No description available.

No description available.

Det är viktigt att studera arbetslivet med ett samhällsvetenskapligt perspektiv, eftersom arbetsplatsen utgör en stor del av vår sociala tillvaro. Konflikter uppstår i alla sociala sammanhang och konflikthantering blir då ett viktigt redskap i chefernas arbete att få samarbetet att fungera mellan medarbetare. Denna uppsats studerar hur diskursen kring konflikthantering ser ut bland första linjens chefer inom Norrköpings kommun. Sju intervjuer har genomförts och sedan analyserats, vilket synliggör att konflikthantering framställs vara individcentrerat. Detta framkommer då informanterna uppger att de flesta konflikter uppstår på grund av individuella värderingar och beteenden hos den enskilda medarbetaren, och att konflikterna därför bör hanteras på samma nivå inom organisationen. Denna diskurs framställer även chefernas syn på relationen mellan individ och organisation som distanserad. Detta på grund av att informanterna inte tar upp organisationens förutsättningar och resurser som tänkbara lösningar till uppkomna konflikter, samt att de menar att de riktlinjer som kommunen satt upp inte är användbara i konfliktsituationer i det vardagliga arbetet. Detta kan tolkas bero på att det finns en gemensam diskurs bland första linjens chefer samt att finns en inbyggd struktur i organisationen som inte synliggör andra aspekter på konflikter. Då denna struktur ses vara naturlig för de som befinner sig inom strukturen, ifrågasätts den inte.

<p>Norrköpings kommun befinner sig i en snabb utvecklingsfas, då strävan finns att möjliggöra för fler företag att etablera sig. Detta är nödvändigt då Norrköping drabbats av flera nedläggningar och hög arbetslöshet. Det finns dock en baksida då de befintliga fysiska strukturerna inte är anpassade till den ökade trafikmängd som tillväxten ger upphov till. De stora trafikmängderna genererar höga halter av luftföroreningar, däribland hälsoskadliga partiklar som strider mot uppsatta miljökvalitetsnormer. Det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft blir därmed svårt att nå. Då Norrköpings innerstad har höga halter av partiklar blev kommunen ålagd av regeringen att arbeta fram ett åtgärdsprogram för att komma tillrätta med problemet. En arbetsgrupp bestående av aktörer från olika delar av kommunen tog under hösten 2005 och våren 2006 fram förslag på åtgärder. Denna studie bygger på en kvalitativ intervjumetodik där aktörer från den aktuella arbetsgruppen intervjuats för att få en djupare förståelse för problematiken kring den snabba utvecklingstakten och uppfyllelsen av miljömålet Frisk luft. Det empiriska materialet kopplas i analysen ihop med de teoretiska utgångspunkterna i form av samhällsplanering och kommunikationsteori. I denna studie har vi kommit fram till att de ekonomiska aspekterna får större betydelse än de sociala och ekologiska dimensionerna när utveckling står högt på agendan i en kommun. På vilket sätt en stad utvecklas och utformas får stor betydelse för vilken möjlighet det finns att nå uppsatta miljömål. Har man väl byggt in sig i en fast samhällstruktur, begränsar det chanserna att nå ett långsiktigt hållbart samhälle.</p>

Norrköpings kommun befinner sig i en snabb utvecklingsfas, då strävan finns att möjliggöra för fler företag att etablera sig. Detta är nödvändigt då Norrköping drabbats av flera nedläggningar och hög arbetslöshet. Det finns dock en baksida då de befintliga fysiska strukturerna inte är anpassade till den ökade trafikmängd som tillväxten ger upphov till. De stora trafikmängderna genererar höga halter av luftföroreningar, däribland hälsoskadliga partiklar som strider mot uppsatta miljökvalitetsnormer. Det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft blir därmed svårt att nå. Då Norrköpings innerstad har höga halter av partiklar blev kommunen ålagd av regeringen att arbeta fram ett åtgärdsprogram för att komma tillrätta med problemet. En arbetsgrupp bestående av aktörer från olika delar av kommunen tog under hösten 2005 och våren 2006 fram förslag på åtgärder. Denna studie bygger på en kvalitativ intervjumetodik där aktörer från den aktuella arbetsgruppen intervjuats för att få en djupare förståelse för problematiken kring den snabba utvecklingstakten och uppfyllelsen av miljömålet Frisk luft. Det empiriska materialet kopplas i analysen ihop med de teoretiska utgångspunkterna i form av samhällsplanering och kommunikationsteori. I denna studie har vi kommit fram till att de ekonomiska aspekterna får större betydelse än de sociala och ekologiska dimensionerna när utveckling står högt på agendan i en kommun. På vilket sätt en stad utvecklas och utformas får stor betydelse för vilken möjlighet det finns att nå uppsatta miljömål. Har man väl byggt in sig i en fast samhällstruktur, begränsar det chanserna att nå ett långsiktigt hållbart samhälle.

I denna studie har en analys av svensk tidningsmedias representation av klimatfrågan genomförts. Genom en kritisk diskursanalys har tidningsartiklar, från tre olika tidningar, studerats för att undersöka hur tidningarna representerat klimatfrågan och varför det är viktigt hur tidningarna representerar klimatfrågan. Studien har även undersökt om antalet artiklar ökar i samband med COP21(Conference of Parties) i Paris under slutet av 2015, vilket även är studiens hypotes. I studien har en kvalitativ och en kvantitativ analys genomförts, utifrån dessa har olika diskurser identifierats i materialet. I studien identifierades tre större diskurser som dominerar studiens område, “Global uppvärmning som problem”, “Klimatet kräver förändrat beteende och livsstil” samt “Klimatet som kostnadsfråga”. I materialet kunde även några artiklar identifieras som faller in under en diskurs som identifierades av Anshelm (2012) “Den industriella fatalismen”. I studien kunde även en framtida diskurs identifieras, “Klimatflyktingar”, som anses vara på uppgång. Detta antas då antalet klimatflyktingar bara kommer att öka med åren som följd till klimatförändringarna. Utifrån studien kan man konstatera att medias representation av klimatfrågan är viktig för att allmänheten ska få en bra bild över omvärlden och pågående klimatförändringar. Man kan även se att media beskriver klimatfrågan främst som ett globalt miljöproblem och sambandet med COP21 påverkar antalet artiklar. / In this study, an analysis of the Swedish newspaper media's representation of the climate issue have been done. Through a critical discourse analysis, newspaper articles, from three different newspapers, have been studied to examine how newspapers represented the climate issue and why it is important how the newspapers represent the climate issue. The newspapers that have been studied are Svenska Dagbladet, Expressen and Norrköping´s Tidningar. These papers provide a broad picture of the Swedish newspaper media and represent different levels, a daily newspaper, a tabloid and a local newspaper. The study also investigated whether the number of articles increases during COP21 (Conference of Parties) in Paris in November/December 2015. The study's hypothesis is that the number of newspapers that represent the climate issue is increasing in the context of a climate event, where the selected climatic event for this study is the COP21. The critical discourse analysis leans against Faircloughs three-dimensional model as a tool to be able to make a critical discourse analysis. In the study a qualitative and quantitative analysis has been carried out. Based on these analysis, different discourses were identified in the material. The material consisted of 90 articles, 71 from Svenska Dagbladet, 13 from Expressen and 6 from Norrköping's Tidningar. The quantitative analysis examined the recurring concepts and how often the concepts reappeared in these articles and the qualitative analysis studied including the voices highlighted in the articles. This study identified three major discourses that dominate the study area, "Global warming as a problem," "The climate requires changes in behaviour and lifestyle," and "The climate as a cost issue." In the material, some items could also be identified which fall into a discourse identified by Anshelm (2012) "The industrial fatalism". In the study, a future discourse could also be identified, "Climate Refugees", which is considered to be on the rise. This is assumed as the number of climate refugees will only increase over the years as a result of climate change. From the study it can be concluded that the media's representation of the climate issue is important for the public to get a good picture of the outside world and ongoing climate change. One can see that the media mainly produces climate change as a global environmental problem, but also as an economic and social problems. Two aspects of the social problem are that we both need to change our behaviour, but also that women and the poor are most vulnerable and most affected by climate change. One can also see that a climate event, like COP21 affect the media's coverage of climate issues, providing an increased number of articles during the period of the event.

Syftet med studien är att kartlägga flygfrakten i Sverige, och undersöka hur förutsättningarna samt möjligheterna för att ta emot en större del flygfrakt på Norrköpings flygplats ser ut. Studien har genomförts med hjälp av litteraturstudie, prognostisering samt intervjuer. Resultatet från studien visar att det i nuläget inte finns någon efterfrågan för flygfrakt via Norrköpings flygplats. Det finns dock möjligheter att utöka flygfrakten till flygplatsen eftersom företag i regionen flyger sin frakt via exempelvis Örebro och Arlanda istället för Norrköping. Flygplatsen skulle klara av att ta emot mer flygfrakt redan idag, men för att långsiktigt kunna konkurrera som en fraktflygplats och ta emot en större mängd frakt behöver investeringar i form av terminalbyggnader göras. Dessutom behöver ytterligare resurser läggas på marknadsföringen av flygfrakten för att hitta intresserade samarbetspartners. Inom den närmsta framtiden ser en ökning av flygfrakten genom Norrköpings flygplats inte ut att vara möjlig, men om Norrköpings kommun och Norrköpings flygplats tillsammans arbetar aktivt med flygfraktsfrågan så finns förutsättningarna för att flygfrakten långsiktigt kan bli en del i Norrköping som logistiknav.

The aim of this bachelor-thesis is to study how the City Library in Norrköping, in collaboration with the outpatient centre, Gränden, has assisted people with substance abuse problems through a bibliotherapeutic reading circle known as, Människor mellan raderna (People between the lines). My theoretical framework is based upon Ruth M. Tews and Berth Danermark’s theories. Tew states that in order to create a well-functioning team consisting of various professional competences, each individual needs to possess certain character traits including the ability to contribute with their unique competence and an openness to receive and absorb the other participants’ contributions. According to Danermark, a collaborative project can be a stimulating and enriching process provided that the right conditions are created and adequate resources are made available. In order to answer the research questions, I conducted interviews with the librarian and the two therapy assistants who collaborated in hosting and facilitating ‘Människor mellan raderna’, as well as the chief librarian and the director of social services. I identified a common positive attitude towards collaboration among the informants/participants. One explanation for this may well lie in the fact that the different professional competencies found within the group complemented one another. The statements of the interviewees were found to be consistent with the theories postulated by Tew and Danermark concerning collaboratives of well-functioning teams. In conclusion, I can confidently recommend bibliotherapy as a way of improving and fortifying collaboration between different professional groups - provided that adequate resources are received, including the funding of research and development of bibliotherapeutic methods. / Program: Bibliotekarie

<p>Norrköpings kommun har idag svårigheter att med sitt nuvarande avfallssystem, miljöbil och återvinningsstation, nå ut till de boende i flerbostadshusen. För att öka insamlingsgraden av farligt avfall har studien lagt fokus på möjligheten för Norrköpings kommun att implementera en fastighetsnära insamling. För att få fram olika centrala aktörers inställning till en fastighetsnära modell har intervjuer utförts på entreprenör, tjänsteman på Norrköpings kommun och tjänsteman på Hyresbostäder i Norrköping. Undersökningen visar att åsikterna mellan aktörerna går vitt isär men att med kommunens goda informationssamarbete finns förutsättningar till att modellen kan implementeras.</p>

<p>Under de senaste decennierna har miljöhänsyn fått en allt större roll utrymme inom transportpolitiken utifrån de lagar, förordningar och skatter som används för att styra utvecklingen mot en långsiktig hållbarhet. Trafikens negativa konsekvenser för människan och naturen på kort och lång sikt har ställt krav på miljöanpassade färdmedel. Det mest miljöanpassade och minst energikrävande färdmedlet av alla är cykeln, som dock fått en undanskjuten roll i både forskning och debatt. Cykelprojekt har dock startats upp i många städer för att få fler invånare att börja cykla och få en bättre stadsmiljö och folkhälsa. Studiens syfte är dels att se hur Linköpings och Norrköpings kommuner arbetar med olika cykelprojekt dels att granska hur de två kommunerna följt upp sina projekt samt utvärderat miljöeffekter. Härmed möjliggörs också en analys av likheter och skillnader mellan kommunernas sätt att arbeta med cykelprojekt. Vidare kommer jag även att diskutera hur tillförlitliga och användbara uppföljningarna är och kan vara. Studien är uppbyggd på kvalitativa intervjuer som har genomförts med kommunala tjänstemän som arbetar med cykelprojekten direkt eller indirekt i Norrköpings och Linköpings kommun. Kvantitativ metod har används för de mätbara data jag tillhandahållit vid insamlingen av det empiriskt material till denna studie. Studien visar att kommunerna arbetat på liknande sätt men skiljer sig åt i både utvärdering och hur mycket ekonomiska medel som används i kommunerna. Både Norrköpings och Linköpings kommun förväntar sig att cykelprojekten kan ge en positiv effekt på miljön, vilket studien visar genom de luftmätningar och bilavgasmätningar som finns gjorda inom kommunerna. Om bilåkandet/bilavgaserna minskar som en följd av cykelprojektet går inte att svara på men enkätstudien visar att en del av innevånarna bytt bilåkandet mot cykling.</p>