Uppsatsen undersöker hur socialt arbetsintegrerande företag påverkar samhällets ekonomi genom att identifiera hur kommun, landsting, försäkringskassan och arbetsförmedlingen påverkas av verksamheten. Använd metod är ett socioekonomiskt bokslut över ett av de största socialt arbetsintegrerande företagen i Norrköping; Prosanitas AB. Djupintervjuer med deltagarna på det socialt arbetsintegrerande företaget genomförs med målet att ta reda på hur relationen med de identifierade aktörerna har förändrats före och efter de började i företaget. Medelvärden från intervjustudien analyseras tillsammans med offentliga prislistor från de identifierade aktörerna för att omvandla de externa effekterna till monetära enheter. Resultatet visar att samhällsvinsten är 18 gånger högre än den företagsekonomiska vinsten samt att samhällsvinsten per deltagare är ungefär 83 000 kronor årligen. Slutsatsen är att socialt arbetsintegrerande företag är samhällsekonomiskt lönsamma, dock förlorar kommunen marginellt på verksamheten. Policyimplikationen som kan dras av studien är att ett regelverk eller en klassificering behövs för att kunna urskilja seriösa från oseriösa aktörer på marknaden. Vilket skulle minska agentkostnaden för olika myndigheter och företag och på så sätt även få dem att våga investera i socialt arbetsintegrerande företag, något som i sin tur ökar samhällsnyttan. Nyckelord: Socialt Arbetsintegrerande Företag, Socioekonomiskt Bokslut, Norrköpings Kommun, Samhällskalkyl, / This study investigates how social enterprises affect the national economy by identifying the influence of the country council, the municipality, the health insurance office and the employment bureau. The method used is a cost benefit analysis, applied on one of the largest social enterprises in Norrköping; Prosanitas AB. In-depth interviews with enterprise participants are performed in order to investigate how their relationship with the identified actors has changed before and after they entered the enterprise. The mean values that emerged from the interviews are analyzed with public price lists from the identified external actors, in order to transform the effects into monetary units. The analysis shows that social profit is 18 times higher than the business profit and that the social profit per participant is approximately 83 000 SEK a year. The conclusion states that social enterprises are economically profitable, however, the municipality loses marginally. The policy implication indicates that a set of rules or classification is needed to distinguish serious from unserious companies. This would reduce agent costs for agencies and companies, providing them opportunity to invest in social enterprises. Key words: Social Enterprises, Cost Benefit Analysis, Norrköping, Sweden, National Economy, Prosanitas

Inledning: Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) fyller många betydelsefulla samhällsfunktioner och deras insatser bidrar till samhällsekonomisk nytta, som dessvärre inte inräknas i det traditionella bokslutet. Det interna bokslutet hos företaget kan visa förlust medan samhället gör en ekonomisk vinst till följd av dess existens. Genom socioekonomiska bokslut kan den samhällsekonomiska nyttan värderas i monetära termer. Syfte: Syftet med vår studie är att genom ett socioekonomiskt bokslut skapa förståelse om hur arbetsintegrerande sociala företag bidrar med samhällsekonomisk nytta samt identifiera vilka externa aktörer som påverkas av dessa, för att slutligen undersöka vilka av de identifierade aktörerna som påverkas minst/mest ekonomiskt av arbetsintegrerande sociala företag. Metod: Denna kvalitativa fallstudie har utförts med en abduktiv forskningsansats. För att upprätta det socioekonomiska bokslutet samt uppfylla studiens syfte har vi genomfört 18 semistrukturerade intervjuer med personer från ett arbetsintegrerande socialt företag. Slutsats: Studiens resultat visar att arbetsintegrerande sociala företag bidrar med samhällsekonomisk nytta genom minskad kontakt med myndigheter, minskad vårdkonsumtion samt upphörande/minskade bidrag, då människor i utanförskap integreras i arbete. De externa aktörer som identifierades var landsting, kommun, Arbetsförmedlingen samt Försäkringskassan. Den aktör som gynnades mest ur ett ekonomiskt perspektiv var landstinget respektive Arbetsförmedlingen som gynnades minst. / Introduction: Work integration social enterprises (WISE) fulfill many important social functions and their efforts contribute to socio-economic benefits, which unfortunately are not included in the traditional final accounts. The internal final accounts of the company can show loss while society makes a financial profit as a result of its existence. The socio-economic benefits can be valued in monetary terms through socio-economic accounts. Purpose: The purpose of our study is to investigate, through a socio-economic account, how WISE contribute with socio-economic benefits and also identify which external actors are affected by them, in order to finally examine which of the identified actors are least/most economically affected by work integration social enterprises.  Method: This qualitative case study has been conducted with an abductive research approach. In order to establish the socio-economic account and to fulfill the purpose of the study, have 18 semi-structured interviews with people from a WISE been conducted. Result: The study’s results show that work integration social enterprises contribute to socio-economic benefits through reduced contact with authorities, reduced healthcare consumption and cessation/reduction of contributions, as peole in exclusion are integrated into work. The identified external actors were county councils, municipalities, the employment service and the Swedish social insurance agency. The actor who benefited the most from an economic perspective was the county council. The employment service benefited the least.