During the winter of 2018, the bicycle path named Cykellänken Ryd was completed. The path extends from central Ryd to the city center of Linköping. According to the municipality of Linköping, Cykellänken Ryd is one out of two pilot projects which is meant to be evaluated and used to support the decision-making process of whether seven other planned bicycle paths is to be constructed. The municipality politicians have however, already decided for at least one additional bike path to be built, despite the lack of an evaluation of whether the pilot projects have been cost-effective. The purpose of this composition is to create a cost-benefit analysis of Cykellänken Ryd and estimate whether the project has been economically profitable. Based on the result, we have discussed whether another planned bicycle path is likely to be profitable. The bicycle path we will discuss is planned to be built between Hjulsbro and Linköping city center and is currently up for decision. In order to produce a result, an estimation regarding the positive and negative effects of the bicycle path has been made. By using ASEK and GC-kalk we have been able to estimate the monetary effects in order to compare the costs with the benefits. According to our calculations, Cykellänken Ryd is estimated to have a net-benefit of 61 501 142 SEK, and has therefore been profitable. We have also taken monetarily immeasurable effects into consideration. In order for the project to be unprofitable, these effects would have to exceed 61 501 142 SEK. The existing bicycle path between Hjulsbro and Linköping city center is currently used by 639 871 bicycle rides per year. The costs for the new bicycle path to Hjulsbro is expected to be higher than the cost of Cykellänken Ryd. However, due to the increased volume of cyclists it is also expected to produce higher benefits in the cost-benefit analysis. During the composition, we have had to make certain assumptions due to the lack of figures from the municipalities automatic bicycle counters and an absence of other information. Among others we lack the specific number of bicycle rides before the project were initiated, which is important to keep in mind. / Vintern 2018 stod Cykellänken Ryd färdig. Vägen sträcker sig från Ryds centrum till Linköpings innerstad. Enligt Linköpings kommun är Cykellänken Ryd ett av två stycken pilotprojekt som ska utvärderas för att sedan användas som beslutsunderlag för de andra sju planerade cykellänkarna i kommunen. Politikerna i Linköpings kommun har beslutat att minst en av de andra cykellänkarna ska byggas trots att det inte finns någon utvärdering över huruvida pilotprojekten är kostnadseffektiva eller ej. Syftet med uppsatsen var således att genomföra en samhällsekonomisk kalkyl på Cykellänken Ryd för att se om projektet är lönsamt. Utifrån detta resultat resonerades det sedan kring huruvida en annan cykellänk kommer vara lönsam eller inte. Cykellänken som jämfördes med Cykellänken Ryd ska gå mellan Hjulsbro och innerstaden och är beslutsaktuell. För att få fram ett resultat identifierade och kvantifierade vide positiva och negativa effekter som cykellänken har medfört. Med hjälp av ASEK och GC-kalk värderade vi sedan effekterna monetärt för att kunna väga kostnader mot nyttor. Enligt vår kalkyl har projektet Cykellänken Ryd medfört en nettonytta motsvarande 61 501 142 kr och alltså varit lönsam. Det finns även effekter som har varit svåra att värdera monetärt. För att projektet ska vara olönsamt krävs det alltså att dessa effekter utgör en kostnad på minst 61 501 142 kr. Den planerade cykellänken mellan Hjulsbro och innerstaden har ett cykelflöde som uppgår till 639 871 cykelresor per år vilket är mer än dubbelt så många jämfört med Cykellänken Ryd. De planerade kostnaderna är högre för cykellänken Hjulsbro än för Cykellänken Ryd men vi gjorde ändå bedömningen att projektet borde visa ett positivt resultat just för att det höga cykelflödet kommer medföra höga nyttoposter i kalkylen. Under uppsatsen gjordes vissa antagningar i brist på uppgifter från cykelräknare samt övrig information. Det innebar bland annat att vi inte har fått ett exakt antal cykelresor att utgå från vilket är viktigt att ha i åtanke.

<p>Under de senaste decennierna har miljöhänsyn fått en allt större roll utrymme inom transportpolitiken utifrån de lagar, förordningar och skatter som används för att styra utvecklingen mot en långsiktig hållbarhet. Trafikens negativa konsekvenser för människan och naturen på kort och lång sikt har ställt krav på miljöanpassade färdmedel. Det mest miljöanpassade och minst energikrävande färdmedlet av alla är cykeln, som dock fått en undanskjuten roll i både forskning och debatt. Cykelprojekt har dock startats upp i många städer för att få fler invånare att börja cykla och få en bättre stadsmiljö och folkhälsa. Studiens syfte är dels att se hur Linköpings och Norrköpings kommuner arbetar med olika cykelprojekt dels att granska hur de två kommunerna följt upp sina projekt samt utvärderat miljöeffekter. Härmed möjliggörs också en analys av likheter och skillnader mellan kommunernas sätt att arbeta med cykelprojekt. Vidare kommer jag även att diskutera hur tillförlitliga och användbara uppföljningarna är och kan vara. Studien är uppbyggd på kvalitativa intervjuer som har genomförts med kommunala tjänstemän som arbetar med cykelprojekten direkt eller indirekt i Norrköpings och Linköpings kommun. Kvantitativ metod har används för de mätbara data jag tillhandahållit vid insamlingen av det empiriskt material till denna studie. Studien visar att kommunerna arbetat på liknande sätt men skiljer sig åt i både utvärdering och hur mycket ekonomiska medel som används i kommunerna. Både Norrköpings och Linköpings kommun förväntar sig att cykelprojekten kan ge en positiv effekt på miljön, vilket studien visar genom de luftmätningar och bilavgasmätningar som finns gjorda inom kommunerna. Om bilåkandet/bilavgaserna minskar som en följd av cykelprojektet går inte att svara på men enkätstudien visar att en del av innevånarna bytt bilåkandet mot cykling.</p>

<p>Syftet med examensarbetet är att redovisa några av de alternativ som Linköpings kommun erbjuder elever som inte klarar av att uppnå målen i grundskolan på grund av att de har mångkulturell bakgrund.</p><p>I litteraturstudien tas relevant litteratur upp och den ligger även till grund för den empiriska undersökningen. Den empiriska delen redovisar de studier som gjorts vid en av högstadieskolorna i Linköpings kommun. Studien är gjord i form av en enkätundersökning på Tornhagsskolan, intervjuer och besök dels på kommunen samt på några av de olika projekten kommunen erbjuder</p>

Syftet med examensarbetet är att redovisa några av de alternativ som Linköpings kommun erbjuder elever som inte klarar av att uppnå målen i grundskolan på grund av att de har mångkulturell bakgrund. I litteraturstudien tas relevant litteratur upp och den ligger även till grund för den empiriska undersökningen. Den empiriska delen redovisar de studier som gjorts vid en av högstadieskolorna i Linköpings kommun. Studien är gjord i form av en enkätundersökning på Tornhagsskolan, intervjuer och besök dels på kommunen samt på några av de olika projekten kommunen erbjuder

I början på förra seklet var spårvagnen en vanlig syn i många av våra svenska städer. Bilens inträde i var mans hem gjorde dock att spårvagnen som kollektivt färdmedel försvann från de flesta städer. På 1980-talet hände dock något. Flera städer i Europa började åter bygga spårväg för kollektiv stadstrafik och nu verkar trenden har kommit även till Sverige. Ett tiotal svenska städer visar intresse för spårvagnen och av dessa har jag valt ut tre för en jämförande studie. Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vilka motiv de olika kommunerna har till att bygga spårbunden trafik. Med hjälp av litteraturstudier, genomgång av utredningsmaterial samt genom samtal med tjänstemän på respektive kommun har jag undersökt hur införandet av spårvagnen kan komma att påverka människans rörlighet, vilken roll politiken spelar i sammanhanget, hur kommunikationen mellan kommun/politiker och invånarna ser ut i frågan samt hur de undersökta kommunerna arbetar med beteendepåverkande frågor i trafiken. Resultatet från denna kvalitativa undersökning visar att motiven till att bygga spårbunden trafik skiljer sig mellan städerna. I Linköping är det främsta argumentet en önskan om ett minskat bilanvändande och därmed minskade koldioxidutsläpp. I Jönköping är argumenten snarlika förutom på en tilltänkt sträcka där kapacitetsbrist anges. I Malmö är den huvudsakliga orsaken just kapacitetsbrist i dagens kollektivtrafiksystem. Vidare visar undersökningen att ett skifte i tankesätt håller på att ske i kommunerna. Från att fokus under tid har legat på att skapa rörlighet vill man nu i stället skapa tillgänglighet. Det visar sig även att politiken spelar stor roll för hur kraftfullt vikten av en spårvägsutbyggnad poängteras. Malmös politiker agerar kraftfullt och gemensamt medan Linköpings politiker är mer återhållsamma och försiktiga. I samtliga undersökta städer arbetas det idag med beteendepåverkande åtgärder i trafiken, ett arbete som rekommenderas att intensifiera i samband med spårvägsbygge i syfte att få fler att nyttja systemet.

<p>I början på förra seklet var spårvagnen en vanlig syn i många av våra svenska städer. Bilens inträde i var mans hem gjorde dock att spårvagnen som kollektivt färdmedel försvann från de flesta städer. På 1980-talet hände dock något. Flera städer i Europa började åter bygga spårväg för kollektiv stadstrafik och nu verkar trenden har kommit även till Sverige. Ett tiotal svenska städer visar intresse för spårvagnen och av dessa har jag valt ut tre för en jämförande studie. Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vilka motiv de olika kommunerna har till att bygga spårbunden trafik. Med hjälp av litteraturstudier, genomgång av utredningsmaterial samt genom samtal med tjänstemän på respektive kommun har jag undersökt hur införandet av spårvagnen kan komma att påverka människans rörlighet, vilken roll politiken spelar i sammanhanget, hur kommunikationen mellan kommun/politiker och invånarna ser ut i frågan samt hur de undersökta kommunerna arbetar med beteendepåverkande frågor i trafiken.</p><p>Resultatet från denna kvalitativa undersökning visar att motiven till att bygga spårbunden trafik skiljer sig mellan städerna. I Linköping är det främsta argumentet en önskan om ett minskat bilanvändande och därmed minskade koldioxidutsläpp. I Jönköping är argumenten snarlika förutom på en tilltänkt sträcka där kapacitetsbrist anges. I Malmö är den huvudsakliga orsaken just kapacitetsbrist i dagens kollektivtrafiksystem. Vidare visar undersökningen att ett skifte i tankesätt håller på att ske i kommunerna. Från att fokus under tid har legat på att skapa rörlighet vill man nu i stället skapa tillgänglighet. Det visar sig även att politiken spelar stor roll för hur kraftfullt vikten av en spårvägsutbyggnad poängteras. Malmös politiker agerar kraftfullt och gemensamt medan Linköpings politiker är mer återhållsamma och försiktiga. I samtliga undersökta städer arbetas det idag med beteendepåverkande åtgärder i trafiken, ett arbete som rekommenderas att intensifiera i samband med spårvägsbygge i syfte att få fler att nyttja systemet.</p>

Under de senaste decennierna har miljöhänsyn fått en allt större roll utrymme inom transportpolitiken utifrån de lagar, förordningar och skatter som används för att styra utvecklingen mot en långsiktig hållbarhet. Trafikens negativa konsekvenser för människan och naturen på kort och lång sikt har ställt krav på miljöanpassade färdmedel. Det mest miljöanpassade och minst energikrävande färdmedlet av alla är cykeln, som dock fått en undanskjuten roll i både forskning och debatt. Cykelprojekt har dock startats upp i många städer för att få fler invånare att börja cykla och få en bättre stadsmiljö och folkhälsa. Studiens syfte är dels att se hur Linköpings och Norrköpings kommuner arbetar med olika cykelprojekt dels att granska hur de två kommunerna följt upp sina projekt samt utvärderat miljöeffekter. Härmed möjliggörs också en analys av likheter och skillnader mellan kommunernas sätt att arbeta med cykelprojekt. Vidare kommer jag även att diskutera hur tillförlitliga och användbara uppföljningarna är och kan vara. Studien är uppbyggd på kvalitativa intervjuer som har genomförts med kommunala tjänstemän som arbetar med cykelprojekten direkt eller indirekt i Norrköpings och Linköpings kommun. Kvantitativ metod har används för de mätbara data jag tillhandahållit vid insamlingen av det empiriskt material till denna studie. Studien visar att kommunerna arbetat på liknande sätt men skiljer sig åt i både utvärdering och hur mycket ekonomiska medel som används i kommunerna. Både Norrköpings och Linköpings kommun förväntar sig att cykelprojekten kan ge en positiv effekt på miljön, vilket studien visar genom de luftmätningar och bilavgasmätningar som finns gjorda inom kommunerna. Om bilåkandet/bilavgaserna minskar som en följd av cykelprojektet går inte att svara på men enkätstudien visar att en del av innevånarna bytt bilåkandet mot cykling.

Denna studie analyserar och lyfter fram tillgänglighet ur ett intersektionellt perspektiv, det vill säga ur ett perspektiv som tar hänsyn till kön, sexualitet, etnicitet, ålder, klass och funktionsvariationer samt hur de påverkar varandra. Här lyfts det fram hur två kommunala kultur- och fritidsanläggningar i Linköping arbetar med dessa frågor. Materialinsamlingen skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer och observationer. Materialet analyserades med analysmetoden grundad teori, vilket innebär att forskaren ger sig ut på fältet utan förutfattade meningar eller prägling av vad resultatet bör vara. Det är en metod som fokuserar på empirin och används för att generera ny kunskap. Resultaten av denna studie lyfter fram både fall som har lyckats med satsningar på tillgänglighet utifrån ett intersektionellt perspektiv men även fall som har svårt med detta arbete på grund av gamla kvarlevor från tidigare bristfälligt planerat byggprojekt. Studien finner empiri som styrker tidigare forskning och bidrar till utökningen av forskning kopplat till tillgänglighet utifrån ett intersektionellt perspektiv.

Bicycle planning is a current topic for planning for sustainable travel, both in Sweden and internationally. The purpose of this study is to investigate how bicycle planning can be implemented to make cities more sustainable. The study will examine Cykellänken in Linköping municipality to answer the questions: How has Linköping municipality planned for Cykellänken? How does the bicycle planning of Cykellänken meet the safety and accessibility aspects? The theoretical framework consists of the concept Travel demand management, security and accessibility aspects. The methods are interviews and observations. The conclusions are that there are some general improvement measures, which are safer crossings, reduced power play between vehicles, reduced speed, improved marketing and information and more evaluations. / Cykelplanering är ett aktuellt ämne för att planera för hållbart resande, både i Sverige och internationellt. Syftet med studien är att undersöka hur cykelplanering kan genomföras för att städer ska bli mer hållbara. Studien kommer undersöka Cykellänken i Linköpings kommun för att svara på frågeställningarna: Hur har Linköpings kommun planerat för Cykellänken? Hur uppfyller cykelplaneringen av Cykellänken aspekterna säkerhet, tillgänglighet och framkomlighet? Det teoretiska ramverket består av konceptet Travel demand management, samt aspekterna säkerhet, tillgänglighet och framkomlighet. Metoderna för studien är intervjuer och observationer. Slutsatsernaär att det finns några generella förbättringsåtgärder, vilket är säkrare korsningar, reducera maktspelet mellan bil och cykel, sänkt hastighet, förbättrad marknadsföring och information samt fler utvärderingar.

Begreppet hållbar utveckling innefattar ekonomisk, ekologisk och social utveckling och innebär att de tre hållbarhetsvärdena ska vara likvärdiga och bör samarbeta intimt med varandra. Planeringsidealet förtätning är ett sätt att planera och utveckla städer som har blivit en mer populär planeringsstrategi under de senaste två decennierna och är motsatsen till sin föregångare utglesning. En kommun som arbetar ambitiöst med förtätning är Linköpings kommun där förtätning och hållbar utveckling går hand i hand och kommunen är tydlig med att Linköping tätort inte ska utvecklas utanför befintliga stadsgränser.   Den här studies syfte är att belysa hur förtätning tillämpas i Linköping tätort samt granska om förtätning bidrar till en hållbar utveckling. Studien ämnar även att undersöka de primära faktorerna i hållbarhetsvärdena som kommunen anger vara skälen till förtätning, samt hur förtätning har konsekvenser på stadsmiljön. De teorier och tidigare forskning som analyseras förklarar och ger exempel vilka konsekvenserna kan vara av en förtätning ur ett hållbarhetsperspektiv. För att besvara syftet har empiri insamlats genom kvalitativa innehållsanalyser av två olika policydokument samt kartor över Linköping från 2002 och 2019.   Det insamlade materialet från empirin och teorin analyserades och jämfördes. Empirin påvisade att de största skälen till att Linköpings kommun arbetar med förtätning är för att inte använda sig av viktig jordbruksmark, koppla samman stadsväven och effektivt använda sig av markresurser. Detta ska leda till möjligheter att utveckla kollektiv-, gång- och cykeltrafik, minskade klyftor mellan områden och en ökad trygghet och jämlikhet i staden. Slutsatsen utifrån analysen av empirin och teorin blev att de positiva effekterna förtätning har på hållbar utveckling i Linköpings tätort väger tyngre än de negativa konsekvenserna.