Regeringen införde en obligatorisk lovskola hösten 2017 för de elever i årskurs 8 och 9 som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiets olika program. Denna kvalitativa studien syftar till att öka förståelsen för hur lovskolan organiseras och hur informationen om de brister eleverna uppvisat överförs från ordinarie lärare till de lärare som undervisar på lovskolan. Studien fokuserar även på vilken roll specialpedagogen och specialläraren har i lovskolans organisation. Studien bygger på intervjuer från tre olika skolor runt om i Sverige. Den teoretiska utgångspunkten som denna studie har är läroplansteori. Resultatet visar på två modeller som skolorna väljer att använda sig av. Den ena modellen är att anordna lovskolan lokalt på sin egen skola och den andra modellen är att anordna lovskolan centralt via en utvecklingsgrupp i kommunen. Skolbyggnadens geografiska plats får stor betydelse för hur huvudmännen organiserar sina lovskolor. Med en liten organisation blir överförandet av kunskaper från ordinarie lärare mindre formell än vid den centralt styrda modellen av lovskola, där Skolverkets blanketter utgör grunden till förmedlandet av kunskaper. Den specialpedagogiska kompetensen används framförallt för att ge eleverna en trygghetskänsla vid lovskolans genomförande.

BakgrundEfter flera år av sjunkande elevresultat fick år 2006 Myndigheten för Skolutveckling i uppdrag att fördela ett statligt bidrag för att anordna sommarskolor. Trots bidraget har antalet elever som inte når gymnasiebehörighet fortsatt att sjunka. År 2012 togs det statliga bidraget bort för att åter införas 2014.SyfteStudiens syfte är att vinna kunskap om sommarskolors betydelse för skolors måluppfyllelse och elevers lärande. Studiens frågeställningar rör hur sommarskolor är organiserade, vilka argument som finns för respektive emot sommarskolor enligt berörd personal samt hur sommarskolors existens kan förstås och tolkas utifrån å ena sidan samhällets krav på måluppfyllelse och å andra sidan elevers behov och lärares professionella bedömningar.MetodEn kvalitativ metod med hermeneutisk ansats och intervjuer som redskap. Som teoretiskt perspektiv har Balls begrepp performativitet och fabrikation använts.ResultatUndervisning och lärande i sommarskolan skiljer sig från den ordinarie undervisningen genom större samsyn och samarbete lärare emellan och att ett individanpassat arbetssätt används i större omfattning. Informanterna önskar dock få resurserna under terminstid för att bättre kunna erbjuda alla elever en god lärmiljö, något som de anser att de i ordinarie undervisningen inte klarar av på grund av brister i organisation, tids- och resurstilldelning. Sommarskolan ses av informanterna som en dold agenda för att snygga till statistiken över måluppfyllelsen. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

<p>Syftet med examensarbetet är att redovisa några av de alternativ som Linköpings kommun erbjuder elever som inte klarar av att uppnå målen i grundskolan på grund av att de har mångkulturell bakgrund.</p><p>I litteraturstudien tas relevant litteratur upp och den ligger även till grund för den empiriska undersökningen. Den empiriska delen redovisar de studier som gjorts vid en av högstadieskolorna i Linköpings kommun. Studien är gjord i form av en enkätundersökning på Tornhagsskolan, intervjuer och besök dels på kommunen samt på några av de olika projekten kommunen erbjuder</p>

Syftet med examensarbetet är att redovisa några av de alternativ som Linköpings kommun erbjuder elever som inte klarar av att uppnå målen i grundskolan på grund av att de har mångkulturell bakgrund. I litteraturstudien tas relevant litteratur upp och den ligger även till grund för den empiriska undersökningen. Den empiriska delen redovisar de studier som gjorts vid en av högstadieskolorna i Linköpings kommun. Studien är gjord i form av en enkätundersökning på Tornhagsskolan, intervjuer och besök dels på kommunen samt på några av de olika projekten kommunen erbjuder

Sommarskolan används för att uppnå godkänt betyg för de elever som ej har uppnått godkänt betyg under den ordinarie skolan. Det finns statistik på hur många som går på sommarskola, och hur många som klarar av att uppnå godkänt betyg, men det finns väldigt lite forskning om vad det är för undervisning och lärande som sker på sommarskolan. Syftet med detta examensarbete är att få bättre kunskap om matematikundervisningen på sommarskolan, vilket lärande som möjliggörs där och elevers uppfattningar om sitt lärande. En kvalitativ studie av matematikundervisningen på en sommarskola i Sverige har utförts, där data består av intervjuer, observationer och en skriftlig utvärdering. Tematisk analys har använts för att hitta mönster inom studiens data. Analysresultatet pekar på att elevernas arbetsinsats är mycket bättre på sommarskolan jämfört med den ordinarie skolan och uppfattas av eleverna själva som mycket bättre på grund av högre motivation och bättre studiemiljö. Den högre motivationen kan relateras till att eleverna har en kort och tydlig målsättning. / Summer schools in Sweden are used to achieve a pass grade for those students who have not achieved a pass grade during the regular school. There are statistics on how many people go to summer school, and how many people achieve pass grades, but there is very little research on what kind of teaching and learning takes place at summer schools. The purpose of this thesis is to gain better knowledge of mathematics teaching at summer schools, what learning is made possible there and students' perceptions of their learning. A qualitative study of mathematics teaching at a summer school in Sweden has been performed, where the data consists of interviews, observations and a written evaluation. Thematic analysis has been used to find patterns within the study data. The analysis results indicate that the students' work effort is much better at summer school compared to the regular school and is also perceived by the students themselves as much better because of higher motivation and a better study environment. This higher motivation can be related to the students having a short and clear objective.