunna dela på en solcellsanläggning genom ett samfällt system. Den samfällda anläggningen har dimensionerats utifrån fullgott solläge. I aktuellt område innebar det att 16 av 35 hus är lämpligt placerade mot solen, detta kan dock skilja mellan olika områden.</p><p>Resultatet visar att en investering i solel är svår att försvara idag. Med ett statligt stöd på 60 % är återbetalningstiden likväl 20 år. Med ett förändrat regelverk och ett långsiktigt stöd skulle det kunna bli ekonomiskt lönsamt. Genom att solcellstekniken blir billigare och elpriset stiger förbättras läget för solelen. Investeringskostnaden blir lägre per person och öppnar därmed upp för fler investerare.</p>

Sverige ska år 2020 ha en energiförsörjning bestående av 50 % förnybara energikällor. Den viktigaste källan till förnybar energi är solen. Solel är dock en dyr investering idag och gällande regelverk försvårar möjligheterna till att tillgodoräkna sig egenproducerad el. Byggföretaget JM bygger redan hus med låg energianvändning. Ett sätt att bidra till ett förnybart energianvändande är att installera system som producerar egen el till husen. Detta arbete har genomförts för att undersöka om solel kan komma att bli en konkurrenskraftig produkt att erbjuda JM:s husköpare. I arbetet har ett specifikt område och en av företagets typhusmodeller studerats. Dagens solcellsteknik har studerats och ett system för huset har komponerats. Det finns ett flertal typer av solceller men i detta arbete har polykristallina solceller valts utifrån det offertförslag som legat till grund för arbetet. För att kunna dimensionera anläggningen har placering, orientering och solvinklar undersökts. Genom att välja en anläggning har investeringskalkyler och simuleringar kunnat utföras för ett par olika scenarier. Samtliga scenarier bygger på nätanslutna system men skiljer sig mellan dagens regelverk och ett framtida scenario med nettodebitering, dvs. kvittning av egenproducerad el och köpt el. Från JM:s sida har det funnits önskemål om att studera hur ett bostadsområde skulle kunna dela på en solcellsanläggning genom ett samfällt system. Den samfällda anläggningen har dimensionerats utifrån fullgott solläge. I aktuellt område innebar det att 16 av 35 hus är lämpligt placerade mot solen, detta kan dock skilja mellan olika områden. Resultatet visar att en investering i solel är svår att försvara idag. Med ett statligt stöd på 60 % är återbetalningstiden likväl 20 år. Med ett förändrat regelverk och ett långsiktigt stöd skulle det kunna bli ekonomiskt lönsamt. Genom att solcellstekniken blir billigare och elpriset stiger förbättras läget för solelen. Investeringskostnaden blir lägre per person och öppnar därmed upp för fler investerare.