Marknadsföringen av en destination är sammankopplat med platsens ekonomiska utveckling. Nyköpings kommun använder sig av Sörmlandsleden för att locka till sig turister vilka genom sin vistelse bidrar till kommunens ekonomi. Nyköpings kommun och föreningen Sörmlandsleden har olika målsättningar: bidra till kommunens ekonomiska utveckling respektive säkerställa en bra vandringsled. Detta kan ge upphov till möjliga konflikter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Sörmlandsleden passar in i Nyköpings kommuns destinationsimage samt analysera de konfliktytor som kan uppstå som följd av Nyköpings kommuns marknadsföring av Sörmlandsleden. Uppsatsens empiri utgörs av fem semistrukturerade intervjuer samt en kvalitativ textanalys av Nyköpings kommuns besöksnäringsstrategi och verksamhetsberättelse. Resultatet visar på ett beroendeförhållande där Sörmlandsleden kan ses som en attraktion, infrastruktur och möjliggörande för andra verksamheter inom destinationen Nyköpings kommun. Sörmlandsleden ingår i de två nyckelorden livet och navet som utgör Nyköpings kommuns destinationsimage och har en central roll i kommunens marknadsföring som en weekend-kommun då upplevelser paketeras som vandringspaket. Vidare visar resultatet på konfliktytor rörande konceptet Fly & Walk, Sörmlandsleden som fri nyttighet och ideell förening, slitage och nedskräpning samt intressekonflikter gällande vandringsledens användning.

Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och har enligt riksdagen ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljö- och folkhälsomålen. En av dessa kommuner är Nyköpings kommun som har en miljöpolicy och miljöplan för miljöarbetet i kommunen, där mål och delmål ingår för att uppnå en bättre miljö. I denna uppsats undersöks en av Nyköpings kommuns gymnasieskolor, Gripenskolan. Syftet är att undersöka hur Gripenskolan kan nå ett bättre miljöarbete. Skolan har som mål att nå miljödiplomering eller någon form av miljöcertifiering. För att kunna svara på studiens syfte har ledningen på skolan intervjuats. Vidare har en kartläggning av skolans organisation genomförts, detta genom att använda en checklista som brukar användas vid miljödiplomering av skolor. Även en enkätundersökning genomfördes för att ta reda på personalens attityd och ställning till miljöarbete. Resultatet visar att Gripenskolan saknar miljömål och handlingsplan. Ingen miljösamordnare finns utan alla anställda har ett gemensamt ansvar. För personalen på Gripenskolan återstår det mycket arbete för att kunna uppnå en miljödiplomering. Eftersom skolan är en kommunal skola har personalen svårt att påverka skolans miljöarbete, men vissa delar av arbetet har de större möjlighet att påverka, såsom avfallshanteringen. Detta praktiska exempel visar på att om skolan har tillgång till resurser kan den påverka sitt arbete mot ett hållbart samhälle.

Sedan 2006 har myndigheter och kommuner i Sverige arbetat med att införa EU: s nya förordningar rörande livsmedelspolitik. Målet med dessa förordningar är att säkerställa säkra livsmedel för alla konsumenter inom EU. Begreppet säkra livsmedel bygger i sin tur på strategin från jord till bord där EU: s mål är att livsmedel ska behandlas på ett säkert sätt i hela produktionskedjan till försäljning. Det är i nuläget upp till varje medlemsstat att implementera, med implementering menas att politiska beslut förverkligas i förvaltningarna de nya lagarna och målet är att livsmedel ska vara lika säkra var man än befinner sig inom EU: s gränser. Uppsatsen syfte är att analysera hur långt implementeringen av Europalagstiftningen rörande livsmedel med fokus på utbildning och kunskap har kommit i en medelstor kommun i Sverige (Nyköping).

<p>Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och har enligt riksdagen ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljö- och folkhälsomålen. En av dessa kommuner är Nyköpings kommun som har en miljöpolicy och miljöplan för miljöarbetet i kommunen, där mål och delmål ingår för att uppnå en bättre miljö.</p><p>I denna uppsats undersöks en av Nyköpings kommuns gymnasieskolor, Gripenskolan. Syftet är att undersöka hur Gripenskolan kan nå ett bättre miljöarbete. Skolan har som mål att nå miljödiplomering eller någon form av miljöcertifiering. För att kunna svara på studiens syfte har ledningen på skolan intervjuats. Vidare har en kartläggning av skolans organisation genomförts, detta genom att använda en checklista som brukar användas vid miljödiplomering av skolor. Även en enkätundersökning genomfördes för att ta reda på personalens attityd och ställning till miljöarbete.</p><p>Resultatet visar att Gripenskolan saknar miljömål och handlingsplan. Ingen miljösamordnare finns utan alla anställda har ett gemensamt ansvar. För personalen på Gripenskolan återstår det mycket arbete för att kunna uppnå en miljödiplomering. Eftersom skolan är en kommunal skola har personalen svårt att påverka skolans miljöarbete, men vissa delar av arbetet har de större möjlighet att påverka, såsom avfallshanteringen. Detta praktiska exempel visar på att om skolan har tillgång till resurser kan den påverka sitt arbete mot ett hållbart samhälle.</p>

<p>Sedan 2006 har myndigheter och kommuner i Sverige arbetat med att införa EU: s nya förordningar rörande livsmedelspolitik. Målet med dessa förordningar är att säkerställa säkra livsmedel för alla konsumenter inom EU. Begreppet säkra livsmedel bygger i sin tur på strategin från jord till bord där EU: s mål är att livsmedel ska behandlas på ett säkert sätt i hela produktionskedjan till försäljning. Det är i nuläget upp till varje medlemsstat att implementera, med implementering menas att politiska beslut förverkligas i förvaltningarna de nya lagarna och målet är att livsmedel ska vara lika säkra var man än befinner sig inom EU: s gränser. Uppsatsen syfte är att analysera hur långt implementeringen av Europalagstiftningen rörande livsmedel med fokus på utbildning och kunskap har kommit i en medelstor kommun i Sverige (Nyköping).</p>