<p>Ansvarstagande och ansvarsfördelningen är en viktig del av ett samarbete mellan två eller flera aktörer. I ett samarbete mellan kommuner bli ansvarighet extra viktigt eftersom ansvarighet då är en del av den demokratiska processen, där legitimitet för beslut som tas måste visas. Men det är inte alltid lätt att urskilja vem som är ansvarig, för vad ansvarigheten är för och mot vem den är riktad. Ansvar inom kommunal samverkan kan ses som en bred professionell, etisk och moralisk konstruktion som uppnås när den offentliga förvaltningen, både tjänstemän och politiker, arbetar på ett sätt för att utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt.</p><p>Samverkan mellan Linköping och Norrköpings kommuner inom den ”Fjärde Storstadsregionen - ett nytt storstadsalternativ” är ett samarbete som präglas av governance och nätverksbildande. Inom en kommunal samverkan som involverar flera olika aktörer finns det ingen självklar ansvarsfördelning, eftersom varje kommun har områden som de enligt lag måste kunna erbjuda sina medborgare, som utbildning och omsorg. Samverkan mellan kommuner utmanas därför genom att det inte finns en självklar ansvarsfördelning.</p><p>Denna uppsats analysera och diskutera vilka slags ansvarsformer som finns inom den kommunala samverkan mellan Linköping och Norrköping, och hur ansvarigheten tas mellan kommunerna och andra aktörer. De samarbeten som undersöks är ”Fjärde storstadsregionen” och ”Norrköpings Symfoniorkester”. Inom dessa samarbeten har tre olika ansvarsformer identifiera, det politiska, professionella och juridiska ansvaret. Dessa former av ansvar har analyserats genom att se inom vilka aspekter som ansvaret tas. I ett bra samarbete kräver en bra ansvarfördelning, där det är klart vilket slags ansvar som finns, samt vem som är ansvarig för vad och hur och till vem ansvaret är riktat mot.</p><p>Problem som har visats sig inom ansvarfördelningen i den kommunala samverkan mellan Linköping och Norrköping beror bland annat på att: det inte finns någon som är ytterst ansvarig, politiska beslut krockar med det professionella ansvaret, den kommunala organiseringen av Norrköpings Symfoniorkester har för otydliga gränsdragningar för att kunna ta ansvar och att det juridiska ansvaret är toppstyrt. Detta beror bland annat på svårigheten med att fördela ansvar inom ett governance-samarbete, vilket är ett vanligt karaktäristiskt drag för dagens samhälle.</p>

Den här studien syftade till att fördjupa förståelsen av vilka metoder som kan användas och utvecklas för samverkan kring bostadslöshetsfrågor i Stockholms stadsdelar, samt att identifiera eventuella strukturella hinder som negativt inverkar för individer att förbättra sin situation på bostadsmarknaden. Projektmedarbetare i Hemlöshetssamordnarprojektet i Skarpnäck stadsdelsförvaltning, anställda inom stadsdelen samt enskilda klienter intervjuades och resultatet analyserades utifrån teorier om samverkan, Empowerment och mobilisering av partiskhet. Resultatet visar på att det finns både individuella och strukturella faktorer som negativt påverkar bostadssituationen i samtiden. Individuella faktorer visade sig vara bristande språkkunskaper, ett litet kontaktnät samt okunskap om det svenska välfärdssystemet. De strukturella faktorer som visade sig handlade om att det byggs för få bostäder som människor i en utsatt boendesituation har råd att bo i och att bostadsfrågan inte har en prioriterad plats på den svenska välfärdsagendan. Studien visade även att projekt som Hemlöshetssamordnarprojektet är viktiga och fruktbärande för både enskild klient, för professionella som arbetar och samverkar kring dessa frågor i de olika stadsdelsförvaltningarna och för att belysa och erkänna bostadsbristen som ett verkligt problem i dagens välfärdssamhälle. / The aim of this study was to deepen the understanding of which methods that can be used and developed for cooperation around issues of homelessness in the municipalities of Stockholm, and to identify any structural obstacles that negatively impacts individuals to improve their situations on the housing market. Project employees in the Housing coordination project in Skarpnäck district administration, employees in the municipality and individual clients were interviewed and the result from the interviews were analysed by theories of cooperation, Empowerment and mobilization of partiality. The result shows that there is both individual and structural factors that negatively impacts the housing situation in contemporary Sweden. The individual factors were shown to be lacking knowledge in the Swedish language, few private contacts and ignorance of the Swedish welfare system. The structural factors that was shown dealt about the lack of building new and affordable housing for those who are in an exposed position at the housing market and that the issue of homelessness does not have a priority location on the Swedish welfare agenda. More to that, the study showed that projects like the Housing coordination project is important for both the individual client, to professionals working with and cooperating with these issues in the municipalities and to illustrate and admit the lack of housing as a real problem in today’s welfare community.

Ansvarstagande och ansvarsfördelningen är en viktig del av ett samarbete mellan två eller flera aktörer. I ett samarbete mellan kommuner bli ansvarighet extra viktigt eftersom ansvarighet då är en del av den demokratiska processen, där legitimitet för beslut som tas måste visas. Men det är inte alltid lätt att urskilja vem som är ansvarig, för vad ansvarigheten är för och mot vem den är riktad. Ansvar inom kommunal samverkan kan ses som en bred professionell, etisk och moralisk konstruktion som uppnås när den offentliga förvaltningen, både tjänstemän och politiker, arbetar på ett sätt för att utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt. Samverkan mellan Linköping och Norrköpings kommuner inom den ”Fjärde Storstadsregionen - ett nytt storstadsalternativ” är ett samarbete som präglas av governance och nätverksbildande. Inom en kommunal samverkan som involverar flera olika aktörer finns det ingen självklar ansvarsfördelning, eftersom varje kommun har områden som de enligt lag måste kunna erbjuda sina medborgare, som utbildning och omsorg. Samverkan mellan kommuner utmanas därför genom att det inte finns en självklar ansvarsfördelning. Denna uppsats analysera och diskutera vilka slags ansvarsformer som finns inom den kommunala samverkan mellan Linköping och Norrköping, och hur ansvarigheten tas mellan kommunerna och andra aktörer. De samarbeten som undersöks är ”Fjärde storstadsregionen” och ”Norrköpings Symfoniorkester”. Inom dessa samarbeten har tre olika ansvarsformer identifiera, det politiska, professionella och juridiska ansvaret. Dessa former av ansvar har analyserats genom att se inom vilka aspekter som ansvaret tas. I ett bra samarbete kräver en bra ansvarfördelning, där det är klart vilket slags ansvar som finns, samt vem som är ansvarig för vad och hur och till vem ansvaret är riktat mot. Problem som har visats sig inom ansvarfördelningen i den kommunala samverkan mellan Linköping och Norrköping beror bland annat på att: det inte finns någon som är ytterst ansvarig, politiska beslut krockar med det professionella ansvaret, den kommunala organiseringen av Norrköpings Symfoniorkester har för otydliga gränsdragningar för att kunna ta ansvar och att det juridiska ansvaret är toppstyrt. Detta beror bland annat på svårigheten med att fördela ansvar inom ett governance-samarbete, vilket är ett vanligt karaktäristiskt drag för dagens samhälle.