<p>Nyköpings kommun är belägen på den svenska östkusten<strong>. </strong>Närheten till<em> </em>skärgården, det sörmländska kulturlandskapet och till<em> </em>städer i Europa via Skavsta flygplats gör Nyköping till en attraktiv plats.  Kommunen har dock varit dålig på att ta till vara på den mängd utländska turister som passerar via Skavsta. Ett problem är att området inte marknadsförs på ett sätt som når turisterna.</p><p>Syftet med uppsatsen är att studera Skavsta flygplats och dess närområde ur ett turistiskt perspektiv samt undersöka hur marknadsföringen ser ut gentemot Skavstaturisterna och vad som krävs för att få dem att stanna i Nyköping. I uppsatsen har en kvalitativ metod använts med både primära källor i form av intervjuer och sekundära källor i form av litteratur, forskningsrapporter och internetkällor. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med tre personer som är insatta i ämnet samt en intervju via e-post med ytterligare en person. Teorierna som legat till grund för arbetet är dels destinationsteorier såsom Göran Anderssons utvecklingsmodell och Kraftprocessen av Johan Graffman, dels marknadsföringsteorier som destinationsmarknadsföring av Yvonne von Friedrichs Grängsjö och platsmarknadsföring av Philip Kotler och Christer Asplund.</p><p>Empirin visar ett antal problemområden. Aktörerna är till största del inriktade på sin egen verksamhet. Ett annat problem är idag att värdskapet på destinationen inte fungerar tillfredställande. Restauranger, caféer och andra turistverksamheter anpassar inte sina öppettider under turistsäsongen. Idag marknadsförs inte Nyköping i Skavstaturisternas hemländer, vilket skapar problem eftersom det är där resan bokas. resan När de anländer till Skavsta är boende etc. redan inbokat. Marknadsföringen av Nyköping bör riktas mot den internationella marknaden eftersom Nyköping kan uppfattas som unikt för dessa turister. Genom att utforma paket som inkluderar mat, boende och aktiviteter skulle naturturisterna generera intäkter.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

Nyköpings kommun är belägen på den svenska östkusten. Närheten till skärgården, det sörmländska kulturlandskapet och till städer i Europa via Skavsta flygplats gör Nyköping till en attraktiv plats.  Kommunen har dock varit dålig på att ta till vara på den mängd utländska turister som passerar via Skavsta. Ett problem är att området inte marknadsförs på ett sätt som når turisterna. Syftet med uppsatsen är att studera Skavsta flygplats och dess närområde ur ett turistiskt perspektiv samt undersöka hur marknadsföringen ser ut gentemot Skavstaturisterna och vad som krävs för att få dem att stanna i Nyköping. I uppsatsen har en kvalitativ metod använts med både primära källor i form av intervjuer och sekundära källor i form av litteratur, forskningsrapporter och internetkällor. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med tre personer som är insatta i ämnet samt en intervju via e-post med ytterligare en person. Teorierna som legat till grund för arbetet är dels destinationsteorier såsom Göran Anderssons utvecklingsmodell och Kraftprocessen av Johan Graffman, dels marknadsföringsteorier som destinationsmarknadsföring av Yvonne von Friedrichs Grängsjö och platsmarknadsföring av Philip Kotler och Christer Asplund. Empirin visar ett antal problemområden. Aktörerna är till största del inriktade på sin egen verksamhet. Ett annat problem är idag att värdskapet på destinationen inte fungerar tillfredställande. Restauranger, caféer och andra turistverksamheter anpassar inte sina öppettider under turistsäsongen. Idag marknadsförs inte Nyköping i Skavstaturisternas hemländer, vilket skapar problem eftersom det är där resan bokas. resan När de anländer till Skavsta är boende etc. redan inbokat. Marknadsföringen av Nyköping bör riktas mot den internationella marknaden eftersom Nyköping kan uppfattas som unikt för dessa turister. Genom att utforma paket som inkluderar mat, boende och aktiviteter skulle naturturisterna generera intäkter.

Studien syftar till att analysera processer och relationer i den nätverksstruktur som innefattar både lokala, regionala och statliga aktörer i megaprojektet Ostlänken, med tonvikt på de små kommunerna Nyköping och Trosa. Uppsatsens teoretiska förhållningssätt härrör från forskning inom nätverksstyrning (governance) och megaprojekt. Dessa forskningsteman används i den valda metodansatsen för att vidare kunna beskriva och tolka nätverksstyrning för ett megaprojekt i den lilla kontexten. Forskningsstudien utgör således en kvalitativ sådan, där insamling av primärbaserad data sker genom intervjuer med olika beslutsfattare på nationell, regional och lokal styrningsnivå. Studiens resultat visar hur de mindre kommunerna kompenserar för ett maktunderskott genom att dels tillsammans med andra lokala och regionala aktörer samverka i nätverk, dels genom att komma med ett väl genomarbetat underlag för planering av Ostlänken till staten. Relationerna inom Ostlänkens nätverksstruktur påvisar att det råder en storstadsnorm på statlig nivå. Denna norm återges av att staten låter sig uppföra krav på bland annat befolkningsmängd, för de kommuner som eftersträvar en stationslokalisering, samt att en uttalad ändpunktstrafik bör råda mellan de tre storstadsregionerna Stockholm-Göteborg-Malmö. En ytterligare konklusion är hur det anses behöva lokala och regionala påverkansnätverk för att ett projekt av en sådan dignitet ska kunna förverkligas, vilket belyser statens tillbakadragna roll och en planeringsprocess karaktäriserad av bottom-up.

No description available.

Genom tre intervjuer med kommunanställda och flera dokument kan denna uppsats beskriva hur Nyköpings kommun arbetar för att minska bilism med tanke på klimatförändringar, samt vad kommunen anser utgöra de största problemen och hindren för detta. Kommunen har, som majoriteten av Sveriges städer, byggts utifrån 1950-talets visioner om bilism och har därmed skapat ett bilsamhälle, men kommunen jobbar med att komma ur de vanorna. Med olika arbetssätt och planer vill de fokusera på alternativa resesätt till bilen. De officiella dokumenten tar upp vilka vägar och mål som kommunen har och intervjupersonerna bidrar med ett mer personligt och djupgående synsätt. Den klimatbudget som kommunen har antagit beskrivs också med uppsatta mål men frågan är om de verkligen kan leva upp till dessa. I diskussionen analyseras de olika åtgärder kommunen kommer att utföra för minskad bilism, samt de problem som uppstår och varför detta kan vara fallet. Här framkommer det att klimatfrågan är en svår fråga att lösa och att kommunen har lagt sitt fokus mer på trängselproblemet som bilar medför. Trängseln tänker de kommer lösas med att motivera befolkningen till att välja andra resesätt än bilen genom olika medel, exempelvis försvårad framkomlighet med bil i centrum och sänkta hastighetssträckor, samt prioritering av utveckling av gång- och cykelvägar och kollektivtrafik.

Mitt examensarbete i arkitektur berör det tvärvetenskapliga ämnet miljöpsykologi med syftet att undersöka sambanden mellan psykologi och arkitektur. En stor del av projektet har ägnats åt undersökningar i ämnet som kallas evidensbaserad design – där vissa samband mellan vårdmiljöer och patienters hälsa har studerats. Jag har studerat flera olika lokalprogram för psykiatribyggnader och ett flertal referensprojekt för att landa i en slutsats om några avgörande designaspekter att ta hänsyn till vid utformandet av en allmänpsykiatrisk vårdavdelning. Med stöd i mina undersökningar har jag arbetat med en befintlig byggnad – Nyköpings Psykiatriska Kliniker, ursprungligen ritat av ELLT Arkitekter i slutet på 1960-talet. Jag har studerat hur den befintliga byggnaden fungerar idag, efter flera renoveringar och ombyggnationer. Efter en analys av byggnaden, samt ett flertal intervjuer och möten med vårdpersonalen där, landande jag i beslutet att rita en tillbyggnad. Syftet med tillbyggnaden är att stänga till en central innergård för att på så sätt tillgängliggöra den för patienterna. Ett flertal nya funktioner har adderats i utbyggnaden, som personalen anser saknas och hindrar dem från att bedriva den vård de skulle vilja ge. Jag har hela tiden försökt använda mig av de stress reducerande designfunktioner som det finns vetenskapligt stöd för. / My thesis project in architecture is all about environmental psychology, with the purpose to investigate the connections between psychology and architecture. A major part of my work has been to study the subject called evidence-based design - the connections between healthcare environments and patients health has been proved. I have studied different written programs for psychiatric buildings and studied several reference projects to come up with a conclusion about several different healing design aspects. With support from this basis I have worked with an excising building -Nyköpings psychiatric clinics, which were originally drawn by ELLT Architects in the late 1960´s. I have studied the excising building, how it works today, after a several renovations and reconstructions. After an analysis of the building, as well as after several meetings and interviews with the staff working there, I have decided to draw an extension. The main purpose with it is to close a central courtyard and make it accessible for the patients to enter whenever they want. I have added functions in the additional building that the staff think is missing and prevents them from manage the type of healthcare they would like to. I have constantly been using the stress reducing design functions there is scientific support for.

<p>Syftet med denna uppsats var att utforska om och hur den nationella handlingsplanen mot kvinnlig könsstympning efterlevs inom socialtjänsten i Nyköpings kommun. Kommunen som studien avgränsats till valdes för att den hade en ökad invandring under 1990-talet från länder där ingreppet är omfattande. Studien har avgränsats till att undersöka en familjecentral, vuxen- och ungdomsenheten och barn och familj. Studien omfattar en fallstudie för att få ett kvalitativt resultat. Det som framkommit i studien är paradoxen att Nyköpings kommun genomför ett förebyggande arbete mot kvinnlig könsstympning men kommunen har föga kunskap om handlingsplanen. På grund av att en implementering inte har skett är de anställda omedvetna om arbetets relevans till den nationella handlingsplanen. Behovet av ett förebyggande arbete beträffande kvinnlig könsstympning har påträffats då individer i bostadsområdet Brandkärr bett om hjälp. Arbetet som utförs i kommunen mot kvinnlig könsstympning har sitt ankare i en person, därmed gör sig eldsjälsproblematiken gällande.</p>

<p>Om man studerar befolkningsutvecklingen i Sverige blir bilderna motstridiga. I två tredjedelar av landets kommuner har befolkningen minskat under de tio senaste åren. I glest befolkade områden är betydelsen av ett tillräckligt befolkningsunderlag central. Ett vikande befolkningsunderlag hotar både kommersiell och offentlig service, med risk för allt lägre attraktionskraft. De prognoser som gjorts över befolkningsutvecklingen pekar på att dessa obalanser med all sannolikhet kommer att förstärkas. Befolkning och verksamheter koncentreras i allt högre utsträckning till större städer, medan flera andra delar av landet riskerar fortsatta kraftiga befolkningsminskningar. Denna utveckling är inte unik för Sverige. Stora delar av Europa genomgår en liknande utveckling. Den ekonomiska omvandlingen styr dessutom koncentrationen till vissa tillväxtregioner. Det finns dock flera exempel på kommuner som lyckats vända en negativ befolkningstrend. En bra idé och rätt personer på rätt plats vid rätt tidpunkt kan innebära en skillnad, också förbättrade kommunikationer har gjort situationen bättre för åtskilliga kommuner. Enligt forskning vid Internationella handelshögskolan i Jönköping, om varför städer växer har det visat sig att under perioden 1993-2002 så har större städer, med 300 000 invånare eller mer, befolkningsökning. Men sedan 1993 så minskar städer med färre invånare än 70 000. Inom marknadsföringen finns det ett intressant område som på engelska heter Place marketing eller även benämnt City branding och översatt till svenska; Platsmarknadsföring. Platsmarknadsföring är en marknadsföringspraktik som syftar till att förmedla utvalda bilder av ett specifikt geografiskt område, oftast riktat mot en eller flera väl definierade målgrupper. Målgrupperna kan delas upp i tre breda kategorier. Den första kategorin är näringslivet, dvs. företag som vill etablera en verksamhet eller göra investeringar knutna till en viss plats. Den andra kategorin är turister eller besökare. Den tredje kategorin är potentiella invånare, i första hand individer med goda och stabila inkomster (med andra ord goda skattebetalare). Platsmarknadsföringen är således huvudsakligen utåtriktad mot objekt som ligger utanför platsen i kartografisk mening. Men platsmarknadsföring fyller också en inåtriktad funktion mot de företag och människor som redan finns ”på plats”. Författaren till denna uppsats är boende på en mindre ort, Nyköping i Södermanlands län, denna ort går med tanke på dess storlek mot strömmen, trotsar statistiken och har faktiskt tillväxt. Nyköping och ämnet Platsmarknadsföring är avgränsningarna för denna uppsats. För Nyköpings del handlar en del av den positiva tillväxten om närheten till Stockholm, som är en stor arbetsmarknadsregion och utbyggnaden av Skavsta flygplats efter flygbolaget Ryanairs etablering där men också av att Nyköpings kommun aktivt arbetar med en marknadsföringskampanj på lång sikt som denna uppsats också kommer att behandla. Denna marknadsföringskampanj startade 2002 i Stockholm och är ännu pågående. Det är många områden att ta hänsyn till då man ska marknadsföra en plats och det finns många olika sätt att närma sig området. Bakgrunden till denna uppsats är ett intresse och nyfikenhet för ämnesområdet Platsmarknadsföring och även att se närmare på hur detta har tett sig i ett ”verkligt exempel” såsom Nyköping. Syftet är att lära mer om ämnesområdet, att se hur studieobjektet Nyköpings kommun har agerat och vad säger statistiken. Marknadsföringskampanjen som Nyköpings kommun utför är fortfarande pågående och ett flertal utvärderingar av denna har förstås gjorts. I denna uppsats kommer den senaste utförda enkätundersökningen från 2007-11-05 att användas som underlag. Med hjälp av denna och övrig empiri har detta lett fram till att jag har kunnat granska de framgångsfaktorer som Nyköpings kommun använder sig av för att marknadsföra sig och enligt de slutsatser jag har dragit så har de vänt sig till rätt målgrupp och man kan också tydligt se mönstret hur de har gjort för att lyckas med detta. Responsen måste anses som god då tillväxten till staden ytterligare har ökat och nu har man utökat sitt tillväxtmål.</p>

Om man studerar befolkningsutvecklingen i Sverige blir bilderna motstridiga. I två tredjedelar av landets kommuner har befolkningen minskat under de tio senaste åren. I glest befolkade områden är betydelsen av ett tillräckligt befolkningsunderlag central. Ett vikande befolkningsunderlag hotar både kommersiell och offentlig service, med risk för allt lägre attraktionskraft. De prognoser som gjorts över befolkningsutvecklingen pekar på att dessa obalanser med all sannolikhet kommer att förstärkas. Befolkning och verksamheter koncentreras i allt högre utsträckning till större städer, medan flera andra delar av landet riskerar fortsatta kraftiga befolkningsminskningar. Denna utveckling är inte unik för Sverige. Stora delar av Europa genomgår en liknande utveckling. Den ekonomiska omvandlingen styr dessutom koncentrationen till vissa tillväxtregioner. Det finns dock flera exempel på kommuner som lyckats vända en negativ befolkningstrend. En bra idé och rätt personer på rätt plats vid rätt tidpunkt kan innebära en skillnad, också förbättrade kommunikationer har gjort situationen bättre för åtskilliga kommuner. Enligt forskning vid Internationella handelshögskolan i Jönköping, om varför städer växer har det visat sig att under perioden 1993-2002 så har större städer, med 300 000 invånare eller mer, befolkningsökning. Men sedan 1993 så minskar städer med färre invånare än 70 000. Inom marknadsföringen finns det ett intressant område som på engelska heter Place marketing eller även benämnt City branding och översatt till svenska; Platsmarknadsföring. Platsmarknadsföring är en marknadsföringspraktik som syftar till att förmedla utvalda bilder av ett specifikt geografiskt område, oftast riktat mot en eller flera väl definierade målgrupper. Målgrupperna kan delas upp i tre breda kategorier. Den första kategorin är näringslivet, dvs. företag som vill etablera en verksamhet eller göra investeringar knutna till en viss plats. Den andra kategorin är turister eller besökare. Den tredje kategorin är potentiella invånare, i första hand individer med goda och stabila inkomster (med andra ord goda skattebetalare). Platsmarknadsföringen är således huvudsakligen utåtriktad mot objekt som ligger utanför platsen i kartografisk mening. Men platsmarknadsföring fyller också en inåtriktad funktion mot de företag och människor som redan finns ”på plats”. Författaren till denna uppsats är boende på en mindre ort, Nyköping i Södermanlands län, denna ort går med tanke på dess storlek mot strömmen, trotsar statistiken och har faktiskt tillväxt. Nyköping och ämnet Platsmarknadsföring är avgränsningarna för denna uppsats. För Nyköpings del handlar en del av den positiva tillväxten om närheten till Stockholm, som är en stor arbetsmarknadsregion och utbyggnaden av Skavsta flygplats efter flygbolaget Ryanairs etablering där men också av att Nyköpings kommun aktivt arbetar med en marknadsföringskampanj på lång sikt som denna uppsats också kommer att behandla. Denna marknadsföringskampanj startade 2002 i Stockholm och är ännu pågående. Det är många områden att ta hänsyn till då man ska marknadsföra en plats och det finns många olika sätt att närma sig området. Bakgrunden till denna uppsats är ett intresse och nyfikenhet för ämnesområdet Platsmarknadsföring och även att se närmare på hur detta har tett sig i ett ”verkligt exempel” såsom Nyköping. Syftet är att lära mer om ämnesområdet, att se hur studieobjektet Nyköpings kommun har agerat och vad säger statistiken. Marknadsföringskampanjen som Nyköpings kommun utför är fortfarande pågående och ett flertal utvärderingar av denna har förstås gjorts. I denna uppsats kommer den senaste utförda enkätundersökningen från 2007-11-05 att användas som underlag. Med hjälp av denna och övrig empiri har detta lett fram till att jag har kunnat granska de framgångsfaktorer som Nyköpings kommun använder sig av för att marknadsföra sig och enligt de slutsatser jag har dragit så har de vänt sig till rätt målgrupp och man kan också tydligt se mönstret hur de har gjort för att lyckas med detta. Responsen måste anses som god då tillväxten till staden ytterligare har ökat och nu har man utökat sitt tillväxtmål.

Syftet med denna uppsats var att utforska om och hur den nationella handlingsplanen mot kvinnlig könsstympning efterlevs inom socialtjänsten i Nyköpings kommun. Kommunen som studien avgränsats till valdes för att den hade en ökad invandring under 1990-talet från länder där ingreppet är omfattande. Studien har avgränsats till att undersöka en familjecentral, vuxen- och ungdomsenheten och barn och familj. Studien omfattar en fallstudie för att få ett kvalitativt resultat. Det som framkommit i studien är paradoxen att Nyköpings kommun genomför ett förebyggande arbete mot kvinnlig könsstympning men kommunen har föga kunskap om handlingsplanen. På grund av att en implementering inte har skett är de anställda omedvetna om arbetets relevans till den nationella handlingsplanen. Behovet av ett förebyggande arbete beträffande kvinnlig könsstympning har påträffats då individer i bostadsområdet Brandkärr bett om hjälp. Arbetet som utförs i kommunen mot kvinnlig könsstympning har sitt ankare i en person, därmed gör sig eldsjälsproblematiken gällande.