Arkipelagens Arkitektur utforskar hur ny arkitektur kan relatera och knyta an till en traditionell och stadsspecifik kontext. Examensarbetet utgår från den pittoreska skärgårdsstaden Trosa. Staden blev en badort i början av 1800-talet och formades efter badgästernas behov och intressen. En studie av historiska fotografier visar hur dessa levt vidare till traditioner och präglar Trosa än idag. Studien visar samtidigt hur en väsentlig tradition gått förlorad; möjligheten till bad i stadens centrala delar. Arkipelagens Arkitektur ger tillbaka den förlorade traditionen till staden, genom att återinföra ett kallbadhus som tillgängliggör vattnet i stadskärnan. Vid kallbadhusets gestaltning har Trosas idylliska arkitektur tagits i beaktning. Genom att studera essensen av stadens identitet och bebyggelsens karaktär har det nya kallbadhuset, Näktergalens kallbadhus, tagit form i samtida men också Trosa-typisk arkitektur. / Architecture of the archipelago examines how contemporary architecture correlates to a city’s traditional and specific context. The thesis originates in Trosa, a pictureresque city located by the Baltic Sea. The city became a seaside resort at the beginning of the 19th century and was adapted to the needs and interests of the tourists. A study of historical photographies shows how these have evolved into traditions and still characterizes Trosa. Yet, the study shows how a fundamental tradition has been lost; the possibility of bathing in the center of the city. Architecture of the archipelago gives the lost tradition back to the town by reintroducing a cold bath house, making the water available in the center of Trosa. When designing the cold bath house, the idyllic architecture of Trosa has been taken into consideration. By studying the essence of the city’s identity and the characteristics of the buildings, the new cold bath house, Näktergalens kallbadhus, has been designed in contemporary architecture that is yet typical for the traditional city of Trosa.

Studien syftar till att analysera processer och relationer i den nätverksstruktur som innefattar både lokala, regionala och statliga aktörer i megaprojektet Ostlänken, med tonvikt på de små kommunerna Nyköping och Trosa. Uppsatsens teoretiska förhållningssätt härrör från forskning inom nätverksstyrning (governance) och megaprojekt. Dessa forskningsteman används i den valda metodansatsen för att vidare kunna beskriva och tolka nätverksstyrning för ett megaprojekt i den lilla kontexten. Forskningsstudien utgör således en kvalitativ sådan, där insamling av primärbaserad data sker genom intervjuer med olika beslutsfattare på nationell, regional och lokal styrningsnivå. Studiens resultat visar hur de mindre kommunerna kompenserar för ett maktunderskott genom att dels tillsammans med andra lokala och regionala aktörer samverka i nätverk, dels genom att komma med ett väl genomarbetat underlag för planering av Ostlänken till staten. Relationerna inom Ostlänkens nätverksstruktur påvisar att det råder en storstadsnorm på statlig nivå. Denna norm återges av att staten låter sig uppföra krav på bland annat befolkningsmängd, för de kommuner som eftersträvar en stationslokalisering, samt att en uttalad ändpunktstrafik bör råda mellan de tre storstadsregionerna Stockholm-Göteborg-Malmö. En ytterligare konklusion är hur det anses behöva lokala och regionala påverkansnätverk för att ett projekt av en sådan dignitet ska kunna förverkligas, vilket belyser statens tillbakadragna roll och en planeringsprocess karaktäriserad av bottom-up.

Denna studie har som syfte att undersöka förmyndarskap i Trosa stadsförsamling på slutet av 1800-talet. Det material som använts för att uppnå detta syfte består av förmyndarskapsprotokoll från Trosa rådstugerätt och magistrat mellan 1875-1891, samt förmyndarskapsförteckningar för samma period. Resultatet visar att antalet omyndiga vilka förordnats förmyndare sjönk stadigt från undersökningsperiodens början mot dess slut. Resultatet visar också på att änkor tydligt betroddes att vara förmyndare åt sina egna barn under perioden. När det gäller förmyndarna så visar undersökningsresultatet på att det var en klar social skiktning i valet av förmyndare. Detta ter sig på två sätt. När rådstugerätten utsåg förmyndare utan rekommendation så valdes till mycket stor del förmyndare från övre samhällsklasser och när det inkom rekommendation angående förmyndare till rätten så rekommenderades och utsågs till förmyndare oftast män ur samma samhällsklass eller liknande yrkesgrupp. Ett tredje noterbart resultat angående förmyndarna var att det endast i ett fåtal fall utsågs förmyndare som var släkt med myndlingen. Detta visar att det var yrkesrelationer och andra informella samband människor emellan som var viktiga i valet av förmyndare snarare än släktskap.

<p>Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Den fysiska planeringen kan skapa en bättre bebyggd miljö som påverkar folkhälsan i befolkningen. Kommunerna har ansvar för folkhälsan genom olika politikområden samt genom bland annat fysisk planering. I Trosa kommun finns riktlinjer för folkhälsoarbetet utarbetade för att denna aspekt ska integreras i hela den kommunala verksamheten. Syftet med uppsatsen var att studera nyckelpersoners upplevelser av hur folkhälsoaspekter integreras i den fysiska planeringen i Trosa kommun. En kvalitativ datainsamlingsmetod med enskilda intervjuer har använts. Studiepopulationen bestod av ordförande och vice ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, planchef, samhällsbyggnadschef, samhällsplanerare samt kommunekolog. Resultatet visar bland annat att integreringen av folkhälsoaspekter i den fysiska planeringen sker indirekt genom att skapa goda stadsdelar och förutsättningar för att må bra. Nyckelpersonerna identifierade bland annat ekonomiska och juridiska hinder samt organisatoriska möjligheter för att kunna ta hänsyn till folkhälsan. De anser att det tas bra hänsyn till folkhälsan i den fysiska planeringen men att hänsynstagandet kan utvecklas. Studiens resultat kan bland annat användas för att identifiera och utnyttja möjligheter samt för att upptäcka och undvika hinder i arbetet med att integrera folkhälsoaspekter i fysisk planering.</p> / <p>The comprehensive national public health objective is to create community conditions for god health on equal conditions for the entire population. Physical planning is able to create better build on environments that influence the public health in the population. The municipalities are responsible for public health through policy areas and through physical planning among other things. In Trosa municipality there are guidelines for the public health work because this aspect shall be integrated in the municipality activity. The aim of the essay was to study the experience amongst key persons of how public health aspects are integrated in the physical planning in Trosa municipality. A qualitative data collection method with individual interviews has been used. The study population consisted of the chairman and the vice-chairman of the local community building committee, the plan director, the community building director, the community planner and the municipality ecolog. The results show among other things that the integration of public health aspects in the physical planning occurs indirectly by creating good neighbourhoods and conditions for prosperous. The key persons identified among other things economic and legal obstacles and organizational possibilities to be able to take public health in consideration. They think that public health is taken in consideration in a good way in the physical planning, but that the consideration can be developed. The results of the study can among other things be used to identify and make use of possibilities and to discover and avoid obstacles in the work of integrating public health aspects in physical planning.</p>

Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Den fysiska planeringen kan skapa en bättre bebyggd miljö som påverkar folkhälsan i befolkningen. Kommunerna har ansvar för folkhälsan genom olika politikområden samt genom bland annat fysisk planering. I Trosa kommun finns riktlinjer för folkhälsoarbetet utarbetade för att denna aspekt ska integreras i hela den kommunala verksamheten. Syftet med uppsatsen var att studera nyckelpersoners upplevelser av hur folkhälsoaspekter integreras i den fysiska planeringen i Trosa kommun. En kvalitativ datainsamlingsmetod med enskilda intervjuer har använts. Studiepopulationen bestod av ordförande och vice ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, planchef, samhällsbyggnadschef, samhällsplanerare samt kommunekolog. Resultatet visar bland annat att integreringen av folkhälsoaspekter i den fysiska planeringen sker indirekt genom att skapa goda stadsdelar och förutsättningar för att må bra. Nyckelpersonerna identifierade bland annat ekonomiska och juridiska hinder samt organisatoriska möjligheter för att kunna ta hänsyn till folkhälsan. De anser att det tas bra hänsyn till folkhälsan i den fysiska planeringen men att hänsynstagandet kan utvecklas. Studiens resultat kan bland annat användas för att identifiera och utnyttja möjligheter samt för att upptäcka och undvika hinder i arbetet med att integrera folkhälsoaspekter i fysisk planering. / The comprehensive national public health objective is to create community conditions for god health on equal conditions for the entire population. Physical planning is able to create better build on environments that influence the public health in the population. The municipalities are responsible for public health through policy areas and through physical planning among other things. In Trosa municipality there are guidelines for the public health work because this aspect shall be integrated in the municipality activity. The aim of the essay was to study the experience amongst key persons of how public health aspects are integrated in the physical planning in Trosa municipality. A qualitative data collection method with individual interviews has been used. The study population consisted of the chairman and the vice-chairman of the local community building committee, the plan director, the community building director, the community planner and the municipality ecolog. The results show among other things that the integration of public health aspects in the physical planning occurs indirectly by creating good neighbourhoods and conditions for prosperous. The key persons identified among other things economic and legal obstacles and organizational possibilities to be able to take public health in consideration. They think that public health is taken in consideration in a good way in the physical planning, but that the consideration can be developed. The results of the study can among other things be used to identify and make use of possibilities and to discover and avoid obstacles in the work of integrating public health aspects in physical planning.

No description available.