<p>Den omfattande miljöpåverkan som elproduktion bidrar till, har lett till starka påtryckningarfrån beslutsfattare organisationer och allmänhet att successivt övergå till förnybaraenergikällor vid produktion av el. Ett koncept som på senare år fått allt mer uppmärksamhet iSverige är att elanvändarna utöver att energieffektivisera och handla grön el deltar i dennaomställning genom att själva småskaligt producera förnybar el. Småskalig elproduktion i formav sol- och vindkraft har dock haft svårt att etablera sig på elmarknaden på grund av ettstorskaligt produktionssystem med få och stora aktörer. Detta gör att småskaligtegenproducerad el, som innebär en ny marknadsstruktur, uppfattas som en innovation av bådeenergibolag och elanvändare. Vid anammandet av en innovation är användarens attityd tillinnovationen helt avgörande, vilket innebär att elanvändarnas attityd till småskaligegenproducerad el spelar en central roll i den framtida spridningen av konceptet.</p><p>Traditionellt sätt har småhusägare utgjort den typiska målgruppen för småskalig elproduktion,men i och med denna uppsats uppmärksammar författarna fastighetsbranschens roll ispridningen av konceptet. Även energibolagens roll undersöks med betoning på eventuellasamarbeten mellan energibolag och fastighetsföretag. Undersökningen fokuserar därför pådessa två parters attityd till småskaligt egenproducerad el och dessa attityders påverkan påkonceptets potentiella spridning. Den teoretiska referensram som undersökningen har utgåttfrån berör attityd till och spridning av innovationer, där centrala begrepp har varit attitydenstre komponenter vetande, känsla och intention samt generella innovationsattribut som ärviktiga i formandet av en attityd. Uppsatsens syfte har varit att utifrån denna referensram tolkaintervjuobjektens attityder till småskaligt egenproducerad el och analysera vilken potentialinnovationen har att spridas på fastighetsmarknaden och bidra till en ökad produktion avförnybar el.</p><p>Undersökningen har utförts genom en kvalitativ metod bestående av fem intervjuer medfastighetsföretag och tre intervjuer med energibolag verksamma inom Umeåregionen.Resultaten visar att potentialen för spridningen av småskaligt egenproducerad el påfastighetsmarknaden i dagsläget är svag på grund av att tekniken uppfattas som outveckladoch kostnadsineffektiv. Under förutsättning att tekniken skulle producera en tillfredställandemängd el till ett rimligt pris finns det emellertid god potential för en framtida spridning. Dettafrämst på grund av att fastighetsföretagens och energibolagens attityder till egenproducerad elär positiv, trots det faktum att konceptet samstämmer dåligt med nuvarande lösningar kringhur el produceras. Attityden till huruvida den egna elen ska produceras småskaligt är dockskiftande, där outvecklad och kostnadsineffektiv teknik starkt bidrar till att många företag ärnegativa. Undersökningen indikerar dock på att det finns fastighetsföretag som är intresseradeav att testa småskalig elproduktion men också att det finns energibolag som har ambitionen atti framtiden stödja sina kunder i deras vilja att producera egen el småskaligt.</p><p>Om det finns en ambition i samhället att småskalig elproduktion är en framtidslösning somkan öka produktionen av förnybar el anser författarna att både beslutsfattare och tillverkare avsmåskalig sol- och vindkraft ska lägga allt krut på att förbättra den småskaliga teknikensrelativa fördel gentemot storskaliga alternativ. Detta motiverar en fortsatt utveckling av densmåskaliga elproduktionstekniken för att möjliggöra billigare och effektivare elproduktionvilket enligt undersökningen kommer att förändra attityden till konceptet, öka intentionernaatt anamma det och därmed öka spridningen av småskaligt egenproducerad el.</p>

Den omfattande miljöpåverkan som elproduktion bidrar till, har lett till starka påtryckningarfrån beslutsfattare organisationer och allmänhet att successivt övergå till förnybaraenergikällor vid produktion av el. Ett koncept som på senare år fått allt mer uppmärksamhet iSverige är att elanvändarna utöver att energieffektivisera och handla grön el deltar i dennaomställning genom att själva småskaligt producera förnybar el. Småskalig elproduktion i formav sol- och vindkraft har dock haft svårt att etablera sig på elmarknaden på grund av ettstorskaligt produktionssystem med få och stora aktörer. Detta gör att småskaligtegenproducerad el, som innebär en ny marknadsstruktur, uppfattas som en innovation av bådeenergibolag och elanvändare. Vid anammandet av en innovation är användarens attityd tillinnovationen helt avgörande, vilket innebär att elanvändarnas attityd till småskaligegenproducerad el spelar en central roll i den framtida spridningen av konceptet. Traditionellt sätt har småhusägare utgjort den typiska målgruppen för småskalig elproduktion,men i och med denna uppsats uppmärksammar författarna fastighetsbranschens roll ispridningen av konceptet. Även energibolagens roll undersöks med betoning på eventuellasamarbeten mellan energibolag och fastighetsföretag. Undersökningen fokuserar därför pådessa två parters attityd till småskaligt egenproducerad el och dessa attityders påverkan påkonceptets potentiella spridning. Den teoretiska referensram som undersökningen har utgåttfrån berör attityd till och spridning av innovationer, där centrala begrepp har varit attitydenstre komponenter vetande, känsla och intention samt generella innovationsattribut som ärviktiga i formandet av en attityd. Uppsatsens syfte har varit att utifrån denna referensram tolkaintervjuobjektens attityder till småskaligt egenproducerad el och analysera vilken potentialinnovationen har att spridas på fastighetsmarknaden och bidra till en ökad produktion avförnybar el. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ metod bestående av fem intervjuer medfastighetsföretag och tre intervjuer med energibolag verksamma inom Umeåregionen.Resultaten visar att potentialen för spridningen av småskaligt egenproducerad el påfastighetsmarknaden i dagsläget är svag på grund av att tekniken uppfattas som outveckladoch kostnadsineffektiv. Under förutsättning att tekniken skulle producera en tillfredställandemängd el till ett rimligt pris finns det emellertid god potential för en framtida spridning. Dettafrämst på grund av att fastighetsföretagens och energibolagens attityder till egenproducerad elär positiv, trots det faktum att konceptet samstämmer dåligt med nuvarande lösningar kringhur el produceras. Attityden till huruvida den egna elen ska produceras småskaligt är dockskiftande, där outvecklad och kostnadsineffektiv teknik starkt bidrar till att många företag ärnegativa. Undersökningen indikerar dock på att det finns fastighetsföretag som är intresseradeav att testa småskalig elproduktion men också att det finns energibolag som har ambitionen atti framtiden stödja sina kunder i deras vilja att producera egen el småskaligt. Om det finns en ambition i samhället att småskalig elproduktion är en framtidslösning somkan öka produktionen av förnybar el anser författarna att både beslutsfattare och tillverkare avsmåskalig sol- och vindkraft ska lägga allt krut på att förbättra den småskaliga teknikensrelativa fördel gentemot storskaliga alternativ. Detta motiverar en fortsatt utveckling av densmåskaliga elproduktionstekniken för att möjliggöra billigare och effektivare elproduktionvilket enligt undersökningen kommer att förändra attityden till konceptet, öka intentionernaatt anamma det och därmed öka spridningen av småskaligt egenproducerad el.

The Next Generation funds have promoted energy transition projects and specially in Spain many green hydrogen projects are being presented throughout the territory. When developing renewable hydrogen-related projects multiple parameters and inputs must be considered since the characteristics of the sites' surroundings will have a great impact in the profitability of the project.  The main objective of this master thesis is to develop a methodology which helps with the process of selecting a suitable site to deploy a green hydrogen production facility. The study is limited to the green hydrogen production through electrolysis in the Valencian Community. It starts with georeferenced data gathering of the identified parameters that may have an impact in the viability of the project such the sun, wind and water resources avaliable as well as the transportation infrastructures and main hydrogen potential consumtions. Special attention is given to the water allocation since hydrogen could be exported and with it, the water resources from the Valencian Community. Afterwards this data is processed in a geographic information system software by performing a multi-criteria weighted overlay analysis. The weight of each criteria is given following the Analytic Hierarchy Process.  Once these steps have been completed, a suitability map of the Valencian Community is obtained in which one can see the most suitable locations to deploy green hydrogen production projects based on the selected criteria. In this thesis, the sites with the highest suitability score are selected in each of the three provinces of the Valencian Community and several parameters such as the green hydrogen production potential in tons/year or the levelized cost of hydrogen (LCOH) have been calculated.  The results showed many similarities among the three locations in terms of green hydrogen production and LCOH due to its relativley close geographical situation. However, interesting findings such as the crucial need of having nearby a source of avaliable water and the key role of desalination plants have been depicted. / Next Generation-fonderna har främjat energiomställningsprojekt och särskilt i Spanien presenteras många gröna vätgasprojekt över hela territoriet. Vid utveckling av förnybara vätgasrelaterade projekt måste flera parametrar och ingångar beaktas eftersom egenskaperna hos platsernas omgivning kommer att ha stor inverkan på projektets lönsamhet.  Huvudsyftet med denna masteruppsats är att utveckla en metod som hjälper till med processen att välja en lämplig plats för att driftsätta en produktionsanläggning för grön vätgas. Studien är begränsad till grön vätgasproduktion genom elektrolys i Valencia-regionen. Den börjar med georefererad datainsamling av de identifierade parametrarna som kan ha en inverkan på projektets genomförbarhet, såsom tillgängliga sol-, vind- och vattenresurser samt transportinfrastruktur och huvudsakliga potentiella vätgasförbrukningar. Särskilt uppmärksamhet ägnas åt vattentilldelningen eftersom vätgas kan exporteras och därmed vattenresurserna från Valencia-regionen. Därefter bearbetas dessa data i ett geografiskt informationssystem genom att utföra en viktad överlagringsanalys med flera kriterier. Vikten av varje kriterium ges enligt den analytiska hierarkiprocessen.  När dessa steg har slutförts erhålls en lämplighetskarta över regionen Valencia där man kan se de lämpligaste platserna för att genomföra projekt för produktion av grön vätgas baserat på de valda kriterierna. I denna avhandling väljs de platser med högst lämplighetspoäng i var och en av de tre provinserna i Valencia-regionen och flera parametrar som den gröna vätgasproduktionspotentialen i ton/år eller den nivellerade kostnaden för vätgas (LCOH) har beräknats.  Resultaten visade många likheter mellan de tre platserna när det gäller produktion av grön vätgas och LCOH på grund av deras relativt nära geografiska läge. Det har dock gjorts intressanta upptäckter, t.ex. det avgörande behovet av att ha en tillgänglig vattenkälla i närheten och avlastningsanläggningarnas nyckelroll.