Syftet med denna studie var att undersöka vilka förutsättningar för och möjligheter med, samt vilka utmaningar och utvecklingsområden samverkansparterna upplever i SSPF-samverkan i Norrköpings kommun. Vidare avsåg studien att undersöka om synen på samverkan skiljde sig mellan de samverkande aktörerna och vad det i så fall kunde få för konsekvenser. Empiriskt material har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer som hållits med en representant från vardera organisation, det vill säga från skola, socialtjänst, polis och fritid. Resultatet visar att SSPF är en vedertagen arbetsform som är väl etablerad i kommunen. Det framkom dock att det finns utmaningar i arbetet och därmed finns ett behov av utveckling. Den främsta utmaningen i samverkan var begränsad tillgång av resurser som medfört att de saknar möjlighet att arbeta på det sätt som det är tänkt. Det största utvecklingsområdet är således tillgången av resurser som avgör i vilken grad de kan bemöta hjälpbehovet som finns. / The purpose of this study was to investigate the conditions for and opportunities with, as well as the challenges and development areas experienced by the parties in the SSPF collaboration in Norrköping municipality. Furthermore, the study intended to investigate whether the view of collaboration differed between the collaborating parties and what consequences this could have. Empirical material has been collected through qualitative semi-structured interviews held with one representative from each organization. The results show that SSPF is an accepted working method that is well established in the municipality. However, it emerged that there are challenges in the work and thus there is a need for development. The main challenge was limited access to resources, which meant that they lacked the opportunity to work in the way intended. The biggest area for development is thus the availability of resources, which determines the extent to which they can meet the need for help.

Denna uppsats utforskar effektiviteten av klimatanpassningsåtgärder i Norrköpings kommun, med särskilt fokus på hanteringen av ökad klimatpåverkan. Genom en detaljerad genomgång av klimatförändringarnas påverkan på den urbana infrastrukturen identifierar studien centrala utmaningar och strategiska val som har implementerats mellan åren 2010 och 2024. Med användning av tematisk analys som både metod och teoretiskt ramverk, analyseras data insamlat från djupgående intervjuer och omfattande dokumentstudier för att ge en systematisk överblick av de anpassningsstrategier som tillämpats. Resultatet i denna uppsats utforska och analysera de utmaningar som svenska kommuner står inför i sin strävan att anpassa sig till det ökande behovet av klimatanpassningsåtgärder. Resultaten diskuteras i ljuset av tidigare forskning om institutionell kapacitet, styrningsmekanismer och samverkan mellan olika sektorer. Denna forskning bidrar till en djupare förståelse för de politiska, tekniska och administrativa aspekterna av klimatanpassning. / This thesis explores the effectiveness of climate adaptation measures in Norrköping Municipality, with a particular focus on managing increased precipitation levels and stormwater. Through a detailed examination of the impact of climate change on urban infrastructure, the study identifies key challenges and strategic choices implemented between the years 2010 and 2024. Using thematic analysis as a method and theoretical framework, data collected from in-depth interviews and extensive document studies are analyzed to provide a systematic overview of the adaptation strategies employed. The study's findings reveal a range of adaptive measures that have been utilized to mitigate the effects of climate change. The results are discussed in light of previous research on institutional capacity, governance mechanisms, and collaboration between different sectors. This research contributes to a deeper understanding of the political, technical, and administrative aspects of climate adaptation.