Regeringen införde en obligatorisk lovskola hösten 2017 för de elever i årskurs 8 och 9 som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiets olika program. Denna kvalitativa studien syftar till att öka förståelsen för hur lovskolan organiseras och hur informationen om de brister eleverna uppvisat överförs från ordinarie lärare till de lärare som undervisar på lovskolan. Studien fokuserar även på vilken roll specialpedagogen och specialläraren har i lovskolans organisation. Studien bygger på intervjuer från tre olika skolor runt om i Sverige. Den teoretiska utgångspunkten som denna studie har är läroplansteori. Resultatet visar på två modeller som skolorna väljer att använda sig av. Den ena modellen är att anordna lovskolan lokalt på sin egen skola och den andra modellen är att anordna lovskolan centralt via en utvecklingsgrupp i kommunen. Skolbyggnadens geografiska plats får stor betydelse för hur huvudmännen organiserar sina lovskolor. Med en liten organisation blir överförandet av kunskaper från ordinarie lärare mindre formell än vid den centralt styrda modellen av lovskola, där Skolverkets blanketter utgör grunden till förmedlandet av kunskaper. Den specialpedagogiska kompetensen används framförallt för att ge eleverna en trygghetskänsla vid lovskolans genomförande.