Den här uppsatsen undersöker biblioteksarkitekturens utveckling från 1970 till idag. Utifrån diskursanalysens principer samt genom en traditionell arkitekturanalys redovisas bibliotekets utveckling både vad gäller funktion, utseende och placering i stadsrummet. Genom fallstudier undersöks också arkitekturen hos Norrköpings stadsbibliotek, Uppsala stadsbibliotek samt Halmstads stadsbibliotek för att exemplifiera utvecklingen och ge en utökad bild av stadsbibliotekens arkitektoniska utveckling.

En fallstudie som med hjälp av lean identifierat slöseri och gett för slag på processförbättringar hos Norrköpings Hamn / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

This study is an analysis of the printed images Målaren och hennes modell i rummet, Ängeln, Ormbunke IIII and Advokaten by Lena Cronqvist from the collection at Norrköpings Konstmuseum. The purpose of the study is to examine the works with a theoretical base in materiality with a feminist perspective. The result shows that themes such as the artist role, art canon, the female nude, life and death, nature, the girl and the mother can be identified in Cronqvist’s works. Through the artworks materiality and medium, the themes become apparent and enhanced by their physical reproduction and repetition. The culture debate regarding art and their status as originals or reproductions further the connections between Lena Cronqvist’s printed images and a problematization of societal norms and ideals regarding gender, art and the artist. Furthermore, the study shows that the printed images has not been represented in institutions in the same way as Cronqvist’s paintings and sculptures. This could be because the medium is not considered as a part of traditional high art, since Lena Cronqvist otherwise is a recognized artist with a place in the Swedish art canon. However, it is possible that it is also a result of a lack of resources within the Swedish institutions.

<p>Ansvarstagande och ansvarsfördelningen är en viktig del av ett samarbete mellan två eller flera aktörer. I ett samarbete mellan kommuner bli ansvarighet extra viktigt eftersom ansvarighet då är en del av den demokratiska processen, där legitimitet för beslut som tas måste visas. Men det är inte alltid lätt att urskilja vem som är ansvarig, för vad ansvarigheten är för och mot vem den är riktad. Ansvar inom kommunal samverkan kan ses som en bred professionell, etisk och moralisk konstruktion som uppnås när den offentliga förvaltningen, både tjänstemän och politiker, arbetar på ett sätt för att utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt.</p><p>Samverkan mellan Linköping och Norrköpings kommuner inom den ”Fjärde Storstadsregionen - ett nytt storstadsalternativ” är ett samarbete som präglas av governance och nätverksbildande. Inom en kommunal samverkan som involverar flera olika aktörer finns det ingen självklar ansvarsfördelning, eftersom varje kommun har områden som de enligt lag måste kunna erbjuda sina medborgare, som utbildning och omsorg. Samverkan mellan kommuner utmanas därför genom att det inte finns en självklar ansvarsfördelning.</p><p>Denna uppsats analysera och diskutera vilka slags ansvarsformer som finns inom den kommunala samverkan mellan Linköping och Norrköping, och hur ansvarigheten tas mellan kommunerna och andra aktörer. De samarbeten som undersöks är ”Fjärde storstadsregionen” och ”Norrköpings Symfoniorkester”. Inom dessa samarbeten har tre olika ansvarsformer identifiera, det politiska, professionella och juridiska ansvaret. Dessa former av ansvar har analyserats genom att se inom vilka aspekter som ansvaret tas. I ett bra samarbete kräver en bra ansvarfördelning, där det är klart vilket slags ansvar som finns, samt vem som är ansvarig för vad och hur och till vem ansvaret är riktat mot.</p><p>Problem som har visats sig inom ansvarfördelningen i den kommunala samverkan mellan Linköping och Norrköping beror bland annat på att: det inte finns någon som är ytterst ansvarig, politiska beslut krockar med det professionella ansvaret, den kommunala organiseringen av Norrköpings Symfoniorkester har för otydliga gränsdragningar för att kunna ta ansvar och att det juridiska ansvaret är toppstyrt. Detta beror bland annat på svårigheten med att fördela ansvar inom ett governance-samarbete, vilket är ett vanligt karaktäristiskt drag för dagens samhälle.</p>

För att Securitas AB skall kunna behålla sin position i Norrköping Flygplats är det viktigt att de effektiviserar sin bemanning och scheman. Detta krävs för att kunna uppnå kostnadsreduceringar som skall i sin tur ge dem konkurrensfördelar för att behålla sin position vid årliga upphandlingar som sker mellan kommun och flygplats. För att effektivisera sin bemanning och scheman skall teoretiska delar användas för att styra grupper och verksamheten bättre, teoretiska delarna är i form av schemaläggningsprinciper. Vid en effektivisering av verksamheten skall en optimeringsmodell användas med flera funktioner som möjliggör en heltäckande optimeringslösning för att generera den mest kostnadseffektivaste bemanningen för schemaläggningen. Ett tekniskt system som ett informationssystem skall även strukturera Securitas arbete effektivare med en bättre bokföring över de anställda samt underlätta tillämpningen av ett standardiserat arbetssätt. Vikten av ett standardiserat arbetssätt behandlas mycket inom LEAN-filosofin och anses viktig i detta fall för att få de teoretiska delarna och informationssystemet att fungera ihop. En schemaläggningsprincip som rekommenderas att Securitas använder är perceptuell kontroll teori eftersom den har visat sig framgångsrik av företag som tillämpat den. Lösningen till Securitas problem är en kombination av teori och kvantitativa metoder som det går att räkna på. Optimeringsmodellen och informationssystemet skall tillsammans med schemaläggningsprinciperna skapa bättre förutsättningar för Securitas att sätta upp ett nytt optimalt schema som skall reducera kostnaderna med 10 % och öka effektiviteten för Securitas verksamhet i flygplatsen. Detta skall leda till en högre lönsamhet och att Securitas behåller sin position i Norrköping Flygplats vid årliga upphandlingar. / For Securitas AB case to maintain their position in Norrkoping Airport is it important to effectives their staffing and schedules. This is required to achieve cost reductions which will in turn give them the competitive edge to maintain their position at the annual contracts concluded between the municipality and the airport. To effectives their staffing and schedules are theoretical parts going to be used to control their groups and business better. The theoretical parts are in the form of scheduling principles. At the streamlining of operations is an optimization model going to be used that has several features that enable a comprehensive optimization solution to embarrass the most cost-effective staffing for the schedule planning. A technical system as an information system will also be used to structure Securitas work more efficiently with a better accounting of the employees and to facilitate the implementation of a standardized approach. The importance of standardized work is treated much in the LEAN philosophy and is considered important in this case to obtain the theoretical aspects and the information system to work together smoothly. A scheduling policy that is recommended that Securitas uses is the Perceptual Control Theory as it has proven to be successful by companies that applied it. The solution to Securitas Problem is a combination of theory and quantitative methods that can be used to count on. Optimization model and information system will together with the scheduling principles create better conditions for Securitas to set up a new optimal schedule to reduce costs by 10 % and increase the efficiency for Securitas operations in the airport. These actions are going to lead to higher profitability and will result that Securitas wins the annual procurements in Norrkoping Airport.

<p>Ett av målen i dagens miljöpolitik är att miljöhänsyn ska integreras inom alla samhällssektorer. Denna process är dock inte helt problemfri i praktiken. Studiens syfte är att få en fördjupad bild av vad som möjliggör respektive begränsar integreringen av miljöhänsyn i den offentliga upphandlingen samt att identifiera vad som krävs för en ökad miljöanpassning av den offentliga upphandlingen. Studien fokuserar pårättsliga, ekonomiska och kunskapsmässiga aspekter. Kvalitativa intervjuer har genomförts med upphandlare på tre olika enheter på Norrköpings kommun för att få fram praktiska erfarenheter inom området miljöanpassad upphandling. Intervjuresultaten visar att upphandlarna delvis upplever olika slags aspekter som särskilt viktiga. En av de intervjuade betonar det rättsliga utrymmet, medan de två andra anser att kunskap och utbildning är mest avgörande för om miljöhänsyn kan tas. För att ytterligare underlätta miljöanpassningen av den offentliga upphandlingen, behövs bland annat utökade möjligheter enligt EGrätten och bättre hjälpmedel vid utvärderingen av anbud i upphandlingsprocessen.</p>

Norrköpings kommun har idag svårigheter att med sitt nuvarande avfallssystem, miljöbil och återvinningsstation, nå ut till de boende i flerbostadshusen. För att öka insamlingsgraden av farligt avfall har studien lagt fokus på möjligheten för Norrköpings kommun att implementera en fastighetsnära insamling. För att få fram olika centrala aktörers inställning till en fastighetsnära modell har intervjuer utförts på entreprenör, tjänsteman på Norrköpings kommun och tjänsteman på Hyresbostäder i Norrköping. Undersökningen visar att åsikterna mellan aktörerna går vitt isär men att med kommunens goda informationssamarbete finns förutsättningar till att modellen kan implementeras.

Ett av målen i dagens miljöpolitik är att miljöhänsyn ska integreras inom alla samhällssektorer. Denna process är dock inte helt problemfri i praktiken. Studiens syfte är att få en fördjupad bild av vad som möjliggör respektive begränsar integreringen av miljöhänsyn i den offentliga upphandlingen samt att identifiera vad som krävs för en ökad miljöanpassning av den offentliga upphandlingen. Studien fokuserar pårättsliga, ekonomiska och kunskapsmässiga aspekter. Kvalitativa intervjuer har genomförts med upphandlare på tre olika enheter på Norrköpings kommun för att få fram praktiska erfarenheter inom området miljöanpassad upphandling. Intervjuresultaten visar att upphandlarna delvis upplever olika slags aspekter som särskilt viktiga. En av de intervjuade betonar det rättsliga utrymmet, medan de två andra anser att kunskap och utbildning är mest avgörande för om miljöhänsyn kan tas. För att ytterligare underlätta miljöanpassningen av den offentliga upphandlingen, behövs bland annat utökade möjligheter enligt EGrätten och bättre hjälpmedel vid utvärderingen av anbud i upphandlingsprocessen.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka förutsättningar för och möjligheter med, samt vilka utmaningar och utvecklingsområden samverkansparterna upplever i SSPF-samverkan i Norrköpings kommun. Vidare avsåg studien att undersöka om synen på samverkan skiljde sig mellan de samverkande aktörerna och vad det i så fall kunde få för konsekvenser. Empiriskt material har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer som hållits med en representant från vardera organisation, det vill säga från skola, socialtjänst, polis och fritid. Resultatet visar att SSPF är en vedertagen arbetsform som är väl etablerad i kommunen. Det framkom dock att det finns utmaningar i arbetet och därmed finns ett behov av utveckling. Den främsta utmaningen i samverkan var begränsad tillgång av resurser som medfört att de saknar möjlighet att arbeta på det sätt som det är tänkt. Det största utvecklingsområdet är således tillgången av resurser som avgör i vilken grad de kan bemöta hjälpbehovet som finns. / The purpose of this study was to investigate the conditions for and opportunities with, as well as the challenges and development areas experienced by the parties in the SSPF collaboration in Norrköping municipality. Furthermore, the study intended to investigate whether the view of collaboration differed between the collaborating parties and what consequences this could have. Empirical material has been collected through qualitative semi-structured interviews held with one representative from each organization. The results show that SSPF is an accepted working method that is well established in the municipality. However, it emerged that there are challenges in the work and thus there is a need for development. The main challenge was limited access to resources, which meant that they lacked the opportunity to work in the way intended. The biggest area for development is thus the availability of resources, which determines the extent to which they can meet the need for help.

Uppsatsen undersöker hur socialt arbetsintegrerande företag påverkar samhällets ekonomi genom att identifiera hur kommun, landsting, försäkringskassan och arbetsförmedlingen påverkas av verksamheten. Använd metod är ett socioekonomiskt bokslut över ett av de största socialt arbetsintegrerande företagen i Norrköping; Prosanitas AB. Djupintervjuer med deltagarna på det socialt arbetsintegrerande företaget genomförs med målet att ta reda på hur relationen med de identifierade aktörerna har förändrats före och efter de började i företaget. Medelvärden från intervjustudien analyseras tillsammans med offentliga prislistor från de identifierade aktörerna för att omvandla de externa effekterna till monetära enheter. Resultatet visar att samhällsvinsten är 18 gånger högre än den företagsekonomiska vinsten samt att samhällsvinsten per deltagare är ungefär 83 000 kronor årligen. Slutsatsen är att socialt arbetsintegrerande företag är samhällsekonomiskt lönsamma, dock förlorar kommunen marginellt på verksamheten. Policyimplikationen som kan dras av studien är att ett regelverk eller en klassificering behövs för att kunna urskilja seriösa från oseriösa aktörer på marknaden. Vilket skulle minska agentkostnaden för olika myndigheter och företag och på så sätt även få dem att våga investera i socialt arbetsintegrerande företag, något som i sin tur ökar samhällsnyttan. Nyckelord: Socialt Arbetsintegrerande Företag, Socioekonomiskt Bokslut, Norrköpings Kommun, Samhällskalkyl, / This study investigates how social enterprises affect the national economy by identifying the influence of the country council, the municipality, the health insurance office and the employment bureau. The method used is a cost benefit analysis, applied on one of the largest social enterprises in Norrköping; Prosanitas AB. In-depth interviews with enterprise participants are performed in order to investigate how their relationship with the identified actors has changed before and after they entered the enterprise. The mean values that emerged from the interviews are analyzed with public price lists from the identified external actors, in order to transform the effects into monetary units. The analysis shows that social profit is 18 times higher than the business profit and that the social profit per participant is approximately 83 000 SEK a year. The conclusion states that social enterprises are economically profitable, however, the municipality loses marginally. The policy implication indicates that a set of rules or classification is needed to distinguish serious from unserious companies. This would reduce agent costs for agencies and companies, providing them opportunity to invest in social enterprises. Key words: Social Enterprises, Cost Benefit Analysis, Norrköping, Sweden, National Economy, Prosanitas