Denna uppsats undersöker Arlandas påverkan i närområdet under 1960 - 1980 på treområden: befolkning, näringslivsfördelning och pendling. Jämförelsekommuner, somhade liknande ekonomisk struktur eller som var möjliga alternativa placeringar förflygplatsen, används för att visa möjliga alternativa utvecklingsvägar. Resultaten visaratt flygplatsen har orsakat en kraftig befolkningstillväxt i Märsta, men inte i övriga delarav kommunen. Transportsektorn är den enda sektor som är märkbart påverkad avflygplatsens lokalisering, och sektorn är större i Sigtuna än i jämförelsekommuner.Övriga sektorer visar ingen skillnad. Data för pendling visar att Sigtuna har ett mycketstörre antal inpendlare än övriga kommuner, samt en större andel hemarbetare, vilkettyder på att flygplatsen har bidragit till att skapa ett betydande antal arbetstillfällen.

Syftet med examensprojektet var att skapa en möbel för kontexten flygplats och tågstation. Möbeln skulle tillgodose fler behov än att sitta, dessa behov synliggjordes med hjälp av en behovsanalys. Hållbarhet, användning och vardagsestetik har varit ledord i projektet, dessa har därmed varit centrala i hela projektet.I behovsanalysen användes metoder som observation, konkurannsanalys och ITK (Identity Tool Kit). Som komplement till dessa metoder har även research på sittställningar gjorts. Två koncept arbetades fram till delredovisningen, av dessa valdes ett ut som sedan testades i användarstudie för att sedan utvecklas ytterligare. Resultatet blev en serie produkter bestående av tre möbler och en displayställning. Prototypen som byggdes var en sittmöbel som tillgodosåg behoven att arbeta och äta.

Företag X är ett företag som arbetar med bagage på flygplats A, de har efterfrågat att få en inblick i hur specialbagagehanteringen ser ut på flygplats A. Syftet med rapporten var att kartlägga flödet av specialbagage samt att undersöka vilka utvecklingsområden som finns i anslutning till specialbagagehanteringen för företag X på flygplats A. Det framkom att det var olika mycket specialbagage på olika typer av flighter. Det har även konstateras att det skulle kunna göras djupare analyser för att se om personal från företag X ska vara stationerade vid specialbagageinlämningen. Vid specialbagageinlämningen skulle då barnvagnspåsar kunna säljas. Företag X skulle även kunna höja sin kundservice gentemot passageraren då de har personal på fler platser runtom Även ett bättre samarbete mellan aktörerna på flygplatsen borde upprättas för att få en bättre förståelse för hur olika arbetssätt påverkar varandra. Dessa samarbeten skulle kunna bestå av kontinuerliga möten.

För att Securitas AB skall kunna behålla sin position i Norrköping Flygplats är det viktigt att de effektiviserar sin bemanning och scheman. Detta krävs för att kunna uppnå kostnadsreduceringar som skall i sin tur ge dem konkurrensfördelar för att behålla sin position vid årliga upphandlingar som sker mellan kommun och flygplats. För att effektivisera sin bemanning och scheman skall teoretiska delar användas för att styra grupper och verksamheten bättre, teoretiska delarna är i form av schemaläggningsprinciper. Vid en effektivisering av verksamheten skall en optimeringsmodell användas med flera funktioner som möjliggör en heltäckande optimeringslösning för att generera den mest kostnadseffektivaste bemanningen för schemaläggningen. Ett tekniskt system som ett informationssystem skall även strukturera Securitas arbete effektivare med en bättre bokföring över de anställda samt underlätta tillämpningen av ett standardiserat arbetssätt. Vikten av ett standardiserat arbetssätt behandlas mycket inom LEAN-filosofin och anses viktig i detta fall för att få de teoretiska delarna och informationssystemet att fungera ihop. En schemaläggningsprincip som rekommenderas att Securitas använder är perceptuell kontroll teori eftersom den har visat sig framgångsrik av företag som tillämpat den. Lösningen till Securitas problem är en kombination av teori och kvantitativa metoder som det går att räkna på. Optimeringsmodellen och informationssystemet skall tillsammans med schemaläggningsprinciperna skapa bättre förutsättningar för Securitas att sätta upp ett nytt optimalt schema som skall reducera kostnaderna med 10 % och öka effektiviteten för Securitas verksamhet i flygplatsen. Detta skall leda till en högre lönsamhet och att Securitas behåller sin position i Norrköping Flygplats vid årliga upphandlingar. / For Securitas AB case to maintain their position in Norrkoping Airport is it important to effectives their staffing and schedules. This is required to achieve cost reductions which will in turn give them the competitive edge to maintain their position at the annual contracts concluded between the municipality and the airport. To effectives their staffing and schedules are theoretical parts going to be used to control their groups and business better. The theoretical parts are in the form of scheduling principles. At the streamlining of operations is an optimization model going to be used that has several features that enable a comprehensive optimization solution to embarrass the most cost-effective staffing for the schedule planning. A technical system as an information system will also be used to structure Securitas work more efficiently with a better accounting of the employees and to facilitate the implementation of a standardized approach. The importance of standardized work is treated much in the LEAN philosophy and is considered important in this case to obtain the theoretical aspects and the information system to work together smoothly. A scheduling policy that is recommended that Securitas uses is the Perceptual Control Theory as it has proven to be successful by companies that applied it. The solution to Securitas Problem is a combination of theory and quantitative methods that can be used to count on. Optimization model and information system will together with the scheduling principles create better conditions for Securitas to set up a new optimal schedule to reduce costs by 10 % and increase the efficiency for Securitas operations in the airport. These actions are going to lead to higher profitability and will result that Securitas wins the annual procurements in Norrkoping Airport.

Frågan om Bromma flygplats avveckling har diskuterats under flera år där politiker från Sveriges alla partier värderat flygplatsen olika. Minskat flygresande till följd av Covid-19-pandemin samt den rådande bostadsbristen i Stockholm har varit argument för varför platsen skulle lämpa sig bättre för annat. I februari 2024 kom beskedet om att avtalet mellan flygplatsens ägare Swedavia och markägaren Stockholms stad inte skulle förnyas från år 2038. Detta beslut har gjort att flygplatsens framtida användning har blivit ett alltmer relevant samtalsämne och har lett till framtagandet av olika förslag för vad platsen skulle kunna ersättas med. Samtidigt som en avveckling av flygplatsen nu är på tapeten så kan utomstående omständigheter däremot motivera till att behålla flygplatsen. Syftet med studien har varit att undersöka förutsättningarna för att omvandla Bromma flygplats baserat på tre förslag från Miljöpartiet, Braathens Regional Airlines (BRA), och Urbio. Undersökningen har tagit hänsyn till aktörers intressen och hållbarhetsaspekter. Även tidigare omvandlingar av flygplatser till andra användningsområden utreds för att bidra till undersökningen kring flygplatsens förutsättningar. Metoderna har bestått av kvalitativa metoder såsom semistrukturerade intervjuer med inblandade aktörer samt dokumentstudier. Rapportens resultat visar på att bostadsbristen har varit ett återkommande argument som stärker avvecklingen av Bromma flygplats. Att ersätta platsen med bostäder är något som både förslagen från Miljöpartiet och BRA yrkar för. I det senare fallet menar man däremot att delar av flygplatsen ska stå kvar men minskas och anpassas till elflyg. Avsaknaden av ett större parkområde i Stockholms västerort motiverar en avveckling, enligt Urbio, som i stället vill upprätta en landskapspark. Samtliga förslag har tagit hållbarhetsaspekter i åtanke där olika aspekter prioriterats beroende på förslag. I sin helhet har ekonomisk hållbarhet framhävts genom bostäder och nya verksamheter som kan flytta in, social hållbarhet planerats främjas genom varierande byggnationer och skapandet av mötesplatser, och ekologisk hållbarhet har tagits hänsyn till genom upprättandet av kolsänkor, energieffektiva byggnader och planterandet av skogsdungar. Studien visar även att det finns gemensamma faktorer hos tidigare fall av flygplatsomvandlingar. Flytt av flygverksamhet och medborgardialog har varit centralt hos samtliga fall. Det kan vara fokusområden som blir relevanta även för Bromma flygplats vid en eventuell omvandling. / The subject of decommissioning Bromma airport has been discussed throughout several years where politicians from all of Swedens political parties has valued the airport differently. The reduced number of flights following the Covid-19-pandemic and the current housing shortage in Stockholm have acted as arguments against preserving the airport. In February of 2024 came the directive that the contract between the airports owner Swedavia and the landowner Stockholms stad wouldn´t be renewed and would instead come to a close year 2038. The decision has made Bromma airports future an increasingly relevant topic of discussion and has led to the development of several proposals for what the area could evolve into. While the disassembly of the airport is currently being considered could external circumstances justify keeping the airport.  The purpose of the study has been to examine the circumstances around developing Bromma airport based on three proposals from the political party Miljöpartiet, government owned company Braathens Regional Airlines (BRA), and landscape architects Urbio. The study has taken different parties’ interests and sustainability in consideration. Earlier transformations from airports to alternative exploitation investigates to further support the study in Bromma airports circumstances. The studies methods have consisted of qualitative methods such as semi-structured interviews with relevant parties and document-studies. The study’s results show that the housing shortage has been a recurring argument motivating the disassembly of the airport. Replacing the establishment with residence units is something that both Miljöpartiet and BRA urges. BRA does however claim that parts of the airport should remain to accommodate future electrical airplanes. Urbio asserts that the absence of a greater park in Stockholm’s northwest suburbs motivates a disassembly, who instead wish to construct a landscape park. All of the proposals take sustainability in consideration in which different aspects were prioritized depending on the proposal. They altogether consider economic sustainability through housing and premises for businesses, social sustainability through alternating buildings and meeting places, and ecological sustainability through carbon sinks, energy effective constructions and planting of tree groves.  The study also shows that there are common factors between the previous transformations of airports. A migration of the airports flight operations and a consistent dialogue with citizens were central themes across all cases. It could potentially be relevant subjects for Bromma airports eventual development.

<p>Nya bättre transportmedel och sätt att kommunicera gör att världen krymper, konkurrensen hårdnar och detta tvingar företag att fokusera på kunderna. Dagens företag måste veta vad deras kunder värdesätter och det har gett begreppet kundvärd en ny och viktigare betydelse. En bransch där konkurrensen hårdnat de senaste åren, på grund av bland annat avregleringar, är flygbranschen. En viktig pusselbit för att denna bransch skall kunna fungera är flygplatserna. Flygplatser var en gång i tiden enbart platser där människor var ”tvungna” att passera för att ta sig till en ny destination. Dagens flygplatser har utvecklats till något helt annat. I dag är flygplatser kommersiella centrum där människor handlar, tjänster tillhandahålls och måltider avnjuts. Flygplatser har alltså utvecklats till en aktör där kundvärde blivit ett viktigt element att förstå och förbättra för att verksamheten skall kunna nå uppsatta mål.</p><p>För att öka förståelsen för vad kunder värdesätter i dagens tjänsteintensiva samhälle har denna studie som mål att undersöka vad kundvärde är på en medelstor flygplats i Sverige. Syftet är mer specifikt att identifiera vilka element som främst påverkar kundvärdet av Umeå City Airport för resenärer som reser ofta, så kallade frequent flyers. Detta syfte har vi besvarat genom att använda en kvalitativ undersökningsmetod och tagit reda på hur resenärer som reser ofta så kallade frequent flyers uppfattar Umeå City Airport idag. För att få fram detta har vi använt oss av fokusgrupper, där vi på ett mycket intressant sätt fått följa diskussioner kring, uppfattningar och åsikter om, hur flygplatsen uppfattas idag. Det insamlade materialet presenteras i empirin utifrån de diskussionsområden som användes i fokusgrupperna och har sedan analyserats utifrån vår valda teoretiska referensram.</p><p>Den teoretiska referensram som legat till grund för denna studie är teorier ur huvudsakligen tre områden, vilka är: Tjänster, Kundvärde och Servicescape (tjänstelandskapet). Dessa teorier är i huvudsak hämtade ur vetenskapliga artiklar där vi specifikt valt ut ett antal tidigare undersökningar gjorda av erkända forskare. Dessa teorier och tidigare gjorda vetenskapliga studier har givit oss insikt i och förståelse för hur vi skulle angripa detta ämne. Vår valda teoretiska referensram har legat till grund för de analyser vi gjort och de slutsatser vi genererat med denna studie.</p><p>De slutsatser denna studie har genererat är för det första att personalen har stor inverkan på frequent flyers kundvärde på Umeå City Airport. För det andra påverkar även köer och väntan kundvärdet negativt. För det tredje påverkas kundvärdet positivt av att lokalerna är estetiskt tilltalande och välutformad, gärna med en lokal prägel. Slutligen har även det tjänsteutbud som frequent flyers erhåller på Umeå City Airport betydelse för hur mycket tid de väljer att spenderar på flygplatsen.</p>

Nya bättre transportmedel och sätt att kommunicera gör att världen krymper, konkurrensen hårdnar och detta tvingar företag att fokusera på kunderna. Dagens företag måste veta vad deras kunder värdesätter och det har gett begreppet kundvärd en ny och viktigare betydelse. En bransch där konkurrensen hårdnat de senaste åren, på grund av bland annat avregleringar, är flygbranschen. En viktig pusselbit för att denna bransch skall kunna fungera är flygplatserna. Flygplatser var en gång i tiden enbart platser där människor var ”tvungna” att passera för att ta sig till en ny destination. Dagens flygplatser har utvecklats till något helt annat. I dag är flygplatser kommersiella centrum där människor handlar, tjänster tillhandahålls och måltider avnjuts. Flygplatser har alltså utvecklats till en aktör där kundvärde blivit ett viktigt element att förstå och förbättra för att verksamheten skall kunna nå uppsatta mål. För att öka förståelsen för vad kunder värdesätter i dagens tjänsteintensiva samhälle har denna studie som mål att undersöka vad kundvärde är på en medelstor flygplats i Sverige. Syftet är mer specifikt att identifiera vilka element som främst påverkar kundvärdet av Umeå City Airport för resenärer som reser ofta, så kallade frequent flyers. Detta syfte har vi besvarat genom att använda en kvalitativ undersökningsmetod och tagit reda på hur resenärer som reser ofta så kallade frequent flyers uppfattar Umeå City Airport idag. För att få fram detta har vi använt oss av fokusgrupper, där vi på ett mycket intressant sätt fått följa diskussioner kring, uppfattningar och åsikter om, hur flygplatsen uppfattas idag. Det insamlade materialet presenteras i empirin utifrån de diskussionsområden som användes i fokusgrupperna och har sedan analyserats utifrån vår valda teoretiska referensram. Den teoretiska referensram som legat till grund för denna studie är teorier ur huvudsakligen tre områden, vilka är: Tjänster, Kundvärde och Servicescape (tjänstelandskapet). Dessa teorier är i huvudsak hämtade ur vetenskapliga artiklar där vi specifikt valt ut ett antal tidigare undersökningar gjorda av erkända forskare. Dessa teorier och tidigare gjorda vetenskapliga studier har givit oss insikt i och förståelse för hur vi skulle angripa detta ämne. Vår valda teoretiska referensram har legat till grund för de analyser vi gjort och de slutsatser vi genererat med denna studie. De slutsatser denna studie har genererat är för det första att personalen har stor inverkan på frequent flyers kundvärde på Umeå City Airport. För det andra påverkar även köer och väntan kundvärdet negativt. För det tredje påverkas kundvärdet positivt av att lokalerna är estetiskt tilltalande och välutformad, gärna med en lokal prägel. Slutligen har även det tjänsteutbud som frequent flyers erhåller på Umeå City Airport betydelse för hur mycket tid de väljer att spenderar på flygplatsen.

Syftet med studien är att kartlägga flygfrakten i Sverige, och undersöka hur förutsättningarna samt möjligheterna för att ta emot en större del flygfrakt på Norrköpings flygplats ser ut. Studien har genomförts med hjälp av litteraturstudie, prognostisering samt intervjuer. Resultatet från studien visar att det i nuläget inte finns någon efterfrågan för flygfrakt via Norrköpings flygplats. Det finns dock möjligheter att utöka flygfrakten till flygplatsen eftersom företag i regionen flyger sin frakt via exempelvis Örebro och Arlanda istället för Norrköping. Flygplatsen skulle klara av att ta emot mer flygfrakt redan idag, men för att långsiktigt kunna konkurrera som en fraktflygplats och ta emot en större mängd frakt behöver investeringar i form av terminalbyggnader göras. Dessutom behöver ytterligare resurser läggas på marknadsföringen av flygfrakten för att hitta intresserade samarbetspartners. Inom den närmsta framtiden ser en ökning av flygfrakten genom Norrköpings flygplats inte ut att vara möjlig, men om Norrköpings kommun och Norrköpings flygplats tillsammans arbetar aktivt med flygfraktsfrågan så finns förutsättningarna för att flygfrakten långsiktigt kan bli en del i Norrköping som logistiknav.

Denna studie är upprättat utefter en kvalitativ branschsektorstudie för att erhålla en djupare förståelse för flygplatsens servicelandskap och kartlägga sinnesmarknadsföringens möjligheter inom sektorn. Syftet är att klarlägga och diskutera värdehöjande faktorer som kan vara betydelsefulla för intressenter på en flygplats. Vidare ämnar studien klargöra vad resenärer uppfattar som specifikt viktigt på en flygplats för att slutligen tydliggöra betydelsen av olika sinnesintryck. I vår studie framkom servicelandskapet, sinnesmarknadsföring och värdeskapande som tre komponenter vars samspel har en inverkan på resenärens helhetsupplevelse i en flygplatsmiljö. Fem tendenser lyfts fram; basfaktorer, sinnesbevis, den regionala prägeln, hinder samt självstyrande passagerarflöden som väsentliga faktorer att beakta på en flygplats. Vi finner klara bevis för att flygplatsen med relativt små medel kan göra stora intryck med avseende att skapa en utökad sinnesupplevelse för resenären och en mer tilltalande servicemiljö. / This study is established on a qualitative industry sector research in order to obtain a deeper understanding of the airport's servicescape, and identify sensory marketing opportunities in the sector. The purpose of this study is to identify and discuss the value-enhancing factors that may be of importance for stakeholders in an airport. Further the study intends to clarify what travellers perceive as particularly important in the airport to finally clear the importance of sensory stimulations. In our study it was revealed that servicescape, sensory marketing and value co-creation as three components whose interaction has an impact on the traveler's overall experience in an airport environment. Five trends are highlighted; basic factors, sensory evidence, the regional character, barriers and self-governing passenger flows as key factors to consider in an airport. We find clear evidence that the airport with limited resources can make big impression with regard to creating an enhanced sensory experience for the traveler and a more attractive service environment.

<p>Analysen visar på att flygplatsfrågan är en diskussion som byggs utifrån en ekonomisk representation, där olika bilder framträder. Samarbete och tillväxt är två tankelinjer i flygplatsfrågan. I materialet framträder tankar kring samarbete, både som något svårt att lösa men också nödvändigt för utveckling och framtid. Den andra framträdande tanken bygger på tillväxt, en konkurrenstanke kring ökning av produktion och marknadsvinster. Konkurrenstanken är starkt närvarande i både samarbets- och tillväxtdiskussionerna, samtidigt framstår i analysen en alternativ konkurrensbild växa fram. Flygplatsfrågan kan ses som en investeringsdiskussion, exempelvis att investera i samarbete, som kan generera i större och bättre arbetsmarknad, kraftfullare och bättre utbildningsmöjligheter som också syftar till bättre livskvalité. En konkurrenskraftig plats att vara aktiv i genererar i bättre ekonomi, vilket gäller både i företag- eller verksamhets-, individuella- och i den politiska sfären.</p>